Nu ringde veterinären och bekräftade provsvaren på de tumörer som blev bortplockade när Ida opererades och det är blandade känslor.
Förändringen på mjälten var ingenting.. Bara en snäll liten knöl.
Tumör på lymfknöl och bukspottskörtel var "insulinom-metasterande" tumörer vilket innebär elakartade.
Detta innebär i sin tur att hon kan ha någon liten elak cell där inne i kroppen som ligger vilande och som kan väckas upp nu när dess storasyskon är bortplockade. Det kan också vara så att det inte finns något kvar i kroppen.. Det är väl det här som är läskigt, allt kan vara borta.. eller inte..
Hur vet jag det då? Ja, ytterligare en läskig sak. Jag kommer märka det genom att Ida får såna där anfall igen eller om jag noterar att hon blir slö, nedstämd, svans mellan benen, ligger inte på rygg. DÅ har det kommit en ny tumör. Känns väl sådär men jag var väl medveten om detta före operation.
Det kan gå 6 månader.. det kan gå 12 eller 24 månader. Det kan också vara så att det kommer inte alls. Veterinärerna vet inte, det är för få hundar som får denna sjukdom och som opereras.
Så jag har bara fått lite extratid med denna operation och ska försöka njuta så mycket jag kan under den här tiden. För nästa gång så blir det ingen operation har veterinärer sagt, det är inte livskvalité. Jag vill inte heller låta en äldre hund gå igenom en sådan stor operation igen.. Jag håller bara tummarna att hon får leva ett gott och härligt liv så länge hon kan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar