Idag skodde min duktiga hovis Brana och Svipa. Jag måste faktiskt berömma min hovis som är av den "gamla sorten" och som helst inte håller på med silikon och såna där andra nymodigheter.
Det ska vara enkelt - som både han och jag säger..
Jag har haft honom sedan 1996, alltså sedan jag flyttade hästen mot Vallentuna och har använt honom sedan dess till alla hästar jag har ägt och hanterat, det säger väl något??
Jag är väl också lite av den gamla skolan och anser att de här detaljer i hovarna som silikon, två komponents guggor är av ondo då det dels innehåller extremt giftiga saker såsom epoxi samt att det inte är forskat nog om vad dessa gummi-aktiga stötdämpande grejer gör. Så näe, jag håller mig till vanliga enkla skor med tåkappa fram, samt broddhål i trakt - på vintern även i tån och snowgrips. På sommaren kan jag lyxa till det med solepack (tjärdrevsaktig sak) samt sula (vanlig plastsula). Enkla hårda grejer som gör jobbet utan att låta ben och hov på hästen fjädra onormalt.
Brana skötte sig utmärkt idag, det blir bara bättre och bättre och numera står hon fast i gången med grimskaft i väggarna och jag behöver bara erbjuda lite hö så håller hon sig lugn. Sakta men säkert så blir hon enklare att sko. Det tack vare min hovis som jobbar fort och enkelt och känner av vad hon pysslar med samt lite hjälp från mig då..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar