Volt & Pigg

Tänk vad mental inställning för för kroppen?! Jag bestämde mig helt enkelt att nu får det vara slut på att vara trött, sliten och voilá! Igår morse när jag vaknade så kände jag mig pigg och var pigg hela dagen, kvällen - underbar känsla. 

Det blir sådan skillnad när man kommer till stallet med en pigg attityd och ett leende. Alla blir glada, alla pratar och berättar roliga saker, man skrattar mer, helt enkelt mycket bättre miljö. 

Du "smittar" ner alla andra med din energi och glädje. 

Det blev lite volt-arbete igår också. 

Teo är rätt skojsig, ibland rider jag med bett, ibland med hackamore och det är väldigt tydligt vad Teo gillar. För varje gång jag ska tränsa med bett, så för han huvudet igenom tränset (förbi bettet) och försöker jag föra bettet mot hans mun så lyfter han upp och fram huvudet som för att säga "nej, inte bett".. Inte en gång, inte två gånger utan han gör så här hela tiden. Sätter jag på hackamore, sänker han huvudet och hjälper till.. Snacka om tydlig häst!

Men tyvärr Teo, igår blev det bett. Vi jobbade på en stund med sidvärtsrörelser, tölt och öppna och jag noterar att det här har jag missat helt och hållet. Teo är så stel i bogarna, måste jobba mer i tölt och öppna, det var tydligt. Galopperade lite på mycket liten volt och fick återigen höra min stallkompis drömskt suckande säga: "jag vill också kunna galoppera så där..."

Sagt och gjort.. Jag satt av nästan direkt och bara: "Varsågod, galoppera då". Då blev det ett annat liv i luckan på stallkompis men upp kom hon på Teo. Första kommentaren blev förstås att han var stor, andra kommentaren att han var lång.. och sedan lång hals.  Det är klart att hans kropp är extremt olik hennes häst som är en perfekt häst för ovalbana, kort, snabb, och smidig som en panter. Teo är mer gjord för långdistans.. 

Så skulle kompis försöka galoppera. Hmm. Det gick.. inte alls faktiskt. Det blev slängtrav. Teo är van vid mina kraftiga skänklar och min stallkompis är van vid sin känsliga häst. Lite som en stridstank möter en.. tja en fjäder?  De försökte några gånger och till slut lyckades stallkompis ge rätt galoppkommando och de galopperade några steg. 

Näe, du stallkompis - det blir nog några galopplektioner på Teo.  För är det något som Teo är så är det välskolad, han kan fatta galopp från halt, han kan galoppera på jätteliten volt, dvs säga om man gör rätt, så blir det rätt. Rolig var det att se i alla fall.. 

Sedan red jag lite till och därefter fick hästarna gå ut i hagen igen och vi riggade för kvällen och sedan var det hemåt!