Blodprov Ida eftervård Insulinom

 Ida och jag var hos veterinären igen för att ta ett blodprov samt ville veterinär se operationssåret och se allmän status. Ida mår oförskämt bra och är som vanlig igen, pigg och glad. 

Om jag ser bakåt i tiden så började nog det ske en förändring på henne redan förra sommaren. Då blev hon lite mer ledsen, svans mellan benen, sov gärna mycket, studsade inte omkring lika mycket. Det var nog då insulinom-tumören dök upp. Men reaktionerna (anfall) kom inte förrän detta år.  Jag tänkte då att hon började bli äldre och lite förändrad pga åldern men det var alltså insulinomet som dök upp.. 

Men som sagt, nu är hon som hon var innan denna sjukdom kom.

Enligt veterinär så var Ida fin, operationssåret hade läkt bra och vi fick nu klartecken på att leva som vanligt. De tog henne till "blodprovningsrummet" där jag inte får följa med (konstigt, så här var det aldrig förut, då gjorde de alla prov i samma behandlingsrum som jag var i) och sedan var vi klara. Provsvaren fick jag höra om efteråt. Hon skulle fortsätta med 4h-mat-schema och även 1/2 tablett 5mg cortison (prednisol) per dag tills provsvaren var klara.

Och så fick jag höra svaren typ samma dag fast senare på kvällen. Det var inte så bra nyheter. Hon har fortfarande låg sockerhalt i kroppen, lägsta normala nivå är 3,68 och hon hade 3,67. Dessutom var insulinet och glukosen konstigs (uppfattade inte riktigt vad hon sa där). Detta kan innebära att hon fortfarande har en tumör i kroppen som är så liten så veterinärerna inte såg den vid skiktröntgen som stör bukspottskörteln men det kan också betyda att hennes kropp/organ inte har återhämtat sig ännu. 

Så nu ska vi fortsätta med 4-timmars matschemat och sedan ge henne 1/4 cortison på morgonen och 1/4 cortison på eftermiddagen. Och nytt blodprov om en månad. 

Provsvar Ida Insulinom

 Nu ringde veterinären och bekräftade provsvaren på de tumörer som blev bortplockade när Ida opererades och det är blandade känslor.

Förändringen på mjälten var ingenting.. Bara en snäll liten knöl.

Tumör på lymfknöl och bukspottskörtel var "insulinom-metasterande" tumörer vilket innebär elakartade.

 Detta innebär i sin tur att hon kan ha någon liten elak cell där inne i kroppen som ligger vilande och som kan väckas upp nu när dess storasyskon är bortplockade. Det kan också vara så att det inte finns något kvar i kroppen.. Det är väl det här som är läskigt, allt kan vara borta.. eller inte..

Hur vet jag det då? Ja, ytterligare en läskig sak. Jag kommer märka det genom att Ida får såna där anfall igen eller om jag noterar att hon blir slö, nedstämd, svans mellan benen, ligger inte på rygg. DÅ har det kommit en ny tumör.  Känns väl sådär men jag var väl medveten om detta före operation.

Det kan gå 6 månader.. det kan gå 12 eller 24 månader.  Det kan också vara så att det kommer inte alls. Veterinärerna vet inte, det är för få hundar som får denna sjukdom och som opereras. 

Så jag har bara fått lite extratid med denna operation och ska försöka njuta så mycket jag kan under den här tiden. För nästa gång så blir det ingen operation har veterinärer sagt, det är inte livskvalité. Jag vill inte heller låta en äldre hund gå igenom en sådan stor operation igen.. Jag håller bara tummarna att hon får leva ett gott och härligt liv så länge hon kan.

Ida Insulinom läker

 Ida sover, äter, kissar, bajsar och börjar faktiskt bli lite busig. Nu börjar ögonen se ut som de gjorde innan hon fick denna sjukdom och det börjar se lovande ut. Hon äter fortfarande cortison och 4-h matintervall och vi ska på återbesök den 5 juni. 

Jag har nämligen bett om att göra ett nytt sockerprov för att bedöma att tumör och alla andra insulinökande organ är borttagna. Jag misstänker att jag vill boka in ett besök igen om 6 månader. 

Men hon mår så mycket bättre och man kan knappt tro att hon har gjort en sådan stor operation.

Det här var länge sedan hon sov upp och ner (typ 1 år sedan) så jag antar att hon börjar må mycket bättre.