måndag 27 november 2017

En sliten grimma......

Då har stallets största häst fått vandra till de evigt gröna ängarna.. Usch, det är alltid lika sorgligt när en fullt frisk häst måste tas bort pga saker som man inte kan göra något åt. Den här hästen hade då artros i halskotpelarna och var inte opererbart och hästen blev en fara för ryttaren då hästen inte hade någon som helst kommunikation med frambenen pga att kommunikationen mellan hjärna och ben inte fungerade då artrosen i halsen stoppade upp kommunikationsvägen.

Jag var med som stöttepelare och då jag har gjort detta ganska nyligen, typ 1 år sedan, så visste jag vad som skulle ske. Och OM ägarna inte orkade närvara så skulle jag stå med hästen under hästens sista minuter. Man måste få göra som man själv orkar med och det finns inget rätt eller fel.. Vill man inte vara med så måste man inte, vill man vara med så kan man.

Vi stod där alla 5, ägarna, jag, Tommy (avlivningskillen) och hästen.. Vi sa farväl och så var det över.

Det var tufft, tungt, sorgligt, dramatiskt och riktigt tråkigt. Men, som alltid, så drar man en lättnandes suck när allt är över och känner att beslutet var rätt.

Hej då, hästen.. Jag hoppas du får galoppera massvis på de gröna ängarna med massa kompisar.. Jag vet att Brana finns där...



torsdag 23 november 2017

Självinsikt - föreläsning

Jag gick på föreläsning/föreställning igår gällande om att betrakta sig själv som ett företag och hur man kan lyckas som företag. Den heter Jag AB 2.0.. Alltså en bättre version av mig själv..typ.

Otroligt intressant föreställning/föreläsning som gick från allvarlig-rolig, ledsen-glad, hysterisk-rofylld och som gav mig en hel del svar på HUR jag själv tar in information från någon annan till VAD jag bör tänka på när jag förmedlar information till andra.

Man skulle helt enkelt betrakta sig själv som ett företag och se Nuläge, Önskat läge, Reaktion, Hinder, Agera, Stödpositioner, Uppföljning och hur man kan använda dessa hjälpmedel - allt som du själv då har inom dig.

Ett exempel som jag gillade var att när man lever med någon.. OM du kommer hem varje dag och gnäller om att allt har varit såå jobbigt, du är såå trött och allt sådant.. Vad tror du din kund (alltså företaget motsatta partners) anser om det här? Att du varje dag kommer hem och beter dig så här? Skulle du som kund gilla att mötas av detta??
Och att du då säger "du har tagit mig som jag är och acceptera det - för jag kan inte förändas" är bara "bullshit".. Du, som företag, kan alltid växa och "levla" en nivå..

Ändra dig genom att förstå Nuläget, se Önskat läge och försök ta dig dit.. Hinder stöter du alltid på (alltså saker som gör att du inte tycker det är så kul att fortsätta sträva mot önskat läge) men har du en Stödposition "vägg" (m a o vad är det som gör att du drivs framåt, t ex att du vill vara i ett partnerskap och du älskar denna person du lever med) och att önskat läge känns viktigare än nuläget, så försöker du hitta vägen mot önskat läge (reaktion) och sedan agera mot det läget.  Man kan även inkalla stöd (t ex personer) som då hjälper dig genom att följa upp efter agerandet.

Det var en givande kväll med massa insikter från min sida men även från mina arbetskollegors sidor. Bra också när det gäller ridning och min träning för andra..  Rekommenderas starkt, har nog aldrig skrattat så mycket...

Tips för er som vill höra honom: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/571822?programid=2071
http://enhager.com/



tisdag 21 november 2017

Tävla?

Mamma frågade mig när jag ansåg att Theodór och jag är redo för tävlingsbanorna.. Det fick mig att fundera  lite... När är vi egentligen redo??

Det är mycket som inte är på plats ännu, lyhördheten, balansen, styrkan, konditionen och styrkan att kunna bibehålla gångarterna snyggt. Men - tränar man inte på att tävla så brukar det inte heller bli så bra, då är det för mycket saker som händer. Dessutom är det rätt mycket nytt för mig efter att ha varit ifrån tävlandet sedan 2013. Det är licens som ska beställas, nivåer som ska förstås, anmälningssidor som är nya, fast i grund och botten så är det ändå samma ridning.

Jag får se. Som jag känner nu kan jag lika gärna vänta till sommaren eller hösten 2018. Det är för mycket hysteri på SM SM SM och åter SM och kvaltävlingar. Anmälningar som (i alla fall det här året) blev fullproppade på 3 sekunder för att sedan till sist vara halvfulla på själva tävlingsdagen. Frågor, debatter och annat som dyker upp hela tiden. Missnöjda och nöjda ekipage.

Jag gillar att tävla, det ska jag inte sticka under stolen med, men samtidigt gillar jag att träna. Så vi får se, just nu är planen att tävla på hösten 2018..

måndag 20 november 2017

Prova islandshäst, Träna, Pigga hästar

I fredags fick en av stallets storhäst-ägare prova Theodór.. Hon har det lite tufft just nu med sin stora häst, så jag tyckte att hon skulle få något roligt att göra och erbjöd en liten lektion med Teo..  Hon har tidigare nämnt att islandshästar är små, korta steg, sega och att hon kommer känna sig som en stor klump på hästen (typ som jag sa innan jag började med islandshäst)..
 
Det..fick..hon..ta..tillbaka... :-)
 
Det första hon sa var att Teo var extremt het (hmm, jag tycker han är slö).. Sedan att han var STOR, nästan större än hennes häst (notera att hennes häst är ca 170cm i mankhöjd) och så att det var väldigt svårt att rida islandshäst.. Svårt men kul..
 
 
De övade lite trav och lite tölt och lite galopp.. Galoppen var nog roligast då hon inte brukar kunna galoppera i kort tempo i en liten volt på ridbanan.. Det funkar inte med hennes häst men med Teo gick det. Och som hon sken upp!! Hon hade nog väldigt roligt.
 
 
 
Lördagen blev det ingen ridning. På morgonen möttes jag av två spåniga killar som hade sovit gott under natten och ett väldigt skönt väder ute.. På förmiddagen så skiftade vädret, det blev kallt, rått och snö/regnade samt mina föräldrar kom över på dagen. Hästarna hade tunna täcken på sig ute och frös en hel del så det blev ingen ridning, fanns inget behov för detta.. De fick helt enkelt ta en paus, det njöt de säkert av.
 
Söndagen blev annorlunda. Släppte ut killarna, mockade, vägde hö och sedan tog jag in dem igen, till Kjartans stora irritation! "Ta ut mig!!!", var nog det enda han poängterade i boxen. På med sadel, träns på Teo och grimma, grimskaft på Kjartan och så UT. Vi tog en runda som blev lite längre än planerat eftersom Teo var extremt het, snorklade, blåste, huffade och puffade och ville helst dra iväg i fullt sken. Jag fick jobba hårt på honom medan Kjartan enkelt och bra travade på bredvid. Flott tölt blev det när de har lite extra energi :-)
 
Tillbaka till stallet efter en tuff träningsrunda och så ut i hagen igen. Själv åkte jag till Jula och köpte vinterskor (149kr tack så mycket) och sedan vidare hemåt för att byta till vinterdäck på bilen.
Senare på kvällen drog jag tillbaka till stallet för att ta in killarna men jag blev så ridsugen så jag tog ut Teo på en runda på ridvolten också. Vi tränade tölt, sidvärtsrörelser, trav.. och lite galopp.
 
 
 

torsdag 16 november 2017

Gruuusväääg!!

Alltså jag kan nog inte poängtera det tillräckligt mycket..
 
RIDNING GER SÅ MYCKET GLÄDJEFYLLD ENERGI!!
 
Tjohoo, va jag är glad för mina 2 underbara killar.. Tog en runda på grusvägen (som nu är iordningställd igen så man kan rida på den, tack så mycket) med Kjartan som handhäst och Theodór som ridhäst. Piggpigga hästar i kylan som drog på rätt så rejält.
 
Kjartan travade på i friskt tempo bredvid mig och Teo när vi töltade. Jag har kollat nu och den här grusvägen, i det tempo jag rider vilket är praktiskt taget bara tölt/trav/galopp, tar ungefär 40 minuter tur och retur.
 
Så det blev skritt först en liten bit med sidvärtsrörelser och så kort tempo tölt en stund.. Lite skritt för det kommer en ganska kraftig nedförsbacke och så tölt igen. Kjartan travar bredvid. Tölt hela vägen fram till hoppbanan som finns i skogen och så vända.. Tölt tillbaka och så lite skritt igen förbi några hus och så tölt (här har vi haft kort tempo förut men numera så ökar Teo i tölten!!) och sedan galopp för att därefter bryta av till skritt och så är vi nästan hemma igen.
 
Jag blir alltid lika sprudlande glad efter ridningen och det är så magiskt med kylan också.. Underbara hästar!!
 
 

måndag 13 november 2017

Underbar träning

Det är något speciellt med hösten.. Jag vet inte, jag bara älskar kylan, leran, regnet, mörkret och träningen. Det är då jag blommar upp och kommer igång med min riktiga träning till häst.

Fredagskvällen drog jag ut på en liten tur med Teo (ridhäst) och Kjartan (handhäst). Vi tog en liten tur på grusvägen i tölt, trav, galopp och lite skritt. Becksvart var det men jag har en bra pannlampa så jag är inte så bekymrad. Hästarna gick fint, jag kände mig glad och energin på oss alla 3 låg på topp.

Lördagen började med morgonfodring, utsläpp och mocka boxar. Sedan iväg till ett gäng elever där vi övade tömkörning och longering! Det är inte ofta jag får chans att träna sådant med elever men nu har dessa elever fått "blodad tand" för detta efter föregående gång, så vi övade på. 5 elever á 30 min per elev - det blev en hel del tömkörning kan jag lova. Alla tränade strålande bra och jag var så stolt över alla.  Sedan hemåt och pausa..
För att sedan åka till stallet på kvällen och ta in killarna, fodra och så en lite uteritt i mörkret. Tyvärr blev det inte så lång runda då grusvägen jag brukar rida på var mjuk som attan och båda killarna sjönk ner. Det brukar hända på höstkanten och särskilt när det regnar massvis men det här året var det hemskt! Det blev t om så hemskt att jag vände, mycket försiktigt, och red tillbaka för att sedan rida ut på vår nyanlagda ridvolt för att träna vidare. Den är inte heller riktigt som jag vill ha den, alldeles för mjuk.. Jag vet inte om det beror på underlaget eller det faktum att det regnar så mycket eller att den är nyanlagd. Hemsk är den att träna på i alla fall, så där kan jag inte träna längre. Inte förrän det blir kallt och hårt i backen.  Så, det var till att promenera hem med hästarna igen.. Nåja - de fick någon halvtimmes träning totalt.


Söndagen.. ahh, underbara söndag. Upp som vanligt (typ 05:00) och så iväg till stallet. Fodra de stora, släppa ut mina och så mocka boxar, snacka med stallkompis och ha så där allmänt mysigt på en söndagsmorgon.

Jag ville se vad som skedde i hagen eftersom Kjartan numera går i lunchhagen och får sin frukost där. Teo är ganska elak mot Kjartan vid fodring och äter upp mer eller mindre all mat på väldigt kort tid medan Kjartan tar gärna 2-4 timmar på sig att äta upp 2 kg hösilage. Så jag har stoppat in Kjartan i lunchhagen så han får en chans att äta det han vill och sedan öppnas lunchhagen och då kan Teo äta upp det som är kvar. Men båda killarna har varit väldigt hungriga på kvällarna, så jag behövde se vad som hände. Så jag var kvar i stallet fram tills dess lunchhagen öppnades.. Man hinner med mycket i stall på ca 6 timmar.. Städa torkrummet, städa fikarummet, väga hö för flera dagar, putsa läder, ta en promenad med Ida och lite annat. Men det jag noterade var att Kjartan hade ätit upp ALL mat på 3 timmar!! Vilket innebär att Teo och Kjartan inte får någon lunch..  Ahaa!! Så det var det som var problemet.

Lätt fixat. Jag byggde en lunchhage nr 2 inuti lunchhage nr 1. Så nu har jag 3 hagar ;-). Teo's stora frukosthage (som då även blir Kjartans hage efter ca 6 timmar) och så Kjartans frukosthage (som öppnas upp så Teo kommer in dit efter 6 timmar) och så lunchhagen där de båda har lunch serverat (som öppnas efter 5½ timme så Kjartan kommer in men inte Teo för han har 30 min fördröjning - Teo måste nämligen gå igenom Kjartans hage för att komma till lunchhagen). Så där ja.. Alla hästar får chans till att äta frukost och lunch utan konkurrens från den andra. Perfekt!

På kvällen åkte jag till stallet igen för att ta in killarna och rida. Den här gången skulle jag bara träna Teo och eftersom jag vet att både ridvolt och längre grusväg är uteslutet, så blev det väldigt mycket fram och tillbaka träning på grusvägar som finns runt husen. Massa sidvärtsrörelser i både skritt och tölt och så lite galopp. Där grusvägen var lite större passade jag även på att göra lite volter med fokus på inre bak. Jag kunde ha fortsatt i evighet för det var såååå perfekt!! Teo gick bra, fin tölt, mycket bärighet och vädret var perfekt (runt -1grad) och det var mörkt, totalt vindstilla och jag kände mig så lycklig, energifylld. Men, till slut måste även jag inse att Teo inte orkar hur mycket som helst och man ska sluta när man är på topp.. Så vi avslutade med att skritta av runt hela gården..

Vilken bra träning att avsluta helgen med!! Jag önskar att fler får uppleva den här känslan!

fredag 10 november 2017

Mycket vila

Det har blivit en liten ofrivillig paus i ridandet med några få ridstunder, kurs i helgen som var t ex. Detta har berott på att avloppsanläggningen hemma hos mig har tagit mycket energi samt så blev jag förkyld på köpet veckan efter. Men NU äntligen har jag börjat komma ur förkylningen också och orkar nog med att börja rida igen.

Hästarna mår inte dåligt eftersom jag är där varje morgon och kväll (före och efter jobbet) för att fodra, släppa ut/in, mocka, vattna och kolla av dem. Pojkarna går "halv-ihop" vilket innebär att Kjartan går i lunchhagen på morgonen för att hinna med att äta lite hösilage och efter ungefär 6 timmar så öppnas grinden och Teo kan komma in i lunchhagen - för att äta upp det som Kjartan inte vill ha. På det här sättet får båda en bra stund själva i sina hagar och en bra stund tillsammans i gemensam hage.. Båda behöver sällskap men eftersom Kjartan äter lååångsamt och Teo äter fort-fort så behövde jag lösa det på det möjligaste smidigaste sättet och då blev det så här.

Båda har lite mage men inte för mycket och sannerligen inte för lite, så de verkar få det de behöver. Men jag har inte tränat dem på ca 2 veckor så vi får se vad som händer när jag börjar träna dem igen. Det är en mörk månad med massa lera och regn, så jag tror inte hästarna mår dåligt av en liten vila, frivillig eller ofrivillig..

Men ikväll tänkte jag nog börja träna igen.. Så får vi se vad min kropp säger..

onsdag 8 november 2017

Förträngningar i halskotorna

Man lär sig alltid nytt när man håller på med hästar och ibland är det rolig information och ibland är det lite tråkigare. Den här är väldigt intressant men samtidigt väldigt tråkigt.

En häst i vårt stall har varit väldigt snubblig.. Han snubblar i tid och otid, med/utan ryttare och verkar vara helt oförberedd på snubblandet. Hovarna är jättefina, hästen är perfekt skodd och ohalt men ändå så snubblar hästen. Det har varit rätt rejäla snubblingar, typ 10-20 meters snubblande och ibland rasar hästen ner på knäna och ryttaren rasar av samt skadar sig rejält. Till slut kontaktade hästägaren en naprapat som direkt sa, att med tanke på snubbelhistorian, att hästen antagligen hade förträngningar (artros) i halskotorna och att de borde röntga för att kontrollera detta.

Sagt och gjort - hästen åkte till Brunmåla någon dag efteråt och mycket riktigt, hästen har rejäla förträngningar i halskotorna.. Och att prognosen för detta inte var god. Hade hästen smärre förändringar kunde man operera men tyvärr så upptäcks detta inte så ofta i god tid och de flesta hästarna får tyvärr avlivas.

Hästen i sig lider inte av detta, den bara tappar kontakten med frambenen och vet inte riktigt var de ska placeras utan snubblar då istället men att rida en sådan häst är livsfarligt då hästen kan snubbla i alla gångarter och på så sätt skada ryttaren då ryttaren antingen ramlar av eller så går de tillsammans omkull.

Nu ska veterinärteamet på Brunmåla diskutera detta problem den här veckan och återkomma till hästägaren men de har redan gett hästägaren ridförbud pga skaderisken (för både häst och ryttare) och redan förberett hästägaren på att hästen antagligen blir utdömd..

Så tråkigt då hästen har blivit så otroligt fin ridmässigt..

Lite mer info om detta finns här:
https://www.hippson.se/blogs/HusbloggareIzabella/halskotpelaren-och-nedsatt-prestation.htm

Taget från en veterinärs kommentar i Hippson:
Artros är en kronisk nedbrytningsprocess av ledens broskytor med sekundära förändringar i skelett och mjukdelar runtomkring, vilket oftast yttrar sig klinisk som stelhet och hälta. Ofta ses benpålagringar i ledens kanter på röntgen.
Artros är vanligt hos ridhästar och har ofta sin bakgrund i kronisk ledinflammation som kan bero på över- eller felbelastning, trauma eller ledinfektion. Artros i hasens glidleder brukar benämnas spatt och är oftast dubbelsidigt. Det vanligaste är att spatt ger någon form av hälta eller stelhet beroende på vilket stadie av sjukdomen som hästen befinner sig i. Å andra sidan kan hästar med "spattförändringar" fungera helt normalt i arbete och aldrig uppvisa symtom under sin karriär.

måndag 6 november 2017

Vila, Peter-kurs

Hästarna har vilat mer eller mindre hela föregående vecka, mycket för att jag har pysslat med mitt avlopp som har installerats hela veckan. Det har tagit mycket kraft från mig då hela framsidan är förändrad..  Men i lördags tog jag ut killarna på en liten tur på grusvägen, en väldigt kort en men den fyllde mig med massa energi..

I söndags var det dags för Peter-kurs igen. Åkte till stallet, släppte ut killarna i hagen, mockade, käkade frukost i stallet med mamma och sedan ta in Teo, på med transportskydd och så åka mot MarmaTorp. Väl framme fick Teo vänta i transporten en liten liiiten stund medan jag sa "hej" till alla och gjorde mig redo för träningen. Ut med Teo, på med prylarna och så in på banan.

Det var en annorlunda Teo...  en ny Teo.. En Theodór som var taggad, visste vad han skulle göra och ville visa upp sig. För JÖSSES säger jag!! NU äntligen börjar något ske. Nu.. efter månader av låångsamt tempo tölt, vixlingar, rollningar, ojämnt tempo, osäkerhet så bara "matade" han på. En-två-tre-fyr.. dunk-dunk-dunk-dunk.. Jämna steg, mycket "sitta på rumpan" och väldigt lätt/luftig fram.
Peter sa att vi sannerligen följer vår utstakade plan och han hade bra undertramp.. Jag bad honom rida så jag kunde få se och jajamän.. Fint skrittsteg med bra tryck, bra tölt och fin trav. Härligt!!

Skritta av, massa beröm och så till lilla gästhagen för att vila.. Jag satt och tittade på alla och njöt sedan av en underbar lunch som MarmaTorp hade tillagat. Och så lektion nr 2.. Ännu bättre!! Så jag red nog bara en 15 minuter och sedan avbröt jag eftersom bästa berömmet till en häst är att sluta... Så jag avslutade det hela och så ledde jag honom en stund för att sedan packa ihop allt och åka hem igen.

Vilken underbar dag!! Här kände jag mig lite sorgsen under helgen då jag saknade Brana och så bjöd Theodór på det här!! Ska nog sluta kalla honom för Teo nu.. NU är han nog vuxen och ska få höra hela sitt namn och inte sitt "barn-namn".. Bästa superduktigt Theodór - NU har vi klivit upp ett steg på den evighetslånga träningstrappan!

torsdag 2 november 2017

Grabbarna går tillsammans igen

Nu går Teo och Kjartan ihop igen.. Det är knappt någon skillnad på Kjartan med att gå ensam eller ihop, han har "fri" tillgång på hösilage på ca 3kg ute och det är mer eller mindre 1 kg kvar på eftermiddagarna. Han har också fri tillgång på hösilage inomhus men då är det runt 4kg och det är som sagt, alltid kvar lite på morgonen efter.

Teo däremot äter tills det är slut.. Och han äter rejält, så jag måste hålla ner mängden mat på honom - han går visserligen inte upp men jag vill inte att han äter för mkt. 

Så nu får grabbarna runt 1kg var till frukost, vilket Teo äter upp eftersom han äter så fort och så får de 1 kg var till lunch och typ samma här.. Teo äter upp allt eftersom han äter fort och är hög i rang samt väldigt "ha-galen"..  Kjartan nöjer sig med gräset i hagen.. Får reglera maten när de kommer in istället..

Ridningen har väl varit lite sisådär.. Jag har haft lite ont i huvudet och det har varit mycket avlopp här hemma men hästarna mår gott och verkar inte vantrivas..