Snart börjar morgon-passen igen

Uj uj uj, snart börjar de tidiga mornarna igen. Mornar då jag möter alla hästar i boxarna, hummandes och så blir det täcke av/täcke på. Promenera med den ena flocken efter den andra, backe upp och backe ner. Jag gillar faktiskt mina mornar men jag märker också att ju äldre jag blir, desto skönare tycker jag om lugna mornar utan stress att åka till stallet, pälsa på mig 3 ton kläder, pannlampa osv. Men, nu är det snart dags igen och alldeles snart är det fullt stall också! 14 hästar som ska ut i olika hagar. Det ska bli skönt att påbörja normaliteten men jag kan faktiskt inte klaga på min sommar. Har hunnit med ovanligt mycket den här sommaren men samtidigt ovanligt lite. Öland blev det första - riktigt härligt med semester där. Sen har det varit mycket byggande i stallet med foderautomater osv plus då visning av stallet för snart de nyinflyttade. Gurkan fick tänder och kulor bortopererade. Teo har gått barfota och kommer fortsätta barfota. Middag med goa vänner har jag hunnit med. Lite cafeteria-jobb också på några helger. Hemma har jag hunnit bygga köket själv, fått ny diskmaskin installerad samt ny varmvattenberedare och nya rör. Bilen har åkt in och ut på reperation. Besiktat både bil och hästsläp. Jobbat, jobbat och åter jobbat. Det som stör mig är att jag har inte priorieterat vedkapning!! Nåja, ngn gång ska vara den första och skulle inte förvåna mig nu att det blir strömavbrott under vintern.

Hovsprickan

 Teos hov lossnade igår. Alltså själva delen som var dålig. Han har inte ont eller så men det ser lite groteskt ut. Jag träffade en hovis i förrgår som raspade en hel del och la "sprickkanter" så att en sådan liten del som möjligt skulle lossna, om den skulle lossna. Vilket den förstås gjorde igår i hagen. Denna hovis visade också mig vad jag skulle göra om den skulle lossna vilket var exakt det jag redan gjort, vinkla tån med hovrasp. Skönt att känna att jag hade gjort något rätt i alla fall. Återkommer med foto imorgon.

Annars lunkar livet på i sakta mak. Semester har jag haft i miniformat, några dagar här och där och jag har njutit i stora klunkar. Ridningen börjar dra igång mer och mer och jag känner att Teo verkligen mår bra av att gå barfota. Jag pratade faktiskt med denna hovslagare om detta, att jag aldrig skulle ha trott att jag skulle bli en barfotahästare, det är inte riktigt min stil. Men som vi båda ansåg, vissa hästar mår bättre av att gå barfota, likaså mår vissa hästar bättre av att gå med skor. Visst, det kräver lite mer av mig som hästägare med en barfotahäst då jag hela tiden behöver analysera hoven, strålen, underlaget som jag rider på och status på hovarna, alltså lite mer än en normal skodd häst. Jag filar rätt mycket på hans hovar också så att de håller sig korrekt balanserade, inte flisar av eller så, plus ser till att han inte har någon liten sten som fastnat och kan ge skador.

Problemet är dock tävlandet. Jag skulle vilja tävla men FEIF tillåter inte barfotaboots pga att de ger så mycket skador (?!?!). Om man rider med barfotaboots som ger skador så behöver man nog fundera på om man verkligen är rätt person att ha sin häst barfota. Det finns så många olika barfota-boots nuförtiden som är perfekta för hästarnas hovar, det gäller bara att hitta rätt. 

Själv har jag provat Cavallo-boots som jag anser är för klumpiga och de gav Teo skavsår i karleden och jag har provat Scootboots som gav honom rejäla sår ovanför hoven precis, så de såldes. Men nu verkar jag ha hittat rätt, Flex Hoof boots. De är mjuka men har ändå en bra hård sula, dock behöver jag lägga i en separat sula för att det ska kännas rätt för honom men vad gör det? 

Jag kan rida ut i vilken terräng som helst, träna på volten, ligga i väldigt snabb galopp, ökad tölt och allt - utan att han berörs av bootsen eller tycker det gör ont av underlaget eller får sår på benen. Så, de är perfekta för honom men det betyder inte att de är perfekta för vilken häst som helst. Men för Teo passar de underbart. 

Detta år ska jag även försöka mig på att ha boots på vintern. Det ska bli intressant att se eftersom vi brukar få rätt isigt, både i hagarna och på ridvägarna. Broddar har jag för bootsen så det är bara att brodda på. 

Fullt stall, Flex hoof boots, spricka

 Stallet är fullt! Riktigt överproppat också eftersom jag har kö på 4 personer. Det är kul hur det skiftar, ena stunden rätt svårt att få in hästar och nästa stund jagas stallplatser. De 5 som flyttar in kommer från samma stall eftersom deras stall ska lägga ner (tyvärr). Dessa inackorderingar har stått i samma stall i över 10år, så det kommer bli en omställning för dem men jag hoppas de kommer trivas hos oss!

Teo och jag på skogsrunda

Torka! Det är snustorrt i hagarna pga brist på regn och överbetning. Så nu har en del hästar fått flytta upp i skogen där det finns massa gott skogsbete. Där får de gå tills ägarna tröttnar på att ha dem ute.  Nästa år kommer vi göra annorlunda.

Några mycket nöjda hästar ute på skogsbetet

Flex hoof boots. Jag har hittat rätt hovboots till min svarte springare. Jag provade dem förra året och Teos ben, hovar och karleder mår så bra i dessa boots. Tidigare scootboots var så hårda så de skavde och gav honom rejäla sår men efter en vinter med skor igen, så hittade jag flex hoof boots och de är suveräna. Supermjuka runt huden med hård sula, plus att jag använder paddar i sulan för att skydda hoven ännu mera. Jag har nu 2 omgångar (ett par äldre och ett par splitter nya). 

Varför jag kör barfota? Jag provade en sommar och noterade att Teos hovar har aldrig sett så fina ut, så jag bara fortsatte. Det blev skor på vintern och barfota från april till oktober ungefär. Det här året ska jag försöka köra barfota året om, vi får se hur isigt det blir i vinter.

Mina nya flex hoof boots.

Spricka. Teos hovar är stenhårda och jättefina men han har haft ett broddtramp från i vintras som nu har krupit ner och spruckit upp en del. Jag har pratat med hovis om detta under varje skoning och fått svaret "Det är ingen fara, låt det vara" men nu när jag fotade och ringde honom så blev svaret "Det där är allvarligt, du måste ha skor". Så från att, från ca 7 veckor sedan då hoven såg ungefär likadan ut, då hovis sa "ingen fara", till "akut åtgärd". Hmm??? 

 Men min hovis har skadat sig och påstår sig vara frisk men efter lite frågor insåg jag att han fortfarande inte mår bra. Så jag vill inte att han kommer utan jag jobbar lite själv med sprickan och inväntar en annan hovis som kommer inom kort för att sko andra hästar i stallet. Han är inte halt, har inte ont men jag inser att när/om tåkappan lossar, får jag ett riktigt stort problem.

Bakhov bör tilläggas. Jag försökte göra en sån där skåra för att stoppa sprickan från tån men inser nu att det var onödigt för det stoppar aldrig. Däremot hjälper det att runda tån rejält så att det inte blir ngn kraftöverföring och tryck, så det har jag gjort. 

Foderautomater. Jag har byggt foderautomater i alla boxar. Ett riktigt jobbigt jobb, men nu har alla 14 boxar automater i sina boxar. 

Dessutom håller jag på och bygger 2 foderstationer till en hage, då hagen är lite komplicerad på hösten (lerig/vatten) och jag vill inte stänga av en sektion för lunchhage. Då bygger jag en liten låda istället, ja eller två lådor för det är två hästar som går där.