Kjartan, 29 år.. Han är så fin och vaken den här killen.. Och har bestämda åsikter om allt.. Igår kom han loss från handhästeriet, jag tappade honom, och han travade glatt iväg mot stallet (motsatt håll mot vad vi red) och totalglömde brudarna och allt.. Nilla & jag fick helt enkelt vända, skritta långsamt tillbaka för att - förhoppningsvis - hinna i kapp honom innan han kom till stallet. Vilket vi gjorde med knappt 100 meters marginal och sedan fick han helt enkelt följa med på en grusvägsrunda åt andra hållet..
Sedan är det då Brana. Det här viloåret har gjort något med henne. Hon verkar förändra sin kropp och bli mer "bullig".. Mankammen blev tjock och stenhård och naturligtvis reagerade jag direkt. För allt det där är en förvarning om att hästen börjar bli känslig i tarmarna = fångvarning. Jag vill poängtera att hon har inte fång.. Men matte är som sagt lite nojjig så därför åkte prylarna på och jag behandlar henne på det här sättet. .
Det här var inte kul men förhoppningsvis är det bara en övergående händelse, det kan också vara så att den här hagen vi numera står i har lite kraftigare bete än våra hästar är vana vid..
Nu står hela högen inne på eftermiddagar, kvällar och nätter och sedan går de ut på dagarna i liten hage. Brana går dessutom med munkorg - som hon frenetiskt försöker ta av sig.
Att äta gräs har inte blivit lätt inte.. Hon trycker mulen mot gräset och blir frustrerad och krafsar med framhoven när hon inte kommer åt de stora mängderna hon vill äta. Stackars tjejen..Hon får dock lite hö på morgonen och vid insläpp samt vid kvällsfodringen så hon inte går totalt tom i magen..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar