Nu börjar han krypa in i skinnet..

Tog in hästarna igår efter att ha mockat och vägt hö osv och väl inne med hästarna stod de och mumsade på hö. Det låter så härligt med hästar som tuggar.. finns det något mysigare i stall??
När Theodor hade ätit klart så stack han ut huvudet i boxdörren och tittade på mig med spetsade öron som om han ville säga: "Hej! Ska vi göra något?"

Han börjar visa sin personlighet och jag har börjat smälta totalt för honom. Det tar en tid för mig att verkligen gilla en häst, i början är det oftast "bara" en häst som är fin men efter ett tag börjar personligheten skina igenom och det blir en kompis. Vi lär känna varandra och våra olika egenheter.

Naturligtvis skulle vi göra något. Vi skulle jobba på ridvolten, snart kommer jag börja rida ut men jag vill rida ihop med något tryggt ekipage (mamma+kjartan) en gång till innan jag känner mig komfortabel att rida ut själv.. Han är ju bara 4 år, det får man inte glömma.  Så vi jobbade en liten stund på ridvolten och det gick så bra, så bra. Han är duktig, lille Teo.

Och nu har jag verkligen avslutat Brana. För igår skickade jag in hästpasset till SIF Avel för att de skulle registrera henne som avlivad. Jag trodde inte det skulle vara så svårt känslomässigt att ta hästpasset och stoppa in i ett brev och lägga på brevlådan men det var det. Väldigt tungt att lämna passet, det är det sista fysiska från henne. Nu är det bara massa fina minnen kvar..