Norrsken och Sömmar

 Två helt olika saker men i helgen fick jag uppleva ett väldigt mäktigt norrsken hemma. Rätt ovanligt för att vara i Norrtälje-trakten. Bilden gör inte upplevelsen rättvisa men dåligt batteri på mobilen gjorde att jag bara brände av en liten bild för att visa.

Sedan har vi den lite jobbigare biten. Teos förbaskade skor! Eller rättare sagt, sömmarna. Det verkar som att efter ungefär 3-4 veckor in på skoperioden så är sömmarna helt slut på honom. Sömhuvuden är nedslitna (oavsett säsong) och kryper in i skorna vilket gör att själva sömfästet (på hovväggen) åker upp och då börjar skon glappa. Detta händer efter varenda skoning på varenda hov. 

Jag vet inte riktigt vad ska göra för att komma åt problemet. Hitintills har jag dels tagit bort sömmarna själv och satt i nya men ibland så skadas även hovväggen - före mitt agerande.

Här har jag satt i en ny söm ovanför den skadade ytan - rätt trixigt.. 

Jag kan för guds skull inte sko var 4:e vecka men vet inte riktigt hur jag ska lösa problemet med sömmarna. Ngt tips?

Mekanisk fodringsautomat, isolerad vattenbalja

 Utan dessa små påhitt vi har gjort så skulle vi inte kunna ha ett så lättsamt liv med hästarna. Jag kan inte poängtera det ofta nog:
KÖP IN/BYGG vettiga enkla prylar som underlättar din liv med din häst! Det är så många stall som kämpar med fodringspass, fruset vatten, tunga lyft osv helt i onödan för att "det är dyrt att köpa/bygga".. Men tänk på alla dagar du måste göra dessa moment och jag lovar dig; det är värt varenda litet öre att köpa in. Du slipper slita sönder dig själv, det blir mindre bråk i stallet (om ni är flera personer som tar pass) och du kan ägna tid åt det du verkligen vill ägna din tid åt - Hästen!

Jag har studerat andra stall och läst på nätet och sedan mekat till det bästa möjliga alternativ för mig och jag är tydligen inte den enda med tanke på hur många som söker efter mekanisk grind, isolerad vattenbalja. Så här är en uppdaterat litet inlägg eftersom jag gärna delar med mig av mina trix.

Lunchhage har vi. En vanlig resårgrind mellan två trästolpar och en inköpt lunchautomat fastskruvad på en av trästolpen. Ingen ström i lunchhagen för det har inte behövts. 

Vi har två olika automater.

Den ena automaten går på 4st AAA-batterier. Man ställer in öppningstiden EN gång efter nya batterier är insatta och sedan är det bara att låsa grinden oavsett tidpunkt och så öppnas den enligt inställda tiden. Ni hittar den här: https://wp.automat.nu/about/

Fördelar: Perfekt att rigga automaten oavsett tidpunkt. Går åt ca 8 batterier från oktober-maj. Lätt att rigga. Är inte beroende av elektricitet utan har sin egna ström.

Nackdelar: Kan glömma bort att kolla batteristyrkan = automat öppnas ej. Kan frysa och då fungerar inte alltid mekaniken (händer dock väldigt sällan, mestadels om det regnar och sedan fryser på). Knapparna kan frysa fast vilket gör det lite svårt att ställa automaten. Lite hårt batterilock att ta loss, lite pilligt att få ut batteripacket. 

Den andra är köpt från Feed-x.. TG-1 heter automaten, finns på 6.-timmars och 12.timmars.  https://feed-x.se/more.html 

Fördelar: Lätt att rigga. Bara mekanik som en äggklocka så behöver ingen el alls.

Nackdelar: Måste in i hagen vid en tidpunkt för att starta timern, kan alltså inte rigga dagen före. Mekaniken, särskilt 12-timmars, kan gå sönder vid väldigt kyligt väder då det är plast.

Fördelen är dock att OM man vill, kan man dela upp hagen i 4 sektioner. Första delen är ena fodringen, andra delen på 6-timmars automat, 3:e delen på 12-timmars automat och 4:e delen öppnas efter 18 timmar. M a o behöver man bara vara i hagen en gång per dag och hästarna får ändå mat 4ggr/dag. Vill man ha fler automater (=flera fodringstillfällen) är det bara att köpa in fler automater.

Nu har vi dock hästarna på box nattetid och eftersom vi vill minimera fodringspass så har vi även automater i boxarna. Vi har med andra ord en presenning, tygstycke eller dylikt uppspikat högt upp mot vägg/tak och fasttejpat en skena längst ut på tygstycket. Sedan har vi fäst ett snöre på varje sida om skenan och en liten ögla. Därefter har vi då automat i taket, vilket vi då startar och så fäster vi öglan i kroken på automaten och så släpper automaten maten som vi la i presenningen/tygstycket på utsatt tid. 

     Den här hästen hade även hönät som serverades.

Tricket är att detta hösegel måste vara tillräckligt högt upp så att hästen inte når. Fungerar inte detta, så kan man alltid bygga en låda att sätta i en hörna, gångjärn på botten med snöre och sätta automat ovanpå lådan där snöret så leds upp för att fästas i automatens krok.  När automat löser ut, öppnas botten och maten rasar ut.

Det är bara fantasin som sätter gränser här på hur man lätt kan förenkla fodringarna.

Vattentillgång är också en sådan där detalj som kan stöka till det i hagen. En del stall (som vårt) tillåter inte att man har ström in till hagen (inte ens utanför hagen) och då får man fundera lite. Vi har isolerade vattenbaljor i våra hagar. Jag har byggt lådor och min kompis har köpt en påse som ska hålla värmen. Jag måste dock poängtera att INGEN isolerad balja kan hålla isen borta om man inte tillför värme, alltså t ex thermobar med el, värmekablar eller toppa isolerad balja med varmvatten men det behöver inte bli bottenfruset i baljorna, vilket det blir i helt oisolerade baljor.

Påsen kan man köpa på www.warmbucket.se. Man köper en påse som passar den hink man vill använda och sedan sätter man helt enkelt fast påsen runt hinken. 

Fördelar: Lätt att använda. Lätt att ta bort och låta torka under sommaren. Lätt i vikt så det är lättsamt att flytta vattenhinken dit man vill. 

Nackdelar: Den verkar inte hålla kylan borta helt och hållet. Blir ishinna/kraftig ishinna på vattnet vid stark kyla eller konstant kyla. Kräver isolerat lock när den "vilar" under natten (då inga hästar är där). Behöver toppas med varmvatten en gång om dagen vid minusgrader för att minimera isbildning. Hästarna kan bita i påsen och flytta runt/välta baljan.

Hemmabygge. Jag är ju sådan som helst gör hemmabyggen eftersom då kan man maximera med isolering. Byggen har varit olika men de senaste är halvpall med 3 halvpallskragar. Vanlig gullfiber-isolering inuti. En 45-liters balja i den isolerade halvpallen, som är klädd med räddningsfilt (folie som man sveper om folk som är chockade/fryser, finns t ex här: https://hedesafety.se/r%C3%A4ddningsfilt-150-x-210-cm/ ) . Därefter en 25-liters hink i 45-liters baljan. Det är m a o 25-liters hinken som är fylld med vatten. Ett lock med öppningshål för mulen -  av tryckimpregnerade brädor, som sitter på gängjärn på ena sidan av halvpallen (för att förenkla rengöring av hink).  Locket är även täckt med takpapp för att minimera att vatten tränger in på isoleringen. En vanlig tjock frigolit instoppad i sopsäck med en sten ovanför agerar som natt-lock.  Behövs större tillgång på vatten gör man samma sak fast med en helpall istället och större baljor. 

Fördelar: Väldigt isolerad så håller värmen otroligt bra. Inga hästar puttar runt den här då den är tung och stabil. Då det är hemmabygge så kan man göra lite som man önskar med öppningar osv. Billig eftersom jag använde mestadels spillmaterial hemifrån. Man kan lägga till värmekabel på el om så önskas. Behövs något bytas ut så är det bara att göra det.

Nackdelar: Tung, väldigt tung och jobbig att flytta, särskilt på ojämnt underlag.  Måste dock också toppas med varmvatten lite då och då men inte varje dag.

Lektion

 Jag har börjat så smått med att hålla lektioner igen efter ett ganska långt uppehåll. Varför jag tog uppehåll?? Tja, jag kände att tiden räckte inte till, min inspiration försvann och det blev helt enkelt tråkigt. Absolut inget fel på några av de jag tränade utan det var jag som kände att jag inte räckte till. Och då måste jag ta en paus, fundera och få lite ny inspiration, ny glädje och fylla på energibanken.

Jag får energi från de jag tränar och det har jag alltid fått! 

Men att hålla lektioner är inte det enda jag gör  här i livet, som ibland kan vara hårt, tufft och jobbigt och det blev helt enkelt något som fick vika.. Det blev lektionerna. 

NU har jag börjat igen lite grann med ett ekipage. Ett ekipage där ryttaren är lite grön men ändå lär sig så mycket så fort. En ryttare som har rasat av sin häst och tappat förtroendet för sin kunskap och sin trygghet. En ryttare som är lite osäker. En häst som är otränad och verkar lite stressad vid träning. Denna häst och ryttare har jag fått äran att leda framåt mot bättre vägar.

Målet är stabil häst i fin form med en ryttare som kommunicerar med sätet. 

Vi har jobbat två gånger hitintills i ridhus. Fokus har varit säte, kommunikation via sätet och andas. Första gången vi lektionerade är som alla första gånger för alla - lite trevande. Men igår var det riktigt roligt. Vi jobbade med halvhalter, åttavolter, flytta bogen och lite tölt på stor volt. Visst, hästen vill bara skynda sig igenom allt men vi bad ödmjukt hästen att vänta och lyssna, vilket gav stora resultat. 

Det ska bli väldigt spännande att se om några månaders lektioner hur ekipaget utvecklas. Själv blev jag väldigt ridsugen efter lektion, vilket är ett stort plus.

Glashalt

 Jag älskar att rida på isen och gör det ofta och gärna, dock inte på sjöar utan på grusvägar som är isiga.. Eller paddocken som numera är som en ishockey-rink. Det är nästan bara jag och min stallkompis som rider, töltar, travar, galopperar överallt för alla andra i stallet tycker isen är lite läskig och vågar inte rida på i samma tempo utan skrittar mestadels. Vilket jag förstås respekterar och förstår. 

Men jag älskar det och Teo likaså. Vi tränar på ridvolten på mornarna och rider ut tillsammans med stallkompis på grusvägarna.. Eller isvägarna nu då. 

Solfari däremot.. Han lider av isen. Barfota och glider överallt. Hagen är isig och vägen till och från hagen är isig. Nu är den så pass isig, vägen alltså, så jag har blivit tvungen att öppna alternativa vägar till deras hage. Tyvärr sandas inte vägen till hagen så det är en ren skridskobana. Hovslagaren kommer den 20:e så vi får helt enkelt anpassa oss efter underlaget.