tisdag 10 mars 2020

Gräva i hagen

Vårt stall har den mest komplexa vattensystem jag har varit med om, eller så förstår jag det helt enkelt inte.  Nu menar jag inte rören inne i stallet för dem ser jag och de är så bas-enkla med sina öppna rör utan isolering.. Utan själva pumpsystemet.

Vi har en pump i stallet, i ett stängt rum där reningsverk, varmvattenberedare och själva kallvattenpumpen finns. Sedan finns det ngn pump ute i en hage och lååångt ner, faktiskt i vår hage, längst ner på gården efter en lång nedförsbacke, finns det också en pump. Alla pumpar behövs för att försörja gården med alla dessa hus som finns här och fungerar inte en pump så pajar hela systemet.

Pumpen som finns i vår hage är som sagt längst ner på denna höjd som gården är byggd på och vad händer med allt regn som faller ner??  Jo, det rinner ner mot vår hage, förstås.. och tillika pumprummet som är byggt som ett underjordiskt skyddsrum. Vad händer med skyddsrummet när det regnar så mycket?? Jajamän, det blir översvämning och med det - så pajar pumpen.

Vi har ett dikessystem i hagen men eftersom träd och gräs växer och fyller igen dikena, plus det faktum att våra hästar går sönder dikena på jakt efter gott-gott, så har nu dikena slutat fungera och allt vatten hittar sin egna väg mot lägsta punkt. Vilket då är pumprummet. Pumpen skar sig i veckan och reparation utfördes men vatten fortsätter forsa in.

Så nu ska en stor grävare in i vår fina hage, som faktiskt är ganska torr eftersom vi har kämpat hårt med att hålla den fräsch! Men det kommer nu vara ett minne blott, tror jag. Nu ska som sagt en stor grävare in och dika ur diken, vilket innebär lerjord överallt i hagen, larvfötter som sliter sönder marken och vatten överallt. Suck!! Dubbelsuck!!

Jag har öppnat hagen för grävaren, kändes jättekonstigt att ta ner staket mot asfalten, och stängt av Teos lunchhage. Sen får vi se i slutet av veckan om den delen av hagen kan användas eller om den måste vila någon månad.

En gång i tiden såg hagen ut så här.. Ingen storhäst ville gå där tidigare för det var för långt till stallet och för mörk grusväg, samt ingen bra sätt med vattentillförsel till hagen, så då tog jag den hagen och "äger" den året om. Det är alltså ca 1-2 minuters promenad från stallet. Jag dunkar vatten i 25-liters dunkar i bilen samt har hösilage precis vid hagen.  
Den här vintern har inte varit snäll mot någons hage, vi alla har lera men i vår hage har vi lyckats hålla leran på den lägsta möjliga nivå, mestadels för att vi har en rätt stor hage, små lätta hästar och få hästar i hagen. Leran är där dikena är och vid grinden förstås - trots att vi har grusat där för något år sedan.

Vår hage har justerats på både bredden och längden beroende på vilka hästar som går där och vilka flockar som fungerar ihop. I nuläget är den delad på två, där två isisar går i ena delen och Teo går i andra. Lunchhage har de också med automat. I maj är det planerat att släppa ihop alla, så får vi se om det fungerar. Jag håller tummarna att det fungerar och att hagen orkar med allt utan alltför mycket förstörd gräsyta.

Ahh, den gamla goda tiden.. Brana, Svipa, Kjartan tillsammans i hagen.. Med lösdriftskjul också.. 

Tanken är att, när alla 4 går tillsammans, den gula sektionen ska vara vanliga hagen och den blåa sektionen ska vara lunchdel..  Grävaren kommer gräva där den blåa och gula linjerna är precis bredvid varandra, där jag har planerat att ställa ett lösdriftskjul..

Allra helst skulle jag vilja byta hage just nu till skogen men det är inte genomförbart...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar