Nu börjar jag känna igen mig själv igen.. Jag har aldrig förstått hur mycket jag har saknat det här med träning tillsammans med häst under de 2 mörka åren då Brana var skadad.
Men nu.
Jag längtar till stallet, längtar till att fixa, dona, borsta, mocka och RIDA!
Och nog rider jag alltid. Jag & lille Theodór har verkligen börjat hitta varandra.. Vi fortsätter med att hitta tölten i skritten men jag tränar förstås annat också, som trav och galopp. Det är helt underbart att få rida i någon annan gångart än skritt!
Jag var t om så glad igår så jag tog ut lille Kjartan på en tur. En väldigt kort tur men med honom kunde jag tölta en liten sväng. Det är så underbart att få ta hand om Kjartan som ändå är 30 år och att få en chans att rida honom också gör livet perfekt.
Båda pojkarna står i en ganska mager hage med rätt lite gräs. Kjartan är ju van vid gräs men Theodór har stått i en hage där gräset knappt var skönjbart så jag vågar inte släppa ut dem i en stor fin hage. Jag skulle dessutom vilja att de kan gå ihop innan de går ut i en stor hage, så att de får lite sällskap av varandra. Nu under hösten och vintern får de gå kvar i den hage de går nu.. sedan får vi se.
Det är lite ruljans på hästarna i stallet nu. En av stallets stora hästar kommer tas bort i september pga hög ålder.. En annan åker iväg på foder om några dagar. En tredje är ute på försäljning och kommer garanterat säljas inom kort. Sedan har en del hästar försvunnit tidigare under vintern till andra stall närmare ägarnas hem. Så under året har vi gått från 9 hästar, 1 ponny och 5 islandshästar till snart 4 hästar, 1 ponny och 4 islandshästar.
Härligt att höra att glädjen är tillbaka :D
SvaraRaderaDet är du väl värd, kram