Alltid kul att se sina gamla hästar..

Jag har ägt 4 islandshästar.. Inte alls många om man ser bakåt i tiden men jag har ridit och tränat desto flera, Bliki, Skuggi, Sölvi, Jaki, Frenja, Isak, Kjartan, Tilvera.. m fl m fl... Plus en massa flera som jag har glömt bort namnen på, inte så att de var tråkiga att rida utan mer att jag helt enkelt har glömt bort namnen.. Man ska inte glömma bort att jag började "sent" med islandshästar, vid 1996. Innan dess red jag hästar,  från 1984, då jag började rida, och jag ägde (nåja föräldrarna) 3 stora hästar, Caribo (angloarab), Lechim (svenskt halvblod), Lazy (fullblod). Dessa 3 tävlade jag i hoppning, fälttävlan, terrängridning, distans.

Jag har inte riktig koll på åren faktiskt,  när jag köpte och sålde hästarna men ungefär så här blev det.
Hnáta ägde jag 97-2004. Islandsfödd. Hon är nu 23 år.
Ketill ägde jag 2004-2012. Islandsfödd. Han är nu 18 år.
Frenja ägde jag 2007-2010. Svenskfödd. Hon är nu 9 år.
Brana äger jag 2012-. Svenskfödd. Hon är nu 10 år.

Hnáta frá Brimnesi brukar jag ibland få se nya bilder på via Facebook. Underbart att få se henne och hon verkar må gott.. Det är lite kul att läsa om henne och hur snäll hon är.. För när jag hade henne så var hon het, svårriden, jättekänslig och jag skrev väl het!! Och nu ser jag bilder på tonåringar som rider henne barbacka och i grimma.. Underbart och det som är roligast är att hon ser ungefär likadan ut nu som 20-åring som då när jag hade henne som 6-åring..

Ketill fra Oddholi bor någonstans i Dalarna. Han ägs av en herre som fullkomligt älskar honom och han ville ha en töltmoppe som var snäll och det fick han. Ketill var också en sådan där smårädd, känslig kille som var svår att fånga i hagen, jättekänslig när man red, misstänksam mot alla människor. Men efter några år så lugnade han ner sig och blev en suverän familjehäst. Jag fick ett telefonsamtal bara för någon månad sedan och familjen som äger honom berättade att de älskar honom och att han mår jättebra. 

Långtur i Grillby.. Han var sagolik på långturer & som handhästledare.

Brana från Marbogården. Min tokiga underbara dam med temperament som inte andra hästar har. Hon är en häst som jag kallar "work-in-progress".. Inte ännu redo för andra att hantera.. 

 

 Frenja från Ås var faktiskt tvärtom.. Överhanterad och mycket bufflig. En liten ung dam på 2 år när jag köpte henne. Hon insåg inte sin egna styrka utan verkade tro att hon var en liten knähund på 5 kg. Otroligt svår att få att inse att hon var stor och att jag som hanterade henne behövde utrymme! Det blev mycket arbete med utrymme och få henne att inse vem som skulle ha ansvaret. Men snäll och go har hon alltid varit. Hon och Ketill hade jag samtidigt och Ketill var en perfekt farbror till henne då han lärde henne allt från att gå som handhäst till att lastas och hänga med på tävling.  Nu bor hon i Norrköping och är en superfamiljehäst.

Vår första tävling. Här är hon 5 år.