tisdag 31 mars 2020

Bästa hovisen

Min hovslagare kom igår och skodde om Teo. Han är riktigt bra min hovis, det måste jag säga. Vi har alltid lika roligt i stallet. Vi snackar, jag bjuder på fika och bulla, han skor, snackar med Teo, vi pratar om allt mellan himmel och jord. Igår var det mycket plantering, matlagning och plantera bärträd.. Japp, som sagt - vi snackar inte bara hästar ...

Teo har mycket "kött" i sina hovar.. Eller man kan säga att hans hovvägg är rätt tunn, vilket min hovis tydligt märker för när han ska sömma fast skon så är det på minsta möjliga marginal han kan sätta in sömmen utan att Teo reagerar. Ofta fungerar det men igår var ett rejält undantag. Min hovis hade satt skon typ 1 mm fel och slog i sömmen och Teo reagerade direkt.. AJ!! Så ut med sömmen fort som attan, korrigering av skon och så sömma om. Men det är nu jag ska berömma min hovis.

Han tog extremt lång tid på sig att få fast skorna perfekt den här gången för på något sätt var Teo mer känslig än normalt. Dessutom lämnade hovis då silvertejp, mjuk padd, vetflex till mig - för OM nu Teo skulle börja markera inom 2-3 dagar, så skulle jag slita av skon, slänga på alsolsprit och så all den här bandageringen jag fick och ringa omedelbart.. Det kallar jag BRA Hovslagare!!  Vilken hovis lämnar sjukvårdsutrustning i förebyggande syfte?? Inte många tror jag..

Ut med hästarna sedan i snålblåst och snöyra. Teo travade på helt klockrent.. Och så rigga kvällsautomen i hagen och åka hem.. Det blev en lång dag i stallet.

fredag 27 mars 2020

Galopp och ingen tävling

Igår red jag på vallen-stigen som är exakt som det låter.. En liten smal ridstig på en hövall. Den har varit lerig, förstås, men nu är den torr och fin och har det där perfekta mjukheten med fjädring som jag söker.

Så det blev några fram och tillbaka rundor på den lilla slingan. I skritt, i tölt och så galopp. För det var galopp jag skulle öva. Fatta galopp från skritt. Tempoväxlingar i galopp. Galopp med lite ställning osv. Galopp helt enkelt. Teo har en underbar galopp och man kan öva i alla tempon. Så efter några rundor så var jag jättenöjd och slutade - man ska sluta när det går som bäst!

Skrittade hemåt, sadlade, tränsade av och sedan ut i hagen med hela bunten.

Väldigt mysig kväll

Han är för snygg min lille pålle..
Bilden gör inte rättvisa åt hästen. Han stod och ställde upp sig så mycket bättre innan jag tog fram kameran.

Sleipnir har nu beslutat att, den enda tävling jag har anmält mig till i vår, blir inställd. Tråkigt men väldigt klokt beslut. Inte för att jag tror att vi är alltför nära varandra när vi tävlar eller sitter som publik, området är stort, men om någon domare eller annan funktionär blir snuvig så måste de ju stanna hemma och då blir det ett stort bekymmer för tävlingsledaren. Så jag tycker det är väldigt klokt att ställa in.


torsdag 26 mars 2020

Ridning på kvällskvisten

Igår jobbade jag rätt sent.. ja, jag har ett jobb som har mycket att göra (tack och lov) och det är inte inom vården.. mer åt det militära hållet. 

Så jag kom till stallet vid 18:30 tror jag och det är sent för att vara mig. Först tänkte jag strunta i stallet men det ger mig så mycket energi och glädje, oavsett vad jag gör i stallet men när jag ändå var där så kunde jag lika gärna ta en runda med Teo. Det var rätt fullt i fikarummet, storstallet har passmöten varje månad och igår var en sådan kväll, men annars var det tomt.

Så jag packade in sadel, träns, hjälm, borstar, kraftfoder i bilen och körde ner till ridvolten. Tänkte att istället för att hålla på och leda upp och ner hästen, så kunde sadelkammaren åka ner till hästen istället samt så slapp Ida vara ensam i bilen uppe vid stallet när jag red. Nu kunde hon sitta och glo på mig i varma bilen. 

Bilen lastad
Det blev en runda på ridvolten. Teo var en smula förvånad när jag kom till hagen men han gillar uppmärksamhet så han kom väldigt villigt till grinden. Borstade, sadlade, tränsade i hagen och så upp i sadel och träna. 
Vi jobbar mycket nu på att aktivera inre bak och släppa i överlinjen. Så massa volter åt bägge hållen, massa galopp på stora och små volter. Höger varv är bättre än vänster varv så jag jobbar mer i vänster varv än höger varv. Tänker hela tiden på att vara mjuk i handen, driva med inre skänkeln, understödja på yttre skänkeln och sitta rakt, titta framåt. Inte det lättaste men jag får helt enkelt påminna mig själv och gör inte jag rätt, så fastnar Teo - bra måttstock!

Hej Matte! Är du här nu??

tisdag 24 mars 2020

Mamma-rundan

Igår tog jag och min stallkompis turen som jag kallar Mamma-rundan. Vi skrittade, snackade och hade rätt mysigt trots att vinden pinade och kylde ner oss.

Hästarna mår riktigt gott nu, det märks att solen och gräset börjar komma - om det ännu är lite fruset ute..

måndag 23 mars 2020

Ensamt men ändå inte...

I dessa tider märker jag hur väldigt ensam jag är.. Det är inte så att jag vantrivs men ibland blir det väldigt isolerat..

Jag åker till stallet på morgonen, ensam.. Jag är på jobbet med 6 andra kollegor i ca 9 timmar, väldigt trevligt. Jag åker till stallet, oftast är mina stallkompisar där, ibland är jag ensam - särskilt på helgerna. Jag åker till mitt ensamma hem och är ensam där.  Det låter tragiskt men allt är ju självvalt - så det är inte synd om mig. Jag har, tack och lov, sällskap hela tiden i form av trasselsudden!!

Hej, matte!
Jag brukar åka till föräldrar ofta, eller de kommer till mig, men i nuläget vågar jag inte träffa dem. Tänk om jag bär på smitta och smittar ner dem.. Näe, det vill jag inte. Så vi hörs på telefon, frekvent, typ 1-3 gånger per dag.

Stallet var det ja.. I fredags så tog jag en energi-återhämtande tur eftersom torsdagens ridtur var lite..  Hände en hel del, sak samma, men min energi damp rakt ner i källaren. Så i fredags tog Teo och jag en ensam-tur, den s.k mamma-rundan. Jag kallar den så eftersom mamma och jag red denna runda jämt eftersom Kjartan inte orkade med så mycket och mamma älskade att rida i skogen. Så den rundan rider jag gärna i skritt när jag behöver energi..

Saknar våra ridturer, mamma.. 

I lördags hade jag "kvällsfodringen" men jag red inte, däremot fick hästarna komma in under natten. Tror de verkligen ville komma in för de kom rusande i galopp när jag ropade på dem vid grinden. Sedan åkte jag runt till apotek för att hitta ipren till min syster och hennes man, som är sjuka. De bor i Dalarna och tydligen är varenda affär tömd på Ipren så jag lovade att fixa. Hmm? Det var slut överallt.. Till slut köpte jag alvedon, slängde ner i ett kuvert och postade. Jag hade åkt upp om de ville men det var tydligen inte akut för dem. Jag tror stackarna har det där C-viruset alla pratar om just nu..

Söndag morgon var jag uppe före tuppen, släppte ut stallkompis hästar, gav Teo frukost inne, mockade alla boxar, riggade vatten, hösilage (man vet aldrig om hästarna ska sova inne igen) och borstade Teo.. Tog ut honom på en runda, jajamän  mamma-rundan igen, men den här gången var det lite mer tempo. Fick sällskap av en fågel också där jag stod still och inhämtade energi..


Jag noterar att Teo är vansinnigt "tittig" på allt så vi jobbade en del på att acceptera läget och gå fram. Jag agerar olika beroende på vilken häst jag rider och på Teo är det ingen idé att smacka, driva eftersom då reagerar han ännu hårdare och totalvägrar att gå fram mot spöket. Utan med honom så ger jag bara honom inga alternativ förutom att antingen stå still och titta på spöket eller gå framåt (kramar väldigt lätt med skänklar) förbi spöket och lämna spöket åt sitt öde. Spöket kan vara vadsomhelst: En sten, löv, buske som ser läskig ut, skuggor på marken, plåtar på marken.. Jag tror han började förstå mitt krav i slutet på turen, för det var många spöken! Han insåg att jag inte gav honom några alternativ förutom framåt. Naturligtvis försökte han vända varje gång men eftersom jag direkt ställde honom åt det håll jag ville gå, så insåg han att vända inte var ett alternativ. Jag tror han växte psykiskt under den här turen.
Jag kommer rida mamma-rundan varje dag nu för att han ska vara van vid allt i området då jag måste ha honom lugn och stabil inför att Solfari anländer och ska hänga med på rundorna.

Sedan fick jag vårkänslor hemma! Njöt av solen, började planera blommor, grönsaker jag tänker odla hemma osv. Bestämde att nästa helg ska jag börja storstäda hemma och plantera..

fredag 20 mars 2020

Grusväg

Tog en runda på grusvägen med mina stallkompisar. Teo var trött, antagligen för att han går ute dygnet om..  Väldigt mkt travtakt..


torsdag 19 mars 2020

Utehästar.... ibland..

Nu går våra killar ute dygnet om, ibland.. När det är bra väder och vi känner att de kan vara ute så kommer de även få vara ute om nätterna. Regniga dagar, kvällar, nätter kommer de få sova inne.

Så inatt var deras första natt ute och det verkar ha gått bra. Tack och lov för automaten!! För grabbarna fick "nattmacka" vid 12-tiden inatt och allt verkar ha flutit på bra. Den enda som jag noterade var lite tagen av natten var den nyaste hästen.. Teo var varm, lugn och verkade ha njutit av friska luften.

För nu börjar vårt stall bli lite väl kvalmigt.

Det var en orsak till att vi ville ha våra ute dygnet om, plus det faktum att vi båda börjar bli rätt överbelamrade med jobb... Vi kan unna oss lyxen att välja om vi vill ha hästarna inne om nätterna eller inte och på så sätt välja om vi vill mocka boxar, kånka hösilage osv. Rätt lyxigt, faktiskt.

onsdag 18 mars 2020

Underbar energifyllda turer

Men vilken helg och vilken start på veckan!! Vi har ridit ut både lördag, söndag och måndag -  underbara långa härliga tölt/galopp/trav rundor utan en tanke på några som helst bekymmer. Vi har med glada leenden, glada tillrop dundrat på med våra hästar i det underbara väder det har varit.
Grabben..

Vilken energipåfyllning det har varit!! Mycket välbehövliga rundor med svettiga hästar som svettiga ryttare och massa massa energi. Sånt här behövs ofta och gärna!

Det kan bli så att våra hästar kommer få börja vänja sig vid att vara ute dygnet om nu.. Jag har börjat känna att storstallet som vi bor granne med - typ 2 meter korridor mellan oss - har lite väl hostiga hästar inne hos sig och det börjar bli så ljust ute nu samt det börjar torka upp i hagarna och jag börjar bli lite väl trött efter vinterns alla pass, att det är dags att låta hästarna gå ute dygnet om. Kanske inte varje natt men lite då och då..

Det är nästan bara 1 månad kvar tills de verkligen kommer gå ute dygnet om och det kan kännas skönt för oss människor att inte behöva stressa till stallet för att ta in/ta ut hästarna. När de är ute kan man vara lite mer flexibel med tiderna.. och vi har fortfarande våra automater i hagen.
Jaja, vi får se. Vi ska diskutera igenom det ikväll.. Jag vet att jag ofta vill slänga ut hästarna på tok för tidigt (typ nu) och jag vet att jag ofta får ändra mig pga vädret men det skulle vara så skönt att  få en liten paus...

Teo har det rätt gott i sin box


fredag 13 mars 2020

Lösdrift lär det inte bli

Nu har grävaren varit i vår hage och grävt upp diket. Det blev ett rejält krondike med en lerig vall framför.. Det tråkigaste var att de var tvungna att ta ner stora fina trädet som hängde över hagen och skyddade hästarna. Deras favoritträd och det bästa skyddet för det lösdriftskjul jag hade tänkt att montera upp där.

Nu vete fasen om det går att ha lösdrift där nere med tanke på att det knappt finns några träd där samt så är det en stor jordvall..

Vi får se hur det ser ut lite längre fram.. Kanske det går att bygga skjulet ändå..

Efter.. Nu är den största delen av trädet borta och det var/är det enda skydd de har i denna hage. Förutom vid grinden där vi har lite träd men där är det så lerigt på vår/höst.. 

Före.. Där skjulet är hängde det över ett jättefint stort träd...

onsdag 11 mars 2020

Rida..

För er som inte har förstått det så älskar jag hästar. Jag älskar att träna med hästar, rida hästar, vara med hästar. Jag älskar hästar!!

Brana

Älskar förstås att tävla men även att rida på långturer.. 

Ketill

Älskar att utmana mig själv, t ex med att handhästa två hästar samtidigt. 
Brana, Kjartan, Svipa
 Även tuffa stunder när hästen behöver extra vård. 
Brana

Brana
 Uteritter är något jag gör ofta.. Ibland med voffan i jackan och ibland med handhäst och ibland med kompisar och ibland ensam. Ombyte gör livet roligare och mer träning för hästen.
Svipa, och unghäst jag red in.

Kjartan, Brana
 I vilket väder som helst kan jag rida. Älskar vinter, kyla, storm..

Bästa ridstunderna var med mamma

Teo

Teo, Kjartan vinter
Teo, Kjartan sommar
Uteritt med stallkompisar
Älskar också att sitta och titta på hästarna i hagen, i boxarna och bara studera dem..  
Hagen..
Kjartan

Vackra Atlas

Roliga Freyr

Uteritt med Teo, handhäst Kjartan & Robin

tisdag 10 mars 2020

Gräva i hagen

Vårt stall har den mest komplexa vattensystem jag har varit med om, eller så förstår jag det helt enkelt inte.  Nu menar jag inte rören inne i stallet för dem ser jag och de är så bas-enkla med sina öppna rör utan isolering.. Utan själva pumpsystemet.

Vi har en pump i stallet, i ett stängt rum där reningsverk, varmvattenberedare och själva kallvattenpumpen finns. Sedan finns det ngn pump ute i en hage och lååångt ner, faktiskt i vår hage, längst ner på gården efter en lång nedförsbacke, finns det också en pump. Alla pumpar behövs för att försörja gården med alla dessa hus som finns här och fungerar inte en pump så pajar hela systemet.

Pumpen som finns i vår hage är som sagt längst ner på denna höjd som gården är byggd på och vad händer med allt regn som faller ner??  Jo, det rinner ner mot vår hage, förstås.. och tillika pumprummet som är byggt som ett underjordiskt skyddsrum. Vad händer med skyddsrummet när det regnar så mycket?? Jajamän, det blir översvämning och med det - så pajar pumpen.

Vi har ett dikessystem i hagen men eftersom träd och gräs växer och fyller igen dikena, plus det faktum att våra hästar går sönder dikena på jakt efter gott-gott, så har nu dikena slutat fungera och allt vatten hittar sin egna väg mot lägsta punkt. Vilket då är pumprummet. Pumpen skar sig i veckan och reparation utfördes men vatten fortsätter forsa in.

Så nu ska en stor grävare in i vår fina hage, som faktiskt är ganska torr eftersom vi har kämpat hårt med att hålla den fräsch! Men det kommer nu vara ett minne blott, tror jag. Nu ska som sagt en stor grävare in och dika ur diken, vilket innebär lerjord överallt i hagen, larvfötter som sliter sönder marken och vatten överallt. Suck!! Dubbelsuck!!

Jag har öppnat hagen för grävaren, kändes jättekonstigt att ta ner staket mot asfalten, och stängt av Teos lunchhage. Sen får vi se i slutet av veckan om den delen av hagen kan användas eller om den måste vila någon månad.

En gång i tiden såg hagen ut så här.. Ingen storhäst ville gå där tidigare för det var för långt till stallet och för mörk grusväg, samt ingen bra sätt med vattentillförsel till hagen, så då tog jag den hagen och "äger" den året om. Det är alltså ca 1-2 minuters promenad från stallet. Jag dunkar vatten i 25-liters dunkar i bilen samt har hösilage precis vid hagen.  
Den här vintern har inte varit snäll mot någons hage, vi alla har lera men i vår hage har vi lyckats hålla leran på den lägsta möjliga nivå, mestadels för att vi har en rätt stor hage, små lätta hästar och få hästar i hagen. Leran är där dikena är och vid grinden förstås - trots att vi har grusat där för något år sedan.

Vår hage har justerats på både bredden och längden beroende på vilka hästar som går där och vilka flockar som fungerar ihop. I nuläget är den delad på två, där två isisar går i ena delen och Teo går i andra. Lunchhage har de också med automat. I maj är det planerat att släppa ihop alla, så får vi se om det fungerar. Jag håller tummarna att det fungerar och att hagen orkar med allt utan alltför mycket förstörd gräsyta.

Ahh, den gamla goda tiden.. Brana, Svipa, Kjartan tillsammans i hagen.. Med lösdriftskjul också.. 

Tanken är att, när alla 4 går tillsammans, den gula sektionen ska vara vanliga hagen och den blåa sektionen ska vara lunchdel..  Grävaren kommer gräva där den blåa och gula linjerna är precis bredvid varandra, där jag har planerat att ställa ett lösdriftskjul..

Allra helst skulle jag vilja byta hage just nu till skogen men det är inte genomförbart...

måndag 9 mars 2020

Fart, fokus och glädje

Igår blev det en liten lektion för min stallkompis. Jag är rätt avundsjuk på min stallkompis och hennes två hästar. Bra pris på dem, väldigt fina hästar och jag skulle väldigt gärna äga båda och tävla båda. Men, jag får glädjas åt deras glädje och se de vackra hästarna från marken.

Dottern red sin häst och det gick otroligt bra! Ska bli väldigt kul att se dem på tävlingsbanan...

Sedan red jag och stallkompisen ut. Bra tempo tölt med väldigt mycket tryck och glädje. Alla dagar är underbara men vissa dagar och ridturer blir mer magiska och igår var en sådan. Kan inte beskrivas riktigt utan det här är något man måste uppleva. Fullpumpad med energi men väldigt svettig och slutkörd var både Teo och jag när vi kom tillbaka och så fick de sitt hösilage i boxarna, vi städade upp stallet och så åkte stallkompisarna hem.

Jag stannade kvar en stund och njöt av kvällen med Teo stående bredvid mig då boxdörren var öppen och han ville tydligen ta en vilopaus nära mig. Magi..

lördag 7 mars 2020

Lördagsmorgon har guld i mun

Vilken UNDERBAR morgon jag har haft!!! Gick upp tidigt, typ 4 och åkte till stallet, där jag fodrade hästarna inne eftersom det var liiite för tidigt för dem. Vi har en utomordentlig rutin vid våra två pass per dag, resten sköts av automater, men imorse fick en av hästarna morgonkraft - något vi bara gör för hästar som kräver lite extra knuff vid t ex pälsfällning eller sjukdom. Den här hästen verkar lite låg pga pälsfällning.

Så då passade jag på att ge hästarna all sin mat inne medan jag mockade i varje box, tittade på dem, studerade hur de åt, hur de reagerade vid beröring och så intog jag min egna frukost.  Sedan ut med hästarna i hagen vid 06:30, de hade ätit klart, och stannade upp en stund och tittade på himmelen.

Det är viktigt att ta sig tid att andas, se och njuta. Jag gör det ofta då livet är kort och man behöver dessa små glädjestunder eller livsglädje-momenten för att inse att livet verkligen är vackert.
Visst är det vackert?
Sedan var det dags!! Borsta Teo noggrannt, linda, bootsa, sadla, tränsa (nåja hackamore) och på med hjälmen (ALLTID hjälm) och så ut till ridvolten. Jobba på volter, rakt spår, energi, glädje, tryck, följsamhet. Han är sannerligen lat och när jag verkligen kräver energi då ger han energi med bra steg men så fort jag släpper så slappar han till och blir så där halvlåg..  Hmm? Måste fundera lite hur jag ska rida.. Kanske ska växla lite mer på att rida på i högfartstempo vissa dagar och inte bara "dressyrigt"

Tillbaka till stallet, borsta av killen, tvätta svansen och reda ut den - jösses den ligger på backen! Ta ner honom till hagen, promenad upp igen till stallet.
Mocka klart det sista, sopa stallgolvet, fylla vattenhinkar osv. Tillbaka ner till hagen för att väga hösilage för hela veckan, av och till stannade jag upp, njöt av solen, dagen, lärkornas sång -har de redan börjat? och tranorna som sjunger på åkern bredvid.

Jag mår så gott!! Jag har insett att jag mår så otroligt bra just nu! Livet leker och det är precis som jag vill ha det utan några distraherande saker som drar i mig. Jag gör som jag vill, när jag vill..

Efter välfyllt hösilage-förråd så upp och rigga box-automaterna för kvällen och sedan vidare till hästfoderbutik och köpa lite kraftfoder. Ja, min kille får kraftfoder, mycket för att jag vill ha massa massa energi från honom och då behövs lite extra knuff. Tillbaka till stallet för att justera fodertavlan, placera kraftfoder i tunna och så fick de lunch av mig, istället för från automaten.
Efter det - var jag klar för dagen och kunde åka hem. Typ kl 12:30.. Det blev en lång stallmorgon..

Men jösses vilken UNDERBAR DAG!

fredag 6 mars 2020

Tävling..

Den 25 april ska jag tävla, jag tror faktiskt det kommer bli min enda tävling det här året. Varför? Dels för att Solfari kommer och om jag tävlar så kanske han blir ensam i hagen eftersom mina stallkompisars hästar är de enda två som går med honom då (förhoppningsvis) eller så kommer han bara gå med Teo och då är det helt uteslutet.. Men det är inte enda anledningen..

Teo är inte Brana... Brana var lätt, smidig, kattlik, flotta steg, temperament som en argsint geting men sååå vacker att se på under ryttare.. Teo är tung, ganska ovillig, medelmåttiga steg, temperament som en glaciär men otroligt vacker att se på utan ryttare..


Teo är väldigt bra för mig just nu men det är ingen flott tävlingshäst.. ännu...  Just nu tränar vi och leker och när Solfari kommer så blir det unghästträning för oss båda. För vi är ett team Teo och jag.


Kanske blir hans gångarter mer utvecklade, han är bara 8 år och enligt vad alla säger så är Prins-avkommor sena av sig.. Vi får se.. Jag bryr mig egentligen inte, Teo är en bra kompis för mig och han kommer hjälpa mig med träning av Solfari. Det räcker så.






onsdag 4 mars 2020

Uteritt och Så skönt man har det!

Igår drog jag och mina stallkamrater ut på en uteritt UTAN pannlampor. Otroligt skönt att det börjar bli lite ljusare även om jag gillar vintern men jag har saknat snön i år, vilket i sin tur är att jag saknar ljuset. För med snön kommer ofta glittret, kylan och ljuset. Det här året har det bara varit lerigt, mörkt och grått..

Väldigt kul att rida ut igen och mysa. Jag tror alla hästar var pigga och glada och töltade på bra. Teo var vansinnigt pigg så jag fick rama om honom rätt rejält.

Jag tänkte på en sak.. Så otroligt skönt jag har det! Stallkamrater man gillar, rutiner som är enkla att följa, nöjda hästar och enkel färdväg till/från stallet. Det är inte alla som har det så lätt. Men jag saknar verkligen ett ridhus med bra hårt underlag och en bra grusvägsslinga (gärna utan vildsvin).


Eller lätt och lätt.. Jag kanske inte anser att det är så lätt jämt med mörkret, väga och bära hösilage, fylla och bära dunkar med vatten, kylan, vinden, leran och bygga hage i iskall snöstorm eller regn.. Men det är en rutin och vi har gjort det så enkelt vi kan. Hösilage-bal nära hagen, körväg runt hagen så man slipper bära vattendunkar till/från stallet och man slipper bära alla hösilagepåsar, automat i hagen och i boxarna. Allt för att göra vardagen så enkel som möjligt för oss och så bra som det möjligtvis går för hästarna.

Året som kommer ska vi försöka ha dem ute dygnet om, de åker ut 1 maj detta år och även om man tror att det blir enklare så kräver det en hel del. Skjulet ska mockas och byta underlag, hagen måste vara i topptrim, bajset i hagen behöver mockas bort ibland, vatten måste hästarna ha tillgång till hela tiden och foder på regelbundna tider. 
Ofta tror folk att det är enkelt med lösdrift men jag tror nog att det är enklare med traditionell box/hage boende. Då behöver man knappt tänka.. Med lösdrift krävs det en hel del mer eftertanke..




tisdag 3 mars 2020

1 veckas vila

Teo har fått en veckas vila pga sin ömhet i hovarna men igår då började vi igen! Det märktes att han tyckte det var roligt att börja jobba för han pep och visade att han ville bocka (men gjorde det förstås inte) men han var riktigt nöjd över att få jobba på volten. Lite för mycket energi på honom dock så jag fick trava, galoppera en hel del innan han lugnade ner sig.

Visst, han var lite stel och en smula osamarbetsvillig när det gällde tölten men vad gör det? Så länge han tycker det är roligt och jag vet att efter några dagars ridning så kommer han bli så där mjuk och härlig igen.

Jag fasar lite över ihopsläppet som närmar sig med stora steg. Min lilla unghingst kommer ju i slutet av april och även om jag inte oroar mig för honom, han är ung och flockvan, så är det just Teo jag oroar mig för. Teo är flockvan och har fungerat bra med alla hästar vi har släppt ihop honom med men det är en häst hos oss nu som Teo riktigt hatar. Och jag menar verkligen hatar!

De föregående hopsläppen vi har gjort har resulterat i flera timmars jakt samt att Teo har tryckt in honom i ett hörn för att sedan släppa loss draken inom Teo och puckla på den andra hästen.. Som i sin tur har mer eller mindre försökt komma därifrån och för att försvara sig har kickat med bakbenen. Teo vill verkligen döda den där hästen.

Jag vet inte riktigt om vinterns delning har förbättrat eller försämrat saken. För just nu går Teo i en hage bredvid de andra två och jag noterar att Teo fortfarande har makten över dessa två genom staketet. Mycket intressant faktiskt. De två rör sig inte om inte Teo tillåter det och ja, det är ett staket mellan dem. Teo vill gå med dem men vi inväntar lilla Solfari innan vi släpper på alla. Jag hoppas så innerligt att det ska fungera med alla fyra för vårt arbete med hästarna skulle bli så mycket enklare då med fodringar, ridning osv.

Planen är dessutom att alla fyra ska gå ute dygnet om under sommar, höst, vinter, vår 2020/2021. Det blir lite bökigare om de blir uppdelade i två eller tre(!) flockar.

Jaja, jag får fundera på alternativa lösningar som fungerar bäst för oss alla om det inte fungerar med dem fyra tillsammans.