Cowboy

Teo och jag red ut tillsammans med en storhäst i stallet. Det var första gången för oss att rida ut tillsammans med det det här storhästekipaget och det är alltid lika spännande. En del i vårt stall rider inte riktigt lika säkert utan drar iväg i galopp utan att säga till och sådant vill inte jag vara med om. Jag vill ha det säkert med att man säger "ska vi trava?" och inväntar ett "Ja/Nej" och sedan säger man "nu travar jag" och drar igång i trav. DET kallar jag säkert. Dessutom är en del av de stora hästarna lite för lätta i baken när man kommer runt 1-2 meter i närheten och det är också en smula jobbigt.

Så var det inte med det här ekipaget!! De red precis lika säkert som jag vill ha det och som jag själv gör.  Fråga - Kommando - Ökar - Fråga - Kommando - Saktar in och ingen lätt rumpa på hästen.

Men vi kom till ett ställe där det var en smula trångt och eftersom den här galoppören inte gillar trånga utrymmen - därav slutade hästen på galopprace - så satt vi av och försökte leda hästarna igenom utrymmet. Teo gick igenom utan problem men galoppören var mindre sugen.  Till slut var galoppören nästan igenom men råkade stöta emot en grej och då blev galoppören rädd och slet sig..

Ehh? Galoppören vände, startade trav och sedan galopp och drog!! Ryttaren, som alltså stod på marken, sprang efter skrikandes!! Jag tänkte att jag och Teo genar lite, så vi tog en annan väg i trav, galopp, tölt - beroende på var vi var längs med vägen. Jag såg galoppören dra på tempot i full galopp så det var bara att konstatera fakta.. Hästen var på väg hem, så jag ringde stallchefen och sa att det kommer nog en lös häst snart längs med vägen.. Stallchefen skulle gå ut och möta hästen.

Längs med vägen mötte jag ett annat storhästekipage som var mindre trevliga.. Vår konversation:
Ryttaren: Är det din häst?? 
Jag: Nej, men jag red tillsammans med dem och han slet sig.
Ryttaren: Han skrämde skiten ur oss!! Det var faktiskt väldigt obehagligt!! 
Jag: Jag ber så hemskt mycket om ursäkt men han slet sig faktiskt
Ryttaren: Fnys! Han skrämde oss, min häst blev jätterädd!!! (kan tillägga att ryttaren var väldigt arg i tonen)
Jag: Återigen, jag ber så hemskt mycket om ursäkt men hästen slet sig... 
Ryttaren: VAR kommer ni ifrån?!?!
Jag: Toftesta Gård.. och nu måste jag försöka fånga in hästen
Ryttaren: Jaha.. Ja, det var ingen rolig upplevelse. Han skrämde faktiskt min häst!!!

Haha, tänk att folk är så kortsiktiga i tänket eller så var ryttaren bara extremt upprörd och rädd efter mötet.. Varför inte försöka fånga in hästen?! Men jaja.. Jag red vidare och till slut kom jag faktiskt ikapp galoppören!

Så jag lutade mig fram, tog tag i tygeln och VOILÁ!! Jag fick tag i galoppören!!! Stannade, satt av, och började leda tillbaka båda till ryttaren som kom springandes längs med vägen..  Teo var cool, duktig liten kille man har.. Tror att mitt handhästeri som jag har pysslat med har gjort honom rätt cool när det gäller lösa hästar..

Ryttaren satt upp och så red vi en stund till längs med grusvägen. Den här gången undvek vi trånga utrymmen och allt gick bra. Duktiga duktiga Teo!!