Så där ska jag tillbringa min kväll med att rida, sköta hästar, mocka (om nu inte min stallkompis redan har gjort det, vilket hon nästan alltid har gjort) och äta tårta, umgås med stallkompisarna. Vi har alltid roligt i stallet, garvar, snackar och jobbar ihop.
Visst det är tungt en del saker men allt är väl värt det. Jag har märkt att numera blir jag inte ens andfådd när jag går fram och tillbaka till hagen. Förut tyckte jag att det var en smula jobbigt men efter år av promenerande.. så blir jag inte trött längre.
Man kan tro att hästfolk är lata av sig som "åker runt på hästarna" men vi jobbar faktiskt rätt mycket.
Jag promenerar varje morgon, i hagen, till lunchhagen, till nästa hage, till dennes lunchhage och bär samtidigt på 8-16kg hösilage. Sedan tar jag ner 2 hästar i taget nedför en backe från stallet till hagen och så nästa flock, samma backe. Så backe ner, backe upp, backe ner, backe upp..
Efter det bär jag 7 25-liters hinkar (halvtomma, tomma) till vattnet och tvättar rent och fyller på. Bär dessa 7 hinkar tillbaka till boxarna. Sopar hela gången från spån..
På eftermiddagarna mockar antingen min kompis eller jag 5 boxar, lägger in hösilage i boxarna på marken samt kliver upp på stege för att hänga upp hösilage i seglen och därefter går vi backe ner för att hämta hästarna i hagen och så backe upp igen.
Borsta hästarna, hämta sadlar, träns och dylikt från sadelkammaren, sadla, tränsa och så sitta upp på hästarna. Rida, 1 häst, 2 hästar eller kanske 3 hästar.. Och sedan avsluta dagen med att släcka stallet och åka hem.
På helgerna blir det tyngre. Promenad längs med hela staketet för att kontrollera trådarna i hagen. Sedan kommer den stora hösilage-vägningen.. 84 Ikeasäckar skall vägas = 196kg hösilage.. Vägas och bäras till rätt ställe.. Plus då allt annat man gör, rida, mocka, leda hästar till och från hage osv..
Jag känner mig väldigt stark.. trots att jag numera är 46år...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar