Mamma är värsta/bästa kritikern

Det är något med min mamma triggar mig..  När hon kommer för att "bara se hur det går för dig och Teo" så blir jag nervös.. Det är som att ställa upp i OS när jag ska rida Teo och visa upp hur vi har tränat.  Mamma har alltid följt med mig när jag har köpt häst och med Theodór så känner hon även uppfödarna eftersom hon har stått med Kjartan i deras stall..

Så igår dök mamma upp för att se hur det går för oss samt för att hälsa på Kjartan lite. Jag red runt lite med Teo och hela tiden funderade jag; "sitter jag bra? är jag för yvig i mina rörelser? stabil hand? håller jag mitt egna huvud rätt? gör jag rätt med halvhalterna? lyssnar Teo på mig eller är jag för otydlig??" 

Jag riktigt kände att jag spände mig och var nervös för att höra vad hon tyckte.. och så skulle jag då försöka visa tölten. Märk väl att Teo inte riktigt kan det här med tölt och vi har bara tränat det i ca 1 vecka men jag måste ju.. och.. den satt.. Lite tölt, lite skritt, lite tölt, lite skritt.. osv.. En gång bad jag om för mycket vilket Teo protesterade över med en liten kick för jag samlade för mycket och lät inte honom "pysa ur" framåt.. Andas, Anna.. Andas!!

Och så fick jag höra det: "Han ser fin ut, Anna. Och han töltar ju!".. pihuuuuu! Hon tyckte att han satte under sig rejält bak när vi försökte tölta och det är ju ett stort plus.. Så efter 20-30  minuters träning i skritt, tölt, trav, galopp så avslutade vi genom att göra en snygg halt på medellinjen utan att använda tyglarna..  Mammor är verkligen de värsta kritikerna och när de ger beröm så känns det som om man har vunnit OS-guld..

Och då var det dags för Kjartan.. Han longerades av mig medan mamma tog hand om voffarna. Busige Kjartan visade sig från sin ungdomliga sida. Det blev galopp för hela slanten med tempoökningar vid vissa ställen.. Och så den där uppvisningstraven hästar kan visa. Tänk att han är 30 år och på väg mot 31.. han ser ut som 15...