onsdag 30 december 2015

Branas ben i enkel visning

För er som inte förstår vad det är jag säger när jag pratar om kotsenskideinflammation, senskada osv.

Här är då en liten bild på alla delar.. Nu tar vi det enkelt utan massa tekniska termer och veterinärdelar..

Vi har Ytliga böjsenan, Djupa böjsenan och så Kotsenskidan.

Första skadan: På frambenet hade hon då skada på djupa böjsenan - det är den vita "tråden" som är i mitten av benet på bilden.. Denna tråd löper ner och fäster i hoven.  Skadan satt även i ringbandet och lite i den ytliga böjsenan.. Jag tror hon överflexade benet, alltså kotan hamnade i backen helt och hållet vid longering.. Allt är numera läkt.

Andra skadan: Bakbenet hade då skada på Griffelbenet.. Det är den lilla gula "knölen, fingret" som sticker ut från skenbenet. Brana blev hårt sparkad och fick en knöl där men röntgen visade inget brutet..

Tredje skadan: Bakbenet har då sin kotsenskideinflammation..  Det är den övre röda fläcken på bilden. Där är nu hennes största skada som aldrig verkar vilja läka. Det är små fibrer som "sliter sig loss" (som nudlar eller maskar) och försöker hitta något att fästa sig vid vilket då gör att det blir en inflammation och massa vätska bildas. Dessa maskar (fibrer alltså) fäster på fel ställe vilket gör att kotsenskidan inte gör sitt jobb utan blir stum och ogenomtränglig.. Den här skadan hände i hagen någon gång under dagen, mitt i sommaren så vem vet vad som hade hänt? Hoppat från ett berg och landat fel? Galopperat och glidit på gröngräset?? Jag vet inte..
Nu har hon varit friskförklarad EN gång men tyvärr har något hänt i hagen igen och hon är skadat åter en gång på samma ben med samma skada..


Klicka på bilden så blir den större..

Långhelg igen..

NU är det riktig långhelg för mig.. För nu tar bloggen ledigt fram till den 7/1..

Först är det nyårsafton som jag nästan kommer tillbringa helt och hållet i stallet, sedan är det helg och därefter är det hovslagare och sedan ödesdagen då Brana och jag ska till Evidensia.. 
Dagen efter det ska jag till mamma för den traditionsenliga Sjömansbiffen med hela familjen. 

Så tjingeling.. GOTT NYTT ÅR på er och ta det lugnt med smällare, raketer och drickat.. Tänk på att det finns en dag efter nyåret också.. 


tisdag 29 december 2015

7 dagar kvar..

7 dagar kvar innan vi ska till Evidensia i Täby och träffa Henrietta Talts igen..,
7 dagar kvar tills Brana får beskedet, antingen FRISK eller UTDÖMD..


Jag har hunnit fundera en hel del under den här månaden.. Vad Brana egentligen betyder för mig.. Alla hästar i mitt liv har berört mig på det ena eller det andra sättet men Brana har faktiskt en väldigt speciell plats i mitt hjärta. 
 När jag letade efter en ny häst så var följande på min kravlista:
Valack, Stor, 5-femgångare.. och jag kom till stallet med min lilla dam på 136cm, 4-gångare, sto, isabell.. Snacka om att vi fann varandra, för hon hade inte presterat så bra på tävlingar före mig, inte heller var hon lätthanterad och min tränare ansåg att jag hade gjort ett mycket felaktigt köp, han har erkänt att han hade fel :-) .

Hon var den som tog mig över det där magiska poängen 6,0. 
Hon var den som tog mig till Nationella tävlingar..
Hon var den som tog mig till Geadingakeppni-SM.. Inte bara en gång utan 3 gånger innan hon skadades, vi var också kvalade den 4:e gången
Hon var den som tog mig till 7:e plats på Geadingakeppni-SM.
Hon var den som vann StormurMästerskapet och UpplandsMästerskapet...
Hon var den som fick mig att tappa hakan (och min hovslagare) när hon vägrade skos.
Hon var den som jagade får, fåglar, katter, rävar i hagen, när de vågade sig in till henne.
Hon var den som stod på bakbenen i boxen, särskilt när man borstade, sadlade...

Hon är den som har temperament som en djävul när man hanterar henne men är sagolik när man rider.
Hon är den som folk berättade osannolika historier om hur hon var som liten.
Hon är den som gör att jag alltid ler lyckligt när jag rider 
Hon är den som redan innan jag ber om det, utför det jag tänkte göra..

Hon har en stor plats i mitt hjärta och jag vill verkligen behålla henne..  Det är en nervös väntan.. Det jag ser på utsidan av benet (svullnaden är knappt synbar) behöver inte betyda att det är läkt på insidan, men jag hoppas och tror att det är läkt.

Bästa Brana, var frisk....

måndag 28 december 2015

Nyårsraketerna kommer..

Nu kommer de där sakerna som ÄLSKAS av många men samtidigt HATAS av andra..

NYÅRSSMÄLLARNA.. 

Jag älskar fyrverkerier och smällar men det ska vara med måtta och personerna som sköter smällandet får gärna vara nyktra och myndiga. Och göra det EN gång per år, vid 24:00 den 31/12. 

Men tyvärr så händer det alltför ofta att det är unga personer som smäller och de börjar smälla ungefär nu fram till 2/1..  Det värsta är när de slänger smällare MOT dig.. 

"Varje år skadas cirka 100 personer så allvarligt av fyrverkerier att de behöver uppsöka en akutmottagning. Drygt tjugo av dessa har så allvarliga skador att de behöver läggas in på sjukhus för fortsatt vård. De flesta av dessa olyckor sker i samband med nyårsfirandet. 66 % av alla bränder orsakade av fyrverkerier inträffar under jul, nyår och trettonhelgen. Även här sker de flesta av dessa i samband med nyårsfirandet."

Det här är då bara människor.. Sedan tillkommer djuren. Jag ser och hör alltför ofta hur djuren springer bort under själva nyårskvällen och en del av dem t om skadas så pass mycket, antingen av smällare eller pga av smällare, så de dör.. Kommer ni ihåg hästen Helge?? Han som sprängde staket förra året på själva nyårskvällen och rasade genom isen och drunknade. Det var pga smällare.

Nu har jag en stor fördel då mina hundar jag har ägt inte är skotträdda men jag chansar inte. Här rastas hundarna i koppel, på hemmaplan.. När jag bodde i stökig lägenhet så gick jag ut med min voffe mitt på dagen och sedan blev det snabba kisspauser bakom huset där det var lugnast. Numera bor jag på landet och det är knappt några där under nyårsnatten så jag märker inte av några smällare alls. Oftast sover Ida och jag vid 12-slaget.. 

Men hästarna då?? Jo, de får komma in på box tidigt på nyårsafton, gärna runt 15:00, då det är extremt mycket smällande i området. Vi stänger fönstren så de inte hör så mycket och sedan får de rejält med hösilage på kvällen.. Mer än så kan vi inte göra. 

Lagen säger följande:
Du måste vara 18 år för att köpa, inneha eller använda fyrverkerier. Det kan krävas tillstånd om fyrverkerier ska avfyras i ett tätbebyggt område. 
För thailändska lyktor med öppen låga gäller speciella föreskrifter. 

Gårdens folk smäller inga raketer eller så men grannarna brakar gärna av rejält med smällare, sedan är stallet rätt nära byn så raketer både ses och hörs..   Jag är alltid lika orolig över att en raket ska smyga sig in i ladan och tända eld på hela stallet.. Men som sagt, gårdens folk finns och bevakar stallet.. vet dock inte om de kan göra så mycket om det börjar brinna i ladan men men.. 

Back to work..

Då var julen över och jag är åter på jobbet.. Bara några dagar inför nyårsafton och sedan är det hovslagare och veterinär för Brana, så då är jag ledig igen. 

Dagen före dopparedagen tog jag och Nilla ut våra hästar på en härlig liten runda i full mundering. Eftersom jag inte kan rida Brana så tog jag Kjartan (30år) istället. Lille gubben passar så fint i sin tomtedräkt och jag satt och njöt under hela turen. 


Julen har varit skön, familjär, ensam, stressande, avslappnande, hästig, morgontidig, kvällssen.. ja helt enkelt allt på en gång.. 

Jag började julaftonsmorgon med att åka till stallet och släppa ut hästarna, mocka och sedan dra direkt hem till mina föräldrar där badet väntade. Mamma & Jag åkte till kyrkan för att önska mormor och morfar en god jul, tända lite ljus vid minneslunden, begrunda vad som händer med livet.. 

Sedan hemåt för lite mat, lite mys - tack och lov ingen julmat!,  och så julklappsöppning..  Ingen av oss skulle ha köpt/fixat julklappar men jag älskar mina föräldrar och vill på alla möjliga sätt visa det så då får man helt enkelt komma på finurliga julklappar... såsom en kalender som jag har gjort.. ett par varma strumpor eftersom de klagade på att de frös om fötterna.. och en tavla på mamma med Lasse Åberg och Sven Melander.. den åkte upp på vägg direkt. Jag hoppas de gillade sina enkla men väl genomtänkta julklappar.. 

Själv fick jag den här: 

Något jag verkligen behöver och saknar men inte riktigt har haft pengar till.. Jag blev superglad!!
Sedan var det nästan dags att åka hemåt för att jag måste passera stallet (igen) för att ta in hästarna, ge dem kvällsmat.  
Juldagen kom och gick.. 
Annandag jul kom föräldrar över till mig för att inviga vedklyven.. Pappa tyckte den var så rolig så han tog över hela jobbet och bara matade på den där klyven. Mycket roligt. Jag har nu en garderob (?) full med färdigklyvd ved som mamma fyllde och kan fortsätta kapandet när tid finns.

Ja.. mer eller mindre varje morgon och varje kväll åker jag till stallet för att byta täcken på hästar, ta ut hästar, mocka box, ta in hästar, känna på Branas ben, kyla Branas ben, väga hö.. Det är något som ingår i min normala morgon/kvällsrutin numera. 

Söndagskvällen var det då dags att börja förbereda arbetsdagen så vi tog det lugnt i soffan

onsdag 23 december 2015

God Jul

Nu lägger jag ner bloggandet under julhelgen och passar på att önska alla 

EN RIKTIGT GOD JUL

ohh, en lite snabbis-info om Brana: Hennes ben ser bättre ut än någonsin och hon är sval, nästan helt torr om benet (alltså ingen svullnad). Jag mailade veterinären och hon blev mycket glad över att få höra detta. Vi ska dit igen den 5/1. Nu står damen inne under nätterna och går ut i hage om dagarna..  

måndag 21 december 2015

Mycket hänt under helgen..

Jösses så mycket man försöker klämma in under helgerna! Nu var det kanske inte så jättemycket men det var högt tempo rakt igenom. 

Lördag kom Mamma till stallet medan Pappa åkte vidare till mitt hem. Mamma red Kjartan med Nilla & Svipa som sällskap och så gick jag med voffarna en bit med dem. Sedan drog de på ett tempo som varken jag eller hundarna hänger med i så då vände vi..  
Mamma tog jag sedan med hem och vad möts jag av om inte det här:
 

Ett tävlingsskåp! Mamma har lekt arbetsledare och Pappa har utfört. I rätt färg också så det matchar både bil och släp.. Underbart. Nu slipper jag kånka prylar fram och tillbaka utan kan ha mina saker i skåpet hela tiden. 

Bjöd föräldrar på lunch och sedan åkte de hem. Jag drog till stallet för att ta in hästarna osv.
Ida passade på att hitta en "ny" säng i stallet.

Sedan hemåt och då ville Ida inte riktigt gå in så då fick hon vara kvar ute.

Och på tal om Ida så har hon fått en ny, eller rättare sagt 2st, fina röda tröjor som jag har sytt.

Kjartan fick en ny medryttare under julen. Lilla Alice vars häst Robin Hood har skadat hoven.

Så några dagar under julen ska hon rida Kjartan. Hon provade honom i söndags och det gick väldigt bra.

Och så njöt jag hemma, ute, av värmen. Det är inte klokt att det kan kännas som vår i luften men så är det. Jag sågade lite ved och studerade hemmamiljön för att planera bygge, mark, och hur jag vill ha det i framtiden. Noterade att min klängväxt ute har börjat sätta löv.

fredag 18 december 2015

Morgonhästar..

Jag har alla morgonfodringar och utsläpp just nu pga Brana.. Jag vill ha koll på hennes ben morgon och kväll så jag har valt att ta alla fodringspass på morgonen,,

Och vad kan vara mysigare att starta morgonen med lite stallmys?

Hästarna verkar tycka det är skönt i stallet på nätterna för de ser oftast ut så här på mornarna..

torsdag 17 december 2015

Mystur på Kjartan

Igår valde jag att göra stallet på ett annat sätt. Lite tråkigare då jag inte träffade mina stallkompisar mer än "hej" i dörren men ändå skönt då jag kom hem vid 18-tiden,.

Jag tog in hela bunten med hästar på en gång, slängde på Kjartan sadel, träns, reflextäcke och red ut. Underbart roligt med honom. För att vara 29 år och 351 dagar gammal så är han väldigt pigg, väldigt stark och väldigt rolig. 
Vi skrittade, travade, töltade och galopperade. En liten runda på 20 minuter men ändock en runda där vi både fylldes med energi. 



Därefter mockade jag boxar, gav Kjartan lite kraftfoder - han är ju ändå äldre och behöver lite extra som kornkross - borstade av Brana, sa hej till Nilla som dök upp precis när jag var klar.. Och sedan åkte jag hem, kl 17:30!! 

Det går att skynda på i stallet men det blir inte riktigt lika roligt.

Hemma så blev det bus med Ida, dammsög huset och sedan bara softa i soffan.. 

onsdag 16 december 2015

Mina dagar just nu.,.

04:45 Gå upp, klä på mig.. Väcka hunden, klä på hunden..  Packa matväskan..
05:15 Låsa dörrar, till bilen. Kissa voffen.
05:40 Stallet. Ta av täcken, sätta på täcken. Ta ut ena flocken, gå tillbaka till stallet. Ta ut andra flocken.. Tillbaka till bilen.
06:30 Arbetet..
15:00 Köra mot stallet.
15:40 Mocka, sopa rent stallgolvet. Fylla på vatten. Ev. väga hö.. Ev. fylla på dunkar i hagen.
16:30 Ta in hästarna.. ta av täcken, känna igenom hästarna.
17:15 Säga Hej till stallkompisarna Nilla & Helene
17:45 Rida..
18:45 Känna igenom Brana. Kyllera på henne.
19:00 Väga hö vid hagen, lägga ut frukosthö i hagarna.
19:30 Ge kvällshö..
20:15 Hemma igen..
20:30 Laga lunch till morgondagen plus laga mat till Ida.
21:30 Duscha, fixa kläder inför morgondagen
22:00 Försöka varva ner. Kissa voffen..
22:30 Titta på teve. Fortsatta försök att varva ner
23:00 Sova.

Om jag nu inte har lektioner för då förflyttas alla tider lite mellan 17:15-23:00.. Och folk undrar varför jag inte tränar på något gym... Hitta tid här..


tisdag 15 december 2015

Lektion och Branas ben

Det börjar bli mycket häst nu igen. Jag åker skyttel fram och tillbaka till stallet för att göra Branas läkning så perfekt som möjligt. Jag älskar att vara i stallet och det bästa är ju morgonpassen så det gör mig ingenting. Jag byter täcken på hela högen hästar, kollar Branas ben, släpper ut allihopa men de som har kvällen gör lite tyngre pass. De väger hö, fyller på vatten i utedunkarna och lägger ut frukosthö i hagarna - lyxigt för mig..

Branas ben ser bara bättre och bättre ut. Det är svalt, på gränsen till torrt ben och hon verkar bättre än tidigare. Humöret är det lite värre med.. Hon är trött på att vara sjukskriven och vill TRÄNA.  Snart kommer jag nog få se henne galoppera runt i hagen.

Igår hade jag lektion. Med nygamla elever som jag har tränat för några år sedan. Det var väldigt roligt. Det hade hänt en hel del anser jag. Nu ska jag träna dem någon gång per månad..

måndag 14 december 2015

Bettlöst..

Jag tillhör en av de få på tävlingar som rider på hackamore. Många gånger har jag fått svara på frågor såsom:

  • Får man tävla med sådant?
  • Vad är det där för bett?
  • Har hon sår i munnen?
  • Är du så hård i handen?
  • Du vet väl att man kan knäcka en hästs nosrygg med hackamore?...
  • Hackamoret sitter felaktigt på henne..
Många gånger svarar jag snällt och trevligt och förklarar att Brana får sår i munnen av så gott som alla bett, även ståendes i box med bett i mun - för jag har provat. Hon har helt enkelt mycket känslig mun och slemhinnor. Ja, man får tävla med sådant bett.. Nej, jag rider med sätet och inte handen. Nej, man kan inte knäcka en hästs nosrygg med hackamore - inte mer än man kan knäcka en hästs käke med bett.. Då krävs enorma krafter och ett felaktigt placerat hackamore.

Domarna, speciellt en domare, gör alltid hovbeslagskontroll på mig och kommenterar att min hackamore sitter felaktigt. Domaren rättar alltid till men numera sitter träns och hackamoret enligt denna domares åsikter så nu finns det inte så mycket mer att klaga på. 
Ibland får jag kommentarer från domare att jag är för hård i handen och att skänklarna måste hänga mer rakt ner (alltså ingen tygelkontakt).. Sådant ignorerar jag, då man ser alltför ofta - på foton vill jag säga - mycket kända ekipage med 3-delade bett där bettet mer eller mindre hänger ut på ena sidan samt sidostycken böjs rakt ut från hästens huvud..  Tydligen är bett på det sättet mer acceptabelt än när hackamorets skänklar följer tygeln upp till handen.

Men som sagt, egentligen behöver jag inte hackamore längre då Brana är så sagolikt duktig på att lyssna på mitt säte.. Så jag funderar faktiskt på att köpa ett mjukare "bett"

Ett vanligt bettlöst men utan hackamore.. Det blir vår gemensamma present om det går bra på ultraljudet.. 




Jul.. jul.. strålande jul...

Oj oj oj vilken hektiskt helg det här har varit. Underbar, full med vänner, god mat och massa mys. Precis som det ska vara inför en storhelg.. 

Började med morgonfodring i stallet i lördags och mockade alla boxar, fixade och donade. Dundrade vidare och höll lektioner i Bogesund.. Underbara söta elever som hade fixat en julklapp till mig - absolut ingenting jag förväntar mig och jag blir lika förvånad och glad varje gång..  Träna hårt fick de av mig i julklapp :-)

Sedan tillbaka till stallet och väga klart hö, för att sedan dundra hem, bada Ida inför kvällens julkalas (inte alls poppis)..


Och så var det dags för mig att bli fin och dofta gott (tack vare julklappen jag precis fått av eleverna).. Och så iväg till stallet - igen! - för att ta in hästarna, checka av Branas ben och så vidare till Per och Annica på en liten julknytis.. Underbart härligt, nya och gamla vänner, god mat, roligt samtal och bara så där myspysigt man kan ha det med goa vänner.. 

Hemåt i kylan och så var det natti natti..

Söndagen upp igen tidigt på morgonen, iväg till stallet, ut med hästarna och så mocka boxar.. När jag var klar där så dundrade jag vidare till mamma & pappa i Bålsta för att hämta upp dem och så åkte vi iväg till syrran och hennes gubbe uppe i "Norrland", nåja Söderbärke i Dalarna.. Massa gosig mat och det är så kul att träffa syrran och hennes gubbe. En härlig promenad blev det i kylan och massa prat.. och väldigt mycket god mat/fikabröd osv. 

Hemfärd till Bålsta och beundra bonade golv hemma hos mamma & pappa och sedan till stallet (igen). Checka av Branas ben som nu stod inne och mumsade på kvällshö. Slängde på lite kyllera och gosade lite med henne och sedan hemåt på glashala vägar. 

Det var min helg det.. Ibland undrar jag var helgerna tar vägen för det känns inte som om man har helg.. men när jag skriver ner det så här så märker jag att jag gör ju massvis på helgerna.. 

Och för er nyfikna om status Brana.. Benet ser faktiskt bättre och bättre ut. Svullnaden är väldigt liten och benet går från iskallt till svalt till lite ljummet. Det märks att hon har reagerat bra på behandlingen och jag tror jag ser ett ljus i mörkret. Det ser lovande ut men man vet aldrig hur det ser ut "där inne" i benet.. 



fredag 11 december 2015

Brana slutar aldrig att förvåna mig..

Igår när jag tog in Brana så noterade jag att gallan på det skadade benet var mindre och hon var kall och fin om benet. Borstade av henne och la sedan på kyllera på hennes ben - funkar bra nu när hon är rakad.
Kjartan såg ut som lerboll så det blev en rejäl avborstning av honom..

Efter det åkte jag hem.. Jag hade inget mer att göra i stallet och var ganska trött. Men inte sov jag inte, utan jag möblerade hemma med lite nygamla möbler jag har fått plus dammsög osv..

Imorse när jag kom till stallet noterade jag att Branas ben var ännu finare. Kallt och så gott som utan galla..

Hon har en enorm läkekraft min lilla dam och med lite hjälp av denna cortison-spruta hon fick för 2 dagar sedan, så kanske det här går åt rätt håll.. "Efter regn, kommer solsken"

torsdag 10 december 2015

Grått men inte svart..

Efter denna tunga dag så har jag insett EN sak. Jag ska bli mer som djuren, ta varje dag för vad det är. Leva i NUET så att säga. Det är ingen idé att älta om något som kanske händer för det har ju inte hänt ännu..

Så istället för becksvart helvete som det var igår så har det nu blivit grått.. med lite ljust i kanterna.

Det blev stallet igår kväll eftersom jag skulle meka om hagen plus kolla Brana lite och dessutom longera Kjartan.  Hagen blev bra med lagom stor yta för hästarna, torrt och fint, platt och bra.

Kjartan fick på sig en vanlig grimma och så longerlina och därefter drog jag ner till ridvolten och började longera. Fick en liten idé om att sätta upp ett hinder åt honom så det gjorde jag och som han HOPPADE och galopperade! Det var tydligen roligt.. Efter en sisådär 15 minuter var vi klara och han helt slut så vi gick tillbaka till stallet.

Borstade av honom, borstade av Brana, checkade av hennes ben - inte mer svullet än tidigare - och mockade lite. Snackade lite med alla stallkompisar och åkte hem sedan.

Imorse var jag där och gav Brana medicin, gav Rakel & Kria morgon hö i boxarna, tog med mig de 3 (Kjartan, Brana, Svipa) och gick ner till hagen och den nya öppningen. Hästarna blev väldigt nyfikna på vart jag skulle ta vägen med dem i mörkret på en "ny" grusväg men så fort de såg öppningen så gick de in till sin gamla hage. Kjartan var dock tvungen (som hagens herre) att kontrollera lite bajs så att det verkligen var deras gamla hage och inte någon ny hage. Eller om någon annan hade varit där inne!?! Nöjda hästar som äntligen fick komma ut efter 1 dygns vila på box.

Medicinen smakar äckligt

onsdag 9 december 2015

Evidensia

Om tårar hade läkande förmåga hade Brana varit fräsch nu.. För så många tårar jag har fällt under kvällen, natten och under dagen på Evidensia....

Kotsenskideinflammation hade hon fått.. igen.. Det var ju det jag misstänkte. Hon har fått uppretad kotsenskida, antagligen gjort något knas i hagen för någon vecka sedan.  Den är värre än någonsin, förtjockad, slamsig och 3 graders hälta. Brana som har varit såå fin under dessa månader och varit klockren, fräsch, villig att jobba och helt underbar.. Nu hade hon rejält ont. 

Veterinären sa följande: Jag vet inte vad jag ska göra för det går inte att göra något åt det här... 

Nu är hon sprutad med cortison rakt in i senskidan och fått smärtstillande. Hon ska stå på box nattetid och ute på dagarna i torr ren lerfri hage.. Lätt att fixa eller hur? 

Hon har fått EN månad på sig av veterinären att bli frisk.. En månad.. 
Som veterinären sa: Hon är en tävlingshäst och ska tävla. Hon kan inte vara lugn i box, inte lugn i hage och trivs inte med att vara bara i hagen. Hon ska tränas och det fungerar inte om hon är skadad. Ni ska inte gå igenom samma rehabilitering igen utan hon ska vara igång om 1 månad..

5/1 ska jag tillbaka för att se om det har fungerat eller inte. Veterinären hade inga goda förhoppningar dock.. men jag hoppas verkligen att det här fungerar, Brana har haft fint läkekött tidigare och vem vet? Mirakel kan ske.. 




tisdag 8 december 2015

Jag blir såå ledsen, Brana haltar..

När Isabell red Brana den 1/12 så tyckte jag mig skönja en viss ojämnhet bak.. Jag kunde inte definera det och det försvann lika fort som det kom.. Men det fanns där, tror jag.. och det satt kvar i mitt bakhuvud. Jag bör poängtera att Brana kändes ojämn innan Isabell kom och red men då trodde jag det berodde på att det var hårt och ojämnt i backen..

Så efter Isabells ridning har jag faktiskt inte ridit förutom två gånger. Ena gången kände jag ingenting men gång nr 2 kände jag det, en viss ojämnhet i traven..

Igår longerade jag henne och mycket riktigt. Brana haltar.. hon haltar rejält dessutom. Det är på det bakben som hon har haft kotsenskideinflammationen.. Förstår ni hur ledsen jag blir???

Hon har ju varit fräsch sedan maj det här året och jag har sakta men säkert ökat på tempot, trycket och kraven. Nu när det har varit lite hårdare i marken verkar det som om hon inte håller.. Eller så är det nya hästar i hagen som har stökat till det.. Eller har jag krävt för mycket? Eller är det något annat?

Nu blir det besök igen till Evidensia så får vi se hur vi ska arbeta oss framåt. Jag ser en väldigt mörk framtid för Brana.. om det nu ens blir en framtid.. Men vi får se vad veterinären säger.

Imorgon onsdag kl 09:15 ska vi träffa Henrietta på Evidensia (igen)..

fredag 4 december 2015

Lyckan är stor.. för Kjartan

Jamen varför inte ägna kvällen åt lite hagbygge?? Va? det är ju bara 10:e gången eller så.. 

Kjartan vantrivs i sin hage och hade under natten till torsdagsmorgonen passat på att kvadda hagen lite. Helene reparerade så gott hon kunde på morgonen medan hon fodrade men på kvällen var jag där och gjorde den stora reparationen. 

DÅ hade även Rakel och Kria passat på att kvadda sin sektion under dagen, på andra sidan av Kjartans hage - det är nämligen så att vi har en ca 1 meters bred kanal mellan hästarna just för att sådant här kan hända. Så där stod jag, med pannlampan på i mörkret, och studerade staketen och förödelsen. 

Kjartan fick som han ville.. Han fick gå tillbaka till brudarna, Brana & Svipa. De verkade ha slutat upp med att brunsta och han ville inte betäcka så då var den saken löst. Hagen som han har gått i behöll jag - det kan ju hända något som gör att vi behöver hagen - och sedan så tog jag och reparerade allt som var skadat. 

Vi har också upptäckt att strömmen som underhåller alla hagar i stallet inte är så där superduperbra. För om jag kan hålla i trådarna med vantar (och även utan vantar) och knappt känner strömmen.. då är något fel. De som äger gården har testat och donat och säger att strömmen är superbra nu.. Vi har bytt ut all tråd i hagen, gjort allt vi kan för att få mer kräm i trådarna men fortfarande är det väldigt svagt.. För våra ulltussar så måste vi ha mer "tryck" i trådarna. 
Så, nu har vi kommit på att vi tar antingen mitt solcellsaggregat (funkar super på sommaren, mindre bra på vintern) eller så tar vi Helenes syrras batteriaggregat (behöver dock batteri) och så lägger vi på dessa på trådarna istället och kopplar loss oss från gårdens aggregat. 

Jag pratade lite med Börjes kundtjänst, det är där jag har köpt aggregatet, och man kan ladda upp batteriet på denna också, bara ladda med 6-volts laddare. Så här ska donas så vi får lite mer ström i trådarna.. 
Förste hagbyggare

torsdag 3 december 2015

Ida fyller 4 år!!

Idag är ingen vanlig dag för idag fyller Ida 4 år.. Hipp Hipp HURRA för lilla Ida!!

Som egentligen heter Team Holländers Feliz Navidad (passade så här inför julen) men kallas för Ida..



onsdag 2 december 2015

Kjartan behöver sällskap..

Vad gör man med en gammal gubbe som inte riktigt är tillfreds med tillvaron i hagen?  Kjartan har en egen hage med damerna på andra sidan om staketen, han har ett skjul med massa halm.. Vatten i isolerad balja och massa hö i badkaret..

Han är nöjd men ändå inte.. Han vill ha sällskap. Det är jobbigt med detta då jag vet att han inte kommer få sällskap..  Hur vet jag att han inte är nöjd?? Han lämnar hö i hagen och inga små mängder heller utan rätt rejäla mängder. Hö som han egentligen behöver.

Han äter när vi är i närheten men slutar sedan när vi försvinner från hagarna..

Det är svårt det här med hästar och valackar/ston. Man vill ha dem ihop men inte på bekostnad av att de skadas fysiskt.


Isabell red Brana

Igår var det ca 1 månad sedan Isabell kom över och red Brana, så naturligtvis dök hon upp igen igår. Vi har nämligen bestämt att hon ska rida Brana en gång i månaden, både för hennes skull och för min skull.  Isabell får lektion av mig på en väldigt välskolad och fin häst (om jag får säga så själv) och jag får se hur min lilla dam rör sig under ryttare. Det är en bra vinst-vinst för oss båda.

Det var kallt igår, inte jättekallt men eftersom det även är rått ute så blev det kallt. Isabell och hennes mamma (och min vän) Annica dök upp på kvällen och då fick Isabell helt enkelt fixa Brana helt själv, eftersom jag inte mådde så bra. Borsta, sadla, tränsa, bootsa.. Rida :-)

Lektionen var ganska enkel. Åttavolt, flytta bogen, tempoväxlingar, minska volten.. Ungefär så. Isabell har på bara några gånger hittat tillbaka till sin fina sits igen, perfekt lodrät sits i alla gångarter. Sånt gillar jag. Det faktum att hon suger åt sig information som en liten fuktig svamp gillar jag också - det är så lätt att utbilda såna personer så länge man säger korrekt hela tiden.  Utbildar jag fel - så lär hon sig fel.

Det är rätt fascinerande med Isabell.. Jag säger åt henne en sak EN gång och det sitter kvar hos henne för alltid. Snacka om vara en perfekt elev som har passionen för hästar och rider utmärkt. Tänk vad hon skulle kunna utbildas till, så länge hon har intresset för något - veterinär, djurvårdare, equiterapeut, ryttare - ja det måste inte vara hästintresse men nu vet jag att hon gillar hästar så....

Brana gick fint med Isabell. Taktrent, fin form, fint undertramp och fina förflyttningar. Det ser helt enkelt bra ut..

tisdag 1 december 2015

Branas sjukdomshistoria

14 maj 2014 fick Brana sin första senskada fram... Friskförklarad 21 Augusti, 2014..
23 Oktober 2014 fick Brana kotsenskideinflammation bak. Friskförklarad 13 maj 2015
9 december 2014 fick hon en hård kick på andra bak.. ok efter två veckor..

Hon fick ingen behandling för senskadan förutom vila och kyla.. Däremot kotsenskideinflammationen blev hon både sprutad och fick fenylbutazon för skadan..

Senskadan tog 3 månader att läka med stor hagvila där hon fick välja sina gångarter själv.
Kotsenskideinflammationen tog 7 månader att läka, på samma villkor - i stor hage..


Det som är roligast är att Brana har blivit så lugn efter sitt sjuksdomsår.
Det andra som jag upptäckte var att det gjorde faktiskt ingenting att vara "hästlös" i ett år. Även om det var tråkigt att bara betala för en sak som stod i en hage så var det ändå rätt ok, särskilt eftersom jag hade ett hus att plöja ner min tid och energi på.

Nu har jag en stark, frisk, pigg, arbetsvillig häst som är mer mentalt redo för tävlingar. Hon kommer (tyvärr) alltid ha ärrvävnad på ringbandet fram och en ganska rejäl galla bak men hon är frisk och fräsch enligt veterinärs utlåtande.

2 år har vi varit utan tävlingar men NU ska vi sätta igång igen.. 27/12 det här året ska vi vara med på en skojtävling men det blir nog en rätt hård tävling ändå - många varv på banan.  Sedan börjar år 2016 med en hel del tävlingar med försök att kvala till SM.. eller Geadingakeppni SM..

Bästa Brana





måndag 30 november 2015

1:a advent i stallet

Då kom den efterlängtade julmånaden-. Och den började med regn, plusgrader och vind.. Jättekul.

Men vad gör det när bästa mamma kom över på lördagen och vi var på lite olika affärer för att handla matta, lite julsaker osv. Sedan vidare till stallet på kvällen där jag red på Brana medan mamma gullade med Kjartan..  Brana gick saagolikt bra och jag verkligen känner hur stark hon har blivit under året.

Hela isis-gänget i stallet var där och vi passade på att julpynta, något jag inte har gjort i stall på mååånga år då jag tycker det är så jobbigt att ta bort allt. Men lite granris och en knäckemacka bjöds det på i varje box..

Vi hade väldigt roligt med vårt pyntande.. Hästarna hade desto mer kul när de kom in, för knäckemackorna upptäcktes fort och mumsades på när de fick tag i dem. Brana & Kjartan hade en väldigt bra teknik.

Söndagen åkte vi till stallet på morgonen, mamma hade ju sovit över hos mig och träffade hela isis-gänget (igen) för att rida ut en sväng tillsammans och sedan ta en saffransbulle, pepparkaka ihop. Tyvärr mådde Helene inte så bra så hon stannade kvar i stallet medan mamma, Nilla och jag red ut. 

Det där med att smörja träns är bra men det gäller att knäppa ihop alla sakerna rätt efteråt. För mitt i galoppen mötte vi en person med hund så naturligtvis bröt vi av till skritt och då hojtade mamma till: "MINA TYGLAR HAR LOSSNAT!!".. Och ja,, de hade verkligen lossnat från bettet. Mamma hade som sagt missat att spänna fast tygeln på rätt sätt i bettet, båda sidorna! Så lilla jag fick sitta av och spänna fast allting. Tur är det var coola Kjartan som det råkade ut för. 

Efter denna härliga tur så blev det då kaffe, saffransbulle, pepparkaka och massa snack i stallet medan hästarna torkade till och sedan ut med hela bunten i regnrusket. Mamma åkte hem till sig och vi andra åkte hem till våra egna hem. 

Jag passade på att städa, måla köket lite, pimpa upp huset lite till, slå in julklappar, tvätta och diska.. Sedan blev det "Harry Potter" för hela slanten i soffan med Ida på magen.


fredag 27 november 2015

Áramótakeppni

Nu ni.. NU ska Brana och jag ut på tävling!! Även om det är en inofficiell tävling och det är en skojtävling mer eller mindre så ska det bli otroligt roligt.

Tävlingen heter Áramótkeppni och innebär att man visar det bästa man har på hästen. Alla i klassen rider in samtidigt och alla rider i höger varv och sedan är det bara att ösa på..
Efter första omgången väljs ett gäng ut för att rida en gång till och efter det så väljs 6 ekipage och så blir det då finalomgången.

Tölt premieras förstås högt eftersom det är islandstävling men alla gångarter accepteras..Flott hållning, utstrålning, ren takt, flott aktion och helhetsintryck gäller.

Det är helt enkelt en tävling där Brana och jag kan visa upp oss på ett fartfyllt sätt med massa glädje. Vi kommer visa tölt, tölt, tölt, tölt och TÖLT..
Synd att man inte kan ta med handhäst på tävlingen :-)

Vi ska då tävla Elitklassen där även Nilla & Svipa kommer hänga med.. De ska tävla speedpass också men det kan inte min lilla 4-gångsdam hänga med på.

27 december ska vi tävla.. för mer info gå in på http://www.tolt.nu/taevling/aramotakeppni

Jag hoppas på fint kallt väder med lagom mycket snö..

Det här var en träningshäst jag hade för några år sedan.. Lilla Tilvera.. 






och så blev det 3 flockar igen......

Jag börjar bli expert på att bygga hage fort, särskilt i mörkret!! Jag kom till stallet igår kväll och fick höra av Helene att min lilla dam hade attackerat en av hennes hästar i hagen medan Helene stod vid hästen. Det är INTE ok..Brana är en liten tossig dam och kan göra dumheter men att attackera hästar när människor står bredvid är inte alls bra..

Så jag snackade lite med Helene och vi båda kände att det var bäst om vi splittar dem igen. Dels för att Helene ska känna sig trygg (mina ord, inte hennes) och dels för att vi båda ser att hennes två hästar börjar i ärlighetens namn ruttna på att Brana jagar dem hela tiden. Och när de kommer svara emot, så kommer jag ha en skadad häst.. igen.. Det är inte bra för hennes två hästar heller att bli jagade av och till då de båda har haft lite muskulära skador..

Så jag byggde om hagen lite.. i mörkret.. med pannlampa på.. i leran.. Jättekul. MEN å andra sidan var jag förberedd så planen fanns redan i huvudet så det var enkelt att göra ordning. Efter ca 15 minuter var jag klar med hagen, grinden och allt..

Hästarna togs in och så red Nilla & Jag ut på grusvägen med Kjartan som handhäst. Jag vet inte riktigt vad som har hänt men Brana är just nu otroligt HET. Hon taktar i skritten, gasar i tölten så jag får jobba ordentligt med att hålla ner hennes energi.. Inte mig emot att hon är het men det är lite ovanligt.

Damerna, alla 4 och en herre fick gå ut i sina respektive hagar. Kjartan i sin manshage, Brana+Svipa i sin hage och Rakel+Kria i sin hage. Tur att vi har en stor hage så vi kan dela upp den på det här sättet. Alla hästar var lugna och fina så de var nog rätt nöjda med den "nya" uppdelningen..

Bjuder på en härlig bild av Kjartan när han precis hade fått ta av sig regntäcket.. Tacksam kille som rullar sig i värsta leran direkt

torsdag 26 november 2015

Läkarbesök

Jag skriver inte ofta om mina läkarbesök men ibland så behöver jag "skriva av mig" och då får det bli på min blogg.. Mestadels handlar den här bloggen om hästarna men eftersom jag skriver om mitt liv - vilket oftast är hästar - så blir det ibland lite andra saker ...

Så, jag var hos läkaren igår. Otroligt bra läkare de har på Täby Vårdcentral, eller så lyckas jag träffa rätt varenda gång.. Jag var hos läkaren för min årliga kontroll jag gör varje år då jag äter rätt mycket mediciner för att  hålla min migrän i schack.
Dr. L (som läkaren får kallas) tog lite bakgrundshistoria - har ju aldrig träffat Dr. L tidigare - och sedan berätta hur många utredningar jag har gjort, vad som har beslutats och så min snygga cocktail jag brukar komponera ihop när jag har migrän.. Kan säga att Dr.L blev lite chockad och drog även på smilbanden när jag nämnde orden "fett, salt, rå lök"..
Det är nämligen så att jag har märkt att om jag tar migränmedicin med lite andra mediciner och väntar någon timme och sedan gör pommes frites, karvar upp lite rå röd lök och gör bearnaisesås samt saltar pommes enormt mycket - så mår jag bättre.. Fråga mig inte varför men nu är det så.. jag kan lika gärna äta pyttipanna men då måste stekpannan vara smörad ordentligt.. och så massa salt

Dr.L tog blodtryck (130/80) och även pulsen (ehh, 50),,  Sedan fick jag även ta ett lättare EKG och jag skulle ha tagit blodprov om det nu inte var så att min tid var 10:30 och man får tydligen inte ta blodprov efter 10:00.. Det var något med värdena som blev försämrade efter klockslaget 10..
Mitt hjärta slog rytmiskt, taktfullt och inga ojämnheter plus det lät bra.

Dr.L var väldigt noggrann och förklarade att jag har Kronisk Migrän, vilket innebär att man har haft migrän i många år. Om migränanfallen ökar i frekvens med åren kan migränen slutligen övergå till daglig eller nästan daglig huvudvärk,, Jomen tack så mycket! Precis vad jag vill höra.
Att jag ovanpå detta också har spänningshuvudvärk (inte alls ovanligt när man har migrän) gör ju saken mer spännande..

En bettskena ska jag prova också under nätterna men det tar tydligen ganska lång tid innan man ser effekt på detta..

Det positiva är att Dr.L nu skickar mig till migränspecialister.. Läkare som är extremt duktiga och intresserade av det här med migrän samt kan ge botox. Man kan nämligen ge botox (nervgift) för att stoppa migränen men det måste ges minst varje halvår i ett mönster i huvudet och det kan ta lite tid att hitta rätt punkter. Det är extremt dyrt att göra det här, jag har kollat upp lite priser och jag kan säga att det är 10 000-lappar varje halvår så jag kommer behöva lite bidrag från sjukvården, OM jag nu vill göra det här. Botox är ändå ett nervgift...
Men att få komma till mer utredning är inte alls dumt då jag får migrän minst 4 ggr/månad i varierande styrka vilket innebär att jag oftast bara jobbar 4 dgr i veckan, inte alls kul.. Varken för företaget eller för mig..

Nu har jag åtminstone rullat igång bollen (igen) och hoppas på att det ska bli lättare för mig i framtiden. Mediciner har jag fått så jag klarar mig ett bra tag plus känslan av att någon tar mig på allvar och att mitt hjärta (än så länge) mår väldigt bra.

Fysisk aktivitet är inte alls dumt..



tisdag 24 november 2015

Barncancer-fonden

Jag har aldrig kunnat få barn och faktum är att jag aldrig har velat ha barn (tack och lov då jag inte kan få barn) men det är andra som vill ha barn och kämpar tillsammans med sina barn så att de överlever denna hemska sjukdom.. cancer..

Nu har jag valt att ge mig själv världens bästa julklapp!!! Jag har valt att ge barncancer-fonden 100kr varje månad.

Jag tror det var den här som fick mig att reagera..


Peter Forsberg är en Sveriges största idrottshjältar genom tiderna. Men i den här filmen hyllar han sin egen stora idol, cancersjuka Mattias. I nästan två år har Mattias kämpat mot leukemi, något som ingen ska behöva uppleva, speciellt inte ett barn. Som Barnsupporter kan du varje månad vara med och stödja forskningen, så att fler barn överlever. Bli Barnsupporter du också: http://www.barncancerfonden.se/barnsu... 

Peter Forsberg is one of Sweden’s greatest sport heroes of all times. But in this film he pays tribute to his own idol, Mattias. For almost two years, Mattias has fought leukemia, something that no one should have to experience, especially not a child. As a Child Supporter you can support childhood cancer research on a monthly basis.

Ny uppdelning i hagarna

Då har vi ägnat helgen åt en massa saker..  Först och främst byggdes hagen om under fredagskvällen i pannlampans sken.. Kjartan behövde komma UT ur hagen för att sluta betäcka damerna och alla damer planerades att släppas ihop (igen), fast den här gången utan lille gubben.

Hästarna fick sova inne under fredagen för på lördagen var det dags.. Alla 5 hästar plockades ner till hagarna och Kjartan fick komma in i sin hage med massa mat och vatten och brudarna kom in i sin hage med massa mat och vatten..

Nog blev han lite besviken över att inte få gosa med Brana men han accepterade läget som den gentleman han är och började äta på sitt hö istället..


Damerna var mycket nöjda att få gå tillsammans och Brana+Kria hittade kärleken.. 

 Gänget byggare i morgonsolen
Underbar lördagsmorgon.. 

Medan jag då hade roat mig med att bygga hage under fredagen och studerat hästarna under lördagsmorgonen hade mina föräldrar och moster eldat upp ALLT ris på min tomt. Underbara föräldrar och moster.. Fantastiskt.. Rent på tomten.. 

Senare på lördagen tog vi in hästarna och red en liten sväng.. Likaså söndagen kom de in på morgonen och vi red en liten sväng.. 




fredag 20 november 2015

Förbaskade hästar!

Se det här scenariot framför er:

1. Det regnar och är becksvart ute och i hagen är det superlerigt.
2. En hage ska byggas i pannlampans sken och det gick fort att bygga.
3. Kjartan ska in i hagen.. det gick bra.

Sen börjar helvetet...

Kjartan skriker och springer längs med staketet för att hitta den svagaste länken.
Brana springer fram till hans staket och hummar lite, för att sedan galoppera iväg till Svipa som står vid grinden och skriker för att hennes kompisar som går i hagen bredvid är i sina boxar uppe i stallet.

Leran flyger överallt då Brana och Kjartan galopperar längs med staketet och fram/tillbaka till Svipa - ja Brana då alltså.

Kjartan är så pass hysterisk så han springer rakt in i isolerade trälådan med vattenhink, flyger rakt upp i luften i förskräckelse, landar ännu hårdare på trälådan, välter ihop med trälådan och sedan kastar sig upp. Markerar som tusan, skakar av chocken men börjar sedan återigen galoppera fram och tillbaka mot/längs med staketet.

Jag försöker lite få tag i Kjartan men han blir skräckslagen och börjar måtta mot staketet i galopp.

Brana kutar mot honom, galopperar tillbaka till Svipa, tillbaka till Kjartan, tillbaka till Svipa.. I lervällingen.. Svipa skriker..

Anna RUTTNAR!! Pratar lugnande med Kjartan, får (äntligen) tag på honom, sätter på grimma och går ut ur hans hage. Kjartan galopperar - ja eller försöker - medan jag håller i honom..

Vi går tillbaka till brudarna där jag då ska sätta på brudarna grimmor vilket resulterar i att Svipa börjar kicka Kjartan då hon anser att han är för nära henne. Jag blir arg - Svipa springer iväg och tar Brana med sig.. Brana kommer dock tillbaka fort eftersom hennes älskling Kjartan står med mig..

Får tag i Svipa och går upp med hela gänget till stallet. Vi alla är leriga ända upp till öronen, vi alla är dyngsura och väl inne i boxarna är hästarna lugna, tysta och väldigt nöjda med sig själva..
Själv är jag förbannad..

Just ja.. Kjartan var helt ok.. inte skadad, blöder inte.. Det gjorde nog bara ont att få en smäll på benen.

Dags för plan B..  Hästarna får sova inne och dessutom vara kvar inne under hela fredagen för att invänta lördag då det är ljust ute. Ombyggnation krävs och NU släpper vi ihop alla brudar. Det har fungerat förut, bara Brana som är lite elak mot dem men hagen är stor och det här går inte längre. Kjartan får en hage längs med brudarna (inte i en hörna som jag gjorde i mörkret) och borde vara nöjd med detta..

Om plan B inte fungerar har vi plan C.. 2 brudar i en hage, 2 brudar i annan hage och 1 valack i en annan hage men då nära alla brudar..

Att det aldrig ska vara nog med hagbyggandet :-D

Vaddå?? Jag är HEELT oskyldig till allt.. 

torsdag 19 november 2015

Hovis.. & Kjartan..

Imorse var det dags för hovis att dyka upp.. Så hästarna fick sova inne under natten för första gången och Brana + Svipa skötte sig utmärkt när hovis skodde dem. Eftersom det än så länge är för lerigt och blött i hagarna valde både Nilla och Jag att bara ha vanliga skor med 4-brodd. Ingen idé att ha snösulor som gör att skorna fastnar i leran och slits av hovarna.

Efter detta så släppte jag ut hela bunten i hagarna.. Alla 5 hästar. Och vad ser jag?? Jo, lille gubben Kjartan står och myser med Brana.. och så pass mycket så han klättrar upp på henne och gör en komplett betäckning!?! Nänä, sånt accepterar jag INTE..

Så nu åker lille gubben UT ur hagen för evigt och får en egen liten "hingstfålla" bredvid damerna. För att betäcka stona, det accepteras inte av någon av oss ägare. Han kan skadas, stona kan skadas.. Vi vill inte riskera något.
Nu är det slut på mysandet med brudarna, Kjartan.. 

onsdag 18 november 2015

Underbara Brana

Jag måste säga det.. Jag är så fascinerad av hur Brana har utvecklats med mig..

När jag köpte henne stod hon mer på bakbenen än något annat, både i boxen och när man red henne i skritt.. På tävlingar var det mer fokus på att bita matte, stegra, skrika än att fokusera på själva tävlandet. Hovslagaren hade stora problem med att sko henne..

Men nu. Jag har en guldgul prinsessa.. Hon är helt sagolik..Jag åkte på kurs och hon stod i transporten, helt blickstilla. Hon kan stå ensam i boxen i stallet numera. Jag kan hämta henne i hagen, ensam utan att hon får panik..  Hovslagaren tycker hon är supersnäll nuförtiden och han kan t om stå och snacka medan han skor - det kunde han inte göra förut.

Igår tog jag Kjartan och Svipa som handhästar när jag red ut i mörkret på Brana. Hon bara tuffade på i vacker tölt med lösa tyglar och fokuserade på omgivningen, sina kompisar - så de inte gick för fort - och vad jag sa.

Det är helt underbart vad några år tillsammans kan göra. Brana har verkligen utvecklats till en sagolikt underbar guldgul prinsessa.

Den här bilden säger så mycket tycker jag..  Brana har fokus på publiken, fokus på matte, fokus på den som sätter på henne rosett. Hon ser nöjd, stolt och glad ut. Jag tittar på Brana och känner sådan ära att få rida henne. Vi har sannerligen blivit ett team, hon och jag.



Ridhjälmar

Noterade på Facebook en fråga om de nya EU reglerna för ridhjälmar. Frågan lydde om detta även gällde islandshästtävlingar, de nya hjälmreglerna?

Anledningen till varför EU har ändrat beror på att de hjälmar som är godkända med äldre standarden EN 1384 håller inte måttet när det gäller Stötdämpning, Sidostabilitet, Skyddsområdena, Synfältet, Hjälmstabiliteten..  Så standarden som ridhjälmar följde har numera tagits tillbaka av EU..

Till dess att den nya standarden är klar har Svenska Ridsportsförbundet beslutit följande:
Begreppet godkända ridhjälmar omfattar:
• CE-märkta ridhjälmar som tillverkats före den 4 november 2014 och som typkontrollerats enligt äldre standard EN 1384, dessa är godkända fram till och med 31 december 2016
• CE-märkta ridhjälmar som tillverkats efter 4 november 2014 och som har genomgått ny typkontroll märkta VG1 01.040, dessa är godkända utan bortre tidsgräns

Nu vill EU-kommissionen att den nya standarden ska utvecklas och omfatta:
* Stötupptagning ur fler vinklar än vid ett rakt fall och med högre energi
* Bättre motståndsförmåga mot genomträning av vassa föremål
* Bättre sidostabilitet för att stå emot hårda slag från sidan
* Större skyddsyta utan att detta påverkar förmågan att höra när hjälm bärs
* Hjälmen får inte påverka synfältet
* Stabiliteten hos hjälmen- den får inte röra sig på huvudet under ridning


Men jag vet inte.. Det känns som om ridhjälmarna snart kommer se ut som bågehjälmar, eftersom de ska ha större stabilitet och mer skydd på sidorna.. 

Konsumentverket, Svenska Ridsportsförbundet följer händelserna men det verkar inte som om det ska ske något det närmaste året..  Jag har dock frågat Ridsportsförbundet på deras facebook-sida, återkommer om detta. Och nu har jag fått svar: Ingen ny information ännu.. 

Svenska Ridsportsförbundets tävlingsreglemente Mom 2.1 säger: "hjälm av godkänd typ skall bäras vid all ridning"..
Enligt Svenska Islandshästförbundets tävlingsreglemente Mom 3.3 står det: " Godkänd ridhjälm är alltid obligatorisk för alla uppsuttna ryttare"

Så jag antar att numera måste man då uppfylla de krav som ställs, både inom "vanliga" ridsporten och inom islandshästvärlden. Vi islandsfolk måste även vi följa ordet GODKÄND..
  CE-märkta ridhjälmar som tillverkats före den 4 november 2014 och som typkontrollerats enligt äldre standard EN 1384, dessa är godkända fram till och med 31 december 2016
• CE-märkta ridhjälmar som tillverkats efter 4 november 2014 och som har genomgått ny typkontroll märkta VG1 01.040, dessa är godkända utan bortre tidsgräns

En ridhjälm har dessutom ett "bäst-före-datum", vilket kan vara bra att veta. Materialet i hjälmarna torkar ihop och förlorar sin stötdämpande förmåga, därför är det klokt att byta hjälm med 2-3 års mellanrum. Om du ramlar av och slår i huvudet - anser jag att man byter på en gång.  

Jag kan säga så här också:. JAG RIDER ALLTID MED GODKÄND HJÄLM! Oavsett väder. Det är bara okunnigt folk som rider utan hjälm. Sådana som gillar att belasta sin familj med problem, sjukvården med onödiga sjukdomsfall, de som inte bryr sig om övriga. ANVÄND HJÄLM för bövelen!!!




tisdag 17 november 2015

Mycket trix och fix för hästarna..

Våra hästar står inackorderade i ett stall som sköts kollektivt..  Stallägarna är "tysta" ägare, så varken syns eller hörs inte om det inte är så att något måste lagas i stallet eller i hagarna. Så, det är mest vi stallmänniskor som sköter den dagliga rutinen och bestämmer allt tillsammans.. Naturligtvis har alla olika åsikter och man kan inte alltid göra sin röst hörd i allt men på det stora hela så fungerar det rätt ok. 

Vi "isis-folk" har redan från början separerat oss från de "stora" hästarna då vi har våra hästar ute dygnet runt och storhäst-folket har ingen lust att gå ner till vår hage och fodra, likaså har vi ingen lust att släppa ut stora hästar i olika hagar. Vi kom överens allihop att vi särar på oss när det gäller fodringar - mycket bra för alla.. 

Våra små isisar går nu i en hage som är uppdelad på två med en kanal mellan hästarna eftersom de (än så länge) inte kommer överens. 

Fungerade en kort stund men sedan blev det fajt.. 

Brana, Svipa, Kjartan går i en del och har en kanal mot grinden så att vi lätt kan ta ut dem utan att det är alltför långt till stallet. Rakel och Kria har sin utgång där vi i normala fall tar ut dem, vid paddocken - nära och bra till stallet.

Vatten är en sådan där detalj som är lite svårt. Vi har i nuläget en lång slang som sträcker sig hela vägen till stallet med en massa kopplingar. Den fungerar men av och till måste man kontrollera så ingen koppling lossnar eller att någon i stallet stänger av vattnet när man fyller badkaren. Ett badkar i respektive hage. 
På vintern blir det bökigare. Då har vi isolerade vattenbaljor (ingen el, för det får vi inte ha för stallägarna) som vi fyller morgon och kväll. Naturligtvis fryser de men bara på högst upp och det är lätt att knacka loss. Vi kör ner fyllda vattendunkar till hagen som får stå där tills vi behöver dem, de står vid hö:et, på en massa frigolit för att inte frysa.. 

Det ser ut som toaletter men är faktiskt isolerade vattenhinkar.. 

Hö:et är också en sådan där jobbig grej.. Vi hade ensilage men har valt att gå över till stora hö-balar det här året för att se om det är bättre.  Det gav oss nya bekymmer.. Eftersom allt vårt hö står ute måste vi täcka det och då är det stora presenningar som gäller. Sedan kommer bekymret att få presenningen att stanna kvar PÅ balarna, mycket trix och fix med fastspänningsanordningar men det ska samtidigt vara lätt att öppna och stänga. Optimala vore ett skjul men det har vi inte vid vår hage och jag tror inte vi får bygga upp ett så presenning är det som gäller. 

Nu är leran ett ganska stort bekymmer då vi bara har de här två hagarna (som egentligen är EN hage) att använda. Det blir oundvikligt lerigt.. Inte alls roligt. Vi har små lådor som vi brukar lägga hö:et i till hästarna men tyvärr puttar hästarna ut hö:et ur lådorna och ner i leran.. Inte roligt att ge hästarna hö i leran..


Hästarna har skjul i hagarna också, naturligtvis eftersom det är krav på sådant här i Sverige. De här skjulen fungerar rätt bra men lite lerigt blir det ju när det är höst och vår.. Vi brukar fylla skjulen med halm på vintern så de har något att mumsa på och kanske sova mjukt.
Skjulen har fungerat bra men naturligtvis har vi lärt oss lite vad man ska och inte ska göra i framtiden.. T ex så vill jag gärna ha en stenar under ramen så att ramen inte sjunker ner i leran.. Kanske sätta fast väggar i ramen så att hästarna inte nuddar väggarna på insidan - och på så sätt inte knyter upp väggen..  Säkra hörnorna så att hästarna inte använder det som kli-pålar och på så sätt bryter av pålarna.. :-)


Så på det stora hela så har vi lyckats ganska bra med att göra det lätt, smidigt och enkelt för oss när det gäller vatten, foder och lagkrav, så att vi kan fokusera på våra hästar och inte ägna vår stalltid åt att bära, kånka och dylikt utan istället så kan vi RIDA..