onsdag 28 februari 2018

Fruset

Jahap, det har nog aldrig hänt förut.. att vattnet har frusit i stallet.. inte en gång, inte två gånger utan fyra gånger!! Första gången var för sisådär 2 år sedan då det var -25 grader flera veckor i sträck men det här året är det makalöst.

Första gången det här året var vi lite slarviga med fönster och hade lämnat allt öppet under dagen, vilket förstås ledde till frysning av oisolerade rör. Sedan frös det igen igår men då hade vi skött oss och haft allt stängt. Men kylan kombinerat med kall vind, har nog gjort vattenrören arga. Så, jag fick igång själva kranen men vattenkopparna var fortfarande frusna.

Sedan kom jag imorse  och nu var det rejält fruset. Allt hade frusit. Pumpen stod och pumpade torrt eller pumpade is. Så min stalltid gick från 15 minuter till ungefär 45minuter. Först försöka få igång kranarna, med det var lönlöst.. Tror liksom att det har frusit nere i marken. Sedan ta ut hästarna. Messa gårdens ägare om problemet. Ta vattenhinkarna från hästarnas boxar och fylla i hagen - tur att de har vatten kvar i hinkarna.

Messa stallkompis och be henne ta med vatten hemifrån ikväll så våra pärlor får vatten inatt. Sedan får jag nog dunka med mig vatten hemifrån imorgon bitti så vi har vatten, om det nu skulle ha frusit igen.  Tjohoo, alltid lika spännande med stall..

Tror att om de hade isolerade vattenrör och kanske lite värmekabel i rören från brunnen, så hade det här problemet inte varit ett problem.. Men men.. gammalt stall.. gamla tankebanor.

tisdag 27 februari 2018

10 små hästjejer....

En gång i tiden var stallet glatt och glädjefyllt med massa hästtjejer som gillade att rida, fika och umgås.  En efter en flytttade och till slut var det bara några få kvar.. Nya personer flyttades in och eftersom stallet är så billigt och i behov av folk som kunde ta stallpass så välkomnades mer eller mindre vem som helst..

Stallet blev obehagligt, tjatigt, gnälligt och extremt otrevligt att vara i.. Och sedan började utflyttningen... igen.. och snart är det bara 4 stora hästar kvar.. igen. Får se hur länge det varar..

måndag 26 februari 2018

Händelserik helg..

Fredagskvällen red Therese och jag ut i mörkret och tränade tölt. Fullt ös på vägarna och det gick verkligen så pass bra så jag LOG brett hela vägen hem.. Sällan Therese får sig mig le så mycket på hästen, oftast är jag bara fokuserad. Teo har nog aldrig gått bättre.

Lördagen var Therese morgon, så jag fick vara hemma och slöa. Rätt skönt då det var -25 grader ute och hon fick slita med vatten och allt.  Men jag kapade massa ved hemma för mitt vedlager hade tagit slut.  Lördagskvällen kom Annica hem till mig och vi käkade, drack gott och snackade massvis.. Vi gör detta på tok för sällan men när det väl sker så är det så otroligt roligt.. 

Söndagsmorgonen tog Therese också hand om (hehe, jag väljer rätt dagar) i ca -20 graders kyla och slet rätt mycket i stallet med vatten, lufsa fram och tillbaka till hagen i hård vind, snö och kyla.. Jag själv låg och slöade på soffan med brasan tänd.. men......

Vid 14-tiden ringer min stallchef och säger de ord som jag fasar:
"Dina hästar är lösa och springer nere på 70-vägen"..

Jag behövde inte höra mer.. slängde på mig kläder, kastade mig till bilen och drog iväg. Den här 70-vägen kör bilisterna mer i 100 och med tanke på att det var snö, glashalt på vägarna så såg jag framför mig en eller fler påkörda hästar och fullt kaos.. Men stallchefen hade rusat ner till vägen och med hjälp av några snälla hästtjejer i bilarna som såg hästarna hade de lyckats fånga in hela bunten, ja förutom Mestur som var för rädd, och promenerat upp med dem till stallet.  Och Maria ringde mig direkt på vägen, så jag kunde koppla av och köra lite mer säkert.

Inga av hästarna var skadade men Mestur hade tappat en sko. Alla hästar var lite skärrade, Kjartan var dock mer trött än skärrad.. Tuff händelse för gammal gubbe. Vi tror att Mestur blev intryckt mellan de två "hajarna" (läs; Robin och Teo) och hade ingen annan utväg än genom staketet och sedan när staketet väl var sprängt - för Mestur hade rusat in i hagen igen med tanke på var eltrådarna låg, så har nog Robin tagit kommandot (känd rymmare) och tagit med sig hela flocken.

Så vi fick bygga lite staket i fryst mark med snön singlande ner på oss och rätt blåsigt. Vi har också diskuterat lite med gårdens ägare att 4 isisar (eller ja, 3 isisar och 1 ponny) inte kan gå i sån liten hage och voilá, i vår ska vi få bygga hage bakom hans hus och då minsann blir det en super-stor hage med träd och vissa ställen blir det t om lä från alla håll.. Underbart..  Vi måste bara vänta på våren.

Efter detta så fick jag då slänga på Mestur en sko. Han är en smula stökig att sko, hoppar omkring, stegrar osv. Jag har fått utbildning av en gammal hovslagare som säger; "Vad hästen än gör, släpp inte hoven för då lär den sig att stöka". Så jag slog på en söm, vek ner sömmen och så nästa söm och då började han stegra.. Jag höll kvar, hade hans andra framhov på ryggen medan han stod där på bakhovarna och så ryckte han till med den hov jag höll i handen.. RISP!! Min vänstra hand, som jag höll hoven med, penetrerades av sömmen som jag precis hade slagit in - men ännu inte hunnit vika. Och jag satt fast i hans hov!!! Lyckades till slut få loss handen, försökte hålla kvar hoven men det gjorde för ont. Gjorde en liten smärtdans i stallet, bet ihop, adrenalinet pumpade och fortsatte med att sko hoven klart. Blek i ansiktet, totalt slut men det blev klart. Fick en chokladbit för att få upp sockernivån, lite omvårdnad av handen och så sadla, tränsa Teo och så red vi ut i stormen. Underbar ridtur och alla händelser under dagen försvann tillsammans med vinden.. Mmm, älskar att rida.

fredag 23 februari 2018

Älskar VINTERN!!

Jag kanske är knasig och konstig men jösses så jag älskar vintern!! Snö, kyla, blåst, is - det stör mig inte alls. Jag blir pirrig, glad, exalterad över denna vinter som bjuder på sånt magiskt väder.
 
Jag fullkomligt älskar att rida ut på vintern i mörkret, på en tillplattad snöväg och bara tuffa på. Det finns nog inget bättre..
 
 

torsdag 22 februari 2018

Ingen tävling

Nää, jag backar ur från tävlingen. Jag känner att Teo är sannerligen inte klar och eftersom jag är sådan tävlingsperson så kommer jag satsa så hårt och bli såå besviken när det inte går bra för oss. Så då är det lika bra att stryka oss.

Dessutom ogillar jag den här hysterin på tävlingar, inte på själva tävlingen utan dessa förbaskade anmälningar. När ändrades detta?? Att varenda tävling blir så hysteriskt fullbokad på en gång? Jo, efter att tävlingsregementet ändrades.. Då helt plötsligt blev det otroligt viktigt att tävla "stora" tävlingar. Jag menar; att en "vanlig" SM-kvaltävling blir full på ca 1 dag var tidigare rätt ovanligt. Nu blir det fullt med 120 anmälda och en reservlista!?!

På Geadingakeppni-SM 2012 (tror jag det var) så var tävlingen knappt full och ingen publik. Folk hade knappt hört talas om tävlingsformen här i Sverige och 2 år senare så var det pompa och ståt och väldigt fullbokat. Visst är det roligt men det kräver så enormt mycket mer av tävlingsarrangörerna. Och vi som tävlar blir bara mer och mer hysteriska.

Det är trevligt med stora SM och att så många klasser är representerade men det blir hårt tryck på alla tävlingar för lokala klubbarna som då ska stå emot trycket.

Men som sagt, jag har ingen lust att tävla när vi inte är redo för det. Jag behöver inte tävla, måste inte kasta mig ut på tävlingar för att jag vill. Jag måste tänka på Teo också. Han behöver mer tid på sig att bli riktig tävlingshäst och faktum är att jag trivs rätt bra med att bara träna.

Jag kan väl erkänna att jag tycker de här nya anmälningssidorna inte är min favorit heller.. Ha anmälningarna på en enda sida, lokalklubbar.. Antingen den här inDAT eller Icesale.. Inte båda eller på andra sidor.. Det räcker med en inloggning. Eller de nya hemsidorna - de är inte alls så informativa längre..  eller lätta att söka i..

Nåja - det blir nog bra.. Har väl inte satt in mig i tävlandet heller så det kan väl bero på det. Har inte tävlat sedan 2014



måndag 19 februari 2018

Ytterhjälper


Det jag har noterat på de få lektioner jag håller är att väldigt många rider på inre tygeln och den yttre tygeln glappar. Många tror att genom att dra i inre tygeln så svänger hästen, blir mjukare i halsen eller få bättre form. Men faktum är att det är tvärtom!

När man mestadels rider med inre handen så låser/kortar man inre bak, man låter ytterbogen få fritt spelrum att svänga ut och det enda som händer med halsen är att hästen försöker komma undan bett-trycket genom att kröka på nacken - utan att få med sig bakdelen.

Tänk er en sån där plastlinjal.. När man böjer plastlinjalen - varifrån trycker du för att få till böjningen? På insidan..? eller på utsidan??  Prova om du inte kan se det framför dig.
Men det korrekt är förstås att du har ett högre tryck på utsidan, i båda ändarna. Alltså kan man dra några slutsatser av det här när man rider?  Ja det kan man.

Du styr, formar, rider hästen genom den yttre sidan. Stödet, vart hästen ska gå och formen sköts via den yttre skänkeln och den yttre tygeln. Inre tygeln är bara där som en lättare förstärkning av vad som önskas av hästen. Ju mer du drar i inre tygeln - desto mer protesterar hästen och till slut är man inne i en ond cirkel där du drar i hästens mun på inre sidan, hästen drar emot för det gör ont och den förstår inte vad den ska göra och du får ont i armen (och i värsta fall, blir förbannad och drar ännu mer). Naturligtvis ska sätet och skänklarna vara det första man jobbar med men även handen behöver assistera lite.

Det finns faktiskt ett videoklipp på mig och Brana när vi visade detta med att rida på inre hand, det var en Peter-klinik. Ljudet är nog dåligt (ni hör nog mestadels Ida pipa) men ni ser nog vad jag menar. Åhh, fina Brana - saknar dig ännu..



Så det jag vill att ni provar när ni har läst det här: Åk hem, ta och rid er häst utåtställda på en volt. Rid så några varv och sedan försiktigt ta i inre tygeln och känn när ni får kontakt. Se till att yttre tygeln fortfarande har den största kontakten och känn hur lätt hästen är i inre tygeln.. När ni kan rida på volt UTAN inner tygel - då har ni kommit långt. Glöm inte sätet och skänklarna dock!!

fredag 16 februari 2018

Intressekoll Islandshäst stallplats

Jag vet inte om det här kommer att ske men jag har lite planer på att starta upp ett eget stall på Toftesta i Brottby. Men det krävs lite arbete från min sida först med att städa upp stallet, tömma massa förråd, bygga ordning staket osv samt så ska de stora hästarna ut ur stallet - och det vet jag inte om det kommer att ske men man kan ju alltid vara förberedd.

Så, jag undrar egentligen hur intresserad folk är att komma till "mitt" stall?? Det är då bara islandshästar men ston och valacker är välkomna. Det som ingår då är:
  • Morgonutsläpp vardagar
  • Lunchautomat i hagen
  • 8 kg hösilage per dag/häst (man får inte hamstra utan man tar så mkt man behöver men max 8kg per dag)
  • 4 spånbalar per månad (man får inte hamstra utan man tar så mkt man behöver men max 4st)
Det som krävs av inackorderingarna då är:
  • Kvällsintag och Kvällsfodring på fast rullande schema
  • Mocka sin box
  • Morgonutsläpp  hagar helger på fast rullande schema

Japp, typ så..  Prislapp; någonstans mellan 2000 - 2200kr per månad. Jag har totalt 15 boxar och 11 hästar kan alltså dyka upp..  Inga lösdriftare utan det här är box som gäller. Men ute-tiderna blir rätt generösa; ut vid 6 på morgonen och in vid 19-20...
Varmt fikarum, kylskåp, micro, sadelkammare, eget skåp, torkrum för täcken, hösilage vägs i skyddad lada, ridvolt som har rejäl belysning och fina ridvägar.

Och det är inte kollektivt utan jag bestämmer hur stallet ska skötas och hur rutinerna ska göras.

Sen är det ju en hel del som inte är klart men jag bara undrar om det skulle vara intressant?? Nu är det ju svårt då det knappt är några som har tillgång till den här bloggen men ibland är det rätt skönt att bara skriva av sig..  Och det kanske bara ska vara en dröm??








Teo verkar vara en var tredje-dags-häst

Jag har ägt Teo i ca..hmm??? men jösses, har jag ägt honom sedan augusti 2016?!

 
Första dagen., 25 juli 2016.  Ankomst av liten 4-åring..
 
Jag har noterat att han egentligen går som bäst om han rids var 3:e dag. Två dagar skrota i hagen och 1 dags ridning och så 2 dagar skrota i hagen osv. Men så kan man inte träna upp kondition!! Jag måste ju få upp kondisen på honom men det är klart att det är bra att veta hur han fungerar.
 
Jag har också lärt mig att om jag kräver saker av honom som han inte riktigt riktigt kan, så blir han extremt arg och vägrar jobba.
 
Rätt kul att lära känna hästar och hur de beter sig.

torsdag 15 februari 2018

Dä lunkar på med träningen

Vi fortsätter med träningen, Teo och jag. Mycket rakt spår med massa mil under hovarna i tölt.. och lite trav..och lite galopp. Jag märker att han blir starkare och starkare för varje dag och orkar mer och mer men snöblaskigt underlag är inte hans favorit. Då blir det kämpigt med ha koll på alla benen.

Men det är så skönt att rida tillsammans med någon i tölt..  Då blir det roligare, enklare och mycket mer energifullt.

Stor-Stallet ska ha stallmöte på söndag. De kommer gå in med hårdhanskar har jag förstått nu, gårdens ägare. De ruttnar på att folket i stallet inte kan samarbeta och att de inte har vett nog att vara anständigt trevliga mot varandra. Vi får väl se.. Det blir väl som vanligt, alla är sååå trevliga på mötet men gör sedan som de vill och beter sig som de vill till nästa möte. Skönt att slippa allt..

onsdag 14 februari 2018

Kort stallchefs-karriär

Jag försökte.. kämpade.. och föll rakt ner på ryggen.. Det funkade helt enkelt inte. Jag blev stallchef på begäran av mina stallkamrater men det gick verkligen inte. Att börja styra upp en mycket infekterad miljö är sannerligen inte det enklaste och försöka fortsätta i samma spår är inte heller lätt. Jag har tjatat, påmint, krävt, gnällt, påpekat och donat med mina stallkamrater men det enda jag fick tillbaka var gnäll, skäll och mera krav..

Allra helst ville jag slita upp alla regler, alla rutiner och börja om från början med helt nya rutiner men då hade jag nog fått hela stallet över mig. Så, för att inte bli totalt nedkörd i knäna, så valde jag att abdikera. Inte kul, jag hatar att "förlora" men jag har mitt egna stall att sköta och det här gjorde jag gratis, som en tjänst åt alla storhästar.

Men när folk inte är beredda att hjälpa varandra, kommunicera med varandra, ignorera regler och inte acceptera mig som ledare - då kan man inte göra så mycket..  De ville nog inte ha en stallchef, de ville ha en "fixare" som gjorde allt som de inte hann med.
I och med detta - så valde jag även att avbryta gratistjänsten med att fodra deras hästar på morgonen.. Någon måtta får det faktiskt vara.. Jag kan ta mycket men det blev helt enkelt för mycket bajs i käften!

Så, nu har vi verkligen särat på oss. Det är isis-stallet och storhäst-stallet. I ett stall med en korridor mellan stallen. Nu håller jag tummarna att storhäststallet lyckas komma igenom det här och fortsätter vara aktiva.

I mitt stall funkar det perfekt dock.. Lätta fodringspass och bra hästar samt härliga stallkompisar.

måndag 12 februari 2018

Helg, vila, träning

Helgen var magiskt skön. Uteritt med Therese på fredagskvällen, mys hos syrran både lördag och söndag och så uteritt med Therese på söndagskvällen.

Superskönt.. Kjartan leker för fullt med Mestur.. Alltid lika kul att se att gamle gubben fortfarande kan!!

fredag 9 februari 2018

Vaccination

Igår fick Teo sin sista halvårs-grundnings-vaccinations-spruta.  Nu är han vaccinerad enligt konstens alla regler hos FEIF för att kunna tävla på World-Ranking,  SM, Nm, VM, Nationella tävlingar. Jag tyckte det var lika bra att göra så här, även om vi kanske inte kommer till de högsta nivåerna, men nu har vi liksom garderat oss OM utifall att vi skulle lyckas och eftersom WR-klasser kan vara lite hipp som happ, så väljer jag att hålla min häst internationellt vaccinerad.

Taget från SIF:s hemsida
För hästar som skall tävla på VM, NM, Mellaneuropeiska Mästerskapen, FEIF Youth Cup eller Worldranking-tävling (SM är en WR-tävling) så gäller internationella regler:
En grundvaccination som omfattar två vaccinationer med 21-92 dagar mellan det första och andra tillfället. Efter det är hästen klar att tävla, dock tidigast 7 dagar efter vaccination två. Därefter ska hästen omvaccineras inom 7 månader för att få en komplett internationell grundvaccination.

När den internationella grundvaccinationen är genomförd måste hästen, för att få starta på ovanstående tävlingar, ha en högst 6 månader + 21 dagar gammal vaccination. 
Det betyder att man bör planera sina omvaccinationer så att de aldrig är äldre än 
6 månader + 21 dagar under tävlingssäsongen.


Så nu börjar planeringen för vaccination var 6:e månad. 
Vi har 43 dagar mellan spruta nr 1-2 (20/6 spruta 1,  3/8 spruta nr 2 och så nu 6 månader senare ( 8/2-2018 spruta nr 3).. Så nu kan jag rulla med månaderna augusti/februari, så slipper jag fundera.


onsdag 7 februari 2018

Drömmer...

I vårt stall är vi uppdelade i två stall.. Vi har mitt stall som är isis-stallet och så stora stallet. Båda stallen sköts på lite olika sätt men vi samarbetar ändå en hel del.

Frukost:

I mitt stall är det så att jag släpper ut alla isisar på vardagsmornar, lägger ut maten i hagen, tar bort locken från vattnet (som hindrar vattnet att frysa på nätterna) och sätter på hästarna täcken eller tar av dem - vad än ägaren önskar.  Jag lägger även ut maten i lunchhagen och sätter på timern och fodrar alla stora hästar inne. Helger så roterar vi morgonpasset mellan isisarna men samma saker utförs.

I stora stallet så släpper en person ut alla hästar (dock är det så att en person vill ha täckesbyte, så hon dyker oftast upp före och byter täcke på sin häst och släpper ut sina hästar i sin flock). Personen som har morgonen ser även till att locken för vattnet i samtliga hagar är avtagna. Sopar stallet och åker och jobbar.. Nej - i det här stallet har de ingen täckesservice, hästarna står med utetäcke på sig hela tiden, och de har inte heller lunch.

Insläpp och Kväll sköts också olika.

I mitt stall samarbetar vi så vi har roterande schema på vem som ska ta in hästarna. Denne person ser till att vattenhinkar i boxarna är påfyllda, riggar insläppsmat, sätter igång kvällshö-timer i taket, japp vi har mekaniska timer i boxarna också, tar in alla hästar, tar av alla hästar täcken och sätter på täcke om så önskas samt hänger upp blöta täcken i torkrummet. Vi känner även igenom alla hästar så att de är hela och fina samt kolla att alla skor sitter på. Vi fyller även på vattnet i hagen samt sätter på locken på vattenbaljorna och ser till att det finns frukost- och lunchhö riggat för morgondagen.  Behövs det, så mockar vi även åt varandra..  Vi behöver då inte kvällsfodra eftersom våra timers sköter det jobbet åt oss.

I stora stallet tar varje hästägare in sin egna häst.. Man mockar sin egna box, riggar sitt egna vatten - både i boxen och i hagen. Man tar ut sitt egna morgonhö och lägger ut det i hagen (dagen före) samt väger ordning grovfoder/kraftfoder för samtliga pass. Om en häst är kvar i hagen ensam, så tas den in. Sedan har de roterande kvällspass där de fodrar samtliga hästar inne. Nej - de kollar inte av hästarna och nej, det byts inga täcken, oavsett hur blöta, frusna, trasiga täckena är..

Det stora stallet vill verkligen ha in nya inackorderingar, för att få ner sina egna antal med fodringspass, men med tanke på hur mycket de inte samarbetar med varandra så kommer de inte kunna få in några hästar. Och så det här med lunch-mat, att de inte får lunch.

Jag är stallchef för hela stallet men förstås måste jag följa vad varje stall önskar och det är så här det stora stallet vill ha det. Isis-stallet driver jag så där är det som jag vill..

Min dröm är förstås (utan att jag jobbar mot det för det vore elakt) att hela stora stallet avslutas. Att det blir för tungt för dem att jobba på det här sättet och att stallets ägare helt enkelt slänger ut alla stora hästar. För nog har det varit stökigt i det stallet - det bråkas, divideras, grupperas och allmänt kaos. Alla vill sitt bästa för hästarna men tyvärr så drar alla viljor åt olika håll - det är därför jag har blivit stallchef..

För OM stora stallet läggs ner.. Så kan jag ta in islandshästar. Tänk dig hela stallet med bara islandshästar. och jag fortsätter då med morgonpassen på vardagar och sedan rullar vi på kvällarna och helgerna.. med automater i varje box och i varje hage. Helt perfekt.. Men det lär nog inte ske. De som står där, är ju där för att det är så billigt.. och lär inte flytta förrän de blir utslängda





tisdag 6 februari 2018

Handhästjobb samt träning

Det var rätt kyligt när jag kom till stallet igår men det gör mig bara gladare.. Tror temperaturen låg på runt -14 grader.

Kjartan skulle med idag då han har äntligen börjat gå upp i vikt och behöver röra på sig mer än det han gör i hagen. Så på med alla prylar, reflexer, pannlampa och så ut. Therese och Mestur hängde med och det var rätt kul att se hur Kjartan reagerade. För banne mig skulle den där lilla snorvalpen få ligga före!! För så fort Kjartan fick en lucka så gasade han förbi Mestur till både min och Therese förvåning.

Efter denna lilla runda så satte jag på Teo boots och drog ut en liten egen runda för att träna lite mer intensivt, varken Kjartan eller Mestur har åldern eller muskulaturen för att träna på det sätt jag gör när jag rider själv. Så Teo och jag övade tölt, galopp, trav med massa bakbensaktivitet. Det känns lite som om Teo blir lite trött bak när jag kräver mer och även när han får på sig boots, så jag funderar allvarligt på att skippa boots över huvudtaget. Varför ha boots när hästen går bra utan???

När jag var klar satt jag av, berömde massvis, knäppte upp nosgrimma och sadelgjorden och ledde honom hemåt.

Väl i stallet noterade jag att Therese var i upplösningstillstånd. Hennes bilnycklar med husnycklar på samma knippa var borta!! Vi letade överallt men de fanns ingenstans. Hon hade ridit ut med nycklarna i fickan (suck, ska man ha nycklar på sig ska det vara i en dragkedjeficka, vilket hon inte hade) och nycklarna hade antagligen rasat ur under vår runda. Så en annan stallkompis drog iväg med Therese i kompisens bil och körde hela vägen vi hade ridit, i typ 1km/h.. Och längst bort, där vi vände, fanns nycklarna. Tur att hon hade blått snöre på nycklarna, annars hade de nog inte sett nycklarna.

måndag 5 februari 2018

Jag har anmält mig till tävling!!

Jamen nu är det "kors i taket" eller "äntligen!!".. För jag och Teo ska tävla!! Den 22 april ska vi prova på en Geadingakeppni på Husbyöhn för Stormurs regi. Vi är inte alls redo, enligt mig, men jag känner att han börjar bli starkare och mer tävlingstaggad - särskilt nu när vi har en kompis att rida tillsammans med så.. jag kände..varför inte?

Vi har anmält oss till en B-flokk eftersom flygande pass har vi inte ens börjat träna på.
B-flokk innebär att vi ska visa:
1 långsida kort tempo tölt
1 långsida trav
1 långsida galopp
1 långsida ökad tölt
½ - 1 långsida skritt
och så 1 långsida valfri gångart

Det blir sammanlagt 3 rundor på banan. Teo har inte riktigt det steg som krävs för kort tempo tölt eller ökat tempo tölt så jag tror inte vi kommer få så höga poäng, kommer max bli runt 7,0 eller nåt men jag hoppas att vi sköter oss och att han har roligt. 8,10 är SM-kval nivån och för att komma dit måste man ha herrejösses bra tölt, både kort och ökad, vilket vi inte alls har. Brana & jag låg på runt 8,30 som max och det var några år sedan - numera är alla ekipage så mycket bättre.
Men det är bra att öva och enklare att öva på hemmaplan än åka långt bort.

A-flokk är flygande pass istället för ökad tölt, annars typ samma.

Längtar till april nu då.. och ja - vi tränar.. för fullt för att bli så perfekta vi kan inför tävlingen.

Vilken helg!!

Vilken underbar helg!! Lördagen var jag i stallet vid 7-tiden för vi skulle släppa ihop Teo med resten av flocken. Det gick strålande och de galopperade omkring, åt lite, galopperade lite mera, åt lite och njöt av att vara tillsammans igen. Teo såg ut som värsta hingsten där i hagen när han kråmade sig och såg så stolt ut över att få vara med sina vänner igen.

Kjartan har äntligen börjat gå upp i vikt. Strålucern på kvällarna och betfor+kornkross på morgonen gör susen och ökar hans aptit.

Vi, Therese och jag, njöt i stora lass på lördagen i det smällkalla blåsiga vädret med att mocka, väga massa foderpåsar, göra ordning en plats för våra påsar (mycket smart litet stålhus med press över) och så skydd för hösilagebalen också. Perfekt!  Det är så skönt att ha någon som jobbar lika hårt som jag och som vill göra livet enkelt för oss människor utan att för den skullen påverka hästarnas väl och ve.

Vi tog en fika i stallet, länge sedan man kunde njuta av en fika inne i fikarummet och satt och snackade och hade så där allmänt mysigt som man kan ha det i stall.. Som förr i tiden.
Efter detta var vi redo för en ridtur så vi tog in våra killar och drog iväg ut på grusvägen. Detta är också något jag har saknat, det här med att rida i bredd tillsammans med någon som håller samma tempo och som har samma takt. Så vi låg där i tölt, galopp, trav och bara njöt. Snackade lite, red massvis och jag kan nog säga att även om det var svinkallt ute pga blåsten så var vi alla supervarma efter den härliga ridstunden.
Helt plötsligt var klockan 16 och vi hade då varit i stallet hela dagen!! Vi tog in samtliga killar och riggade våra automater för kvällsfodring och sedan åkte vi hem till våra egna hem. Rätt skönt med automater i boxarna så man inte behöver åka till stallet bara för att fodra - det är vardagslyx enligt mig.

Söndagen började med morgonfodring, mockning och sedan vidare till annat ställe för lektion. Solen sken, snön glittrade och eleverna strålade! Det var helt enkelt en perfekt lektionsdag med perfekta elever och hästar. Inget strul, bara perfekt ridning och bara massa glädje. Underbart.

Kände mig supernöjd när jag åkte hem, för söndag fick hästarna vila. Tog det extremt lugnt hemma och njöt av tillvaron i soffan.

Perfekt helg!!


fredag 2 februari 2018

Kjartan mkt mat, migrän, ihopsläpp

Kjartan har fått en liten specialkomponerad diet nu då för att gå upp.. Han äter kornkross och betfor på morgonen före utsläppet och sedan får de frukost och lunch i hagen (grovfoder) för att sedan komma in och få strålucern och även här en väldans massa grovfoder. Han gillar allt och äter massvis så jag hoppas han går upp i vikt nu. Han är alltid lite svår så här i början på året vid pälsfällning, det är precis som han längtar efter gräs och slutar äta. Då får man "luras" lite och ge honom mycket namn-namn så han sätter igång att äta.

Migränet verkar inte ha blivit bättre trots ny medicinering. Jag har konstant ont i nacken och ryggen, vet inte om det beror på medicineringen eller nåt annat. Fryser hela tiden gör jag också men det hade jag förväntat mig eftersom jag har ökat på betablockerarna. Får starka migrän-attacker än tidigare men färre små-attacker så jag vet inte om det är bättre eller sämre.

Imorgon ska Teo få gå tillbaka till flocken efter sin skada. Han saknar sin flock men jag är lite mer orolig. Jag vill att han ska gå med flock, de mår bättre av det men han får inte bli skadad pga flocken. Så jag håller tummarna nu.