Teo har fått vila lite, typ totalt 3 dagar. Vi har tränat på rätt hårt underlag och det kan vara skönt för honom att pausa lite. Vi ska på tävlingskurs nästa helg (fre-sön) så innan kursen och på denna kurs så kommer han få gå hårt. Då kan det vara bra med en paus.
Det fungerar bra med vår "tjockis-hage". Teo & en till av hästarna tar jag in på mornarna i denna hage och så flyttas de ut i sin vanliga hage på kvällarna. Alla hästar verkar tycka det är ok, även om Teo och kompisen hellre hade varit ute i andra hagen och käkat gräs 24 timmar om dygnet. Det är heller inge slagsmål när grabbarna kommer ut i stora hagen, vilket är jättebra. Oroar mig alltid att Teo ska få storhetsvansinne när han kommer ut i stora hagen och börja puckla på grabbarna. Men det gör han inte.
Studenten.. Ahh, nu börjar alla skolungdomar sluta skolan. Jag minns känslan. Jag har inte tyckt skolan var rätt för mig, särskilt inte gymnasietiden, antagligen för jag valde fel linje (ja, det hette linje på min tid). Jag hade tyvärr en rätt krass syo-konsulent (rådgivare) i 8:an när man skulle börja välja linje till gymnasiet och hade jag stått på mig eller vetat vad jag ville göra i livet samt visste om min kunskaper och förmågor hade jag nog valt annorlunda. Nu valde jag något brett som kunde förbereda mig för allt i livet men det var sannerligen inte en bra linje för mig. Mina betyg dalade sakta men säkert nedåt.
Jag har aldrig varit bra på att plugga heller, antagligen för att jag hade för lätt för mig i grundskolan genom att bara lyssna på lärarna (och inte plugga) och när jag väl kom till klass 8-9 samt gymnasiet så krävdes det disciplin och förmågan att plugga hemma. Det kunde inte jag. Jag förstod inte hur man skulle lägga upp arbetet. Och så fort man inser att man inte förstår något...då slutar man att plugga och då blir skolan tråkig och så rasar betygen snabbt.
Men jag minns känslan på studentdagen. Underbar känsla. Skällde ut min svenskalärare (välförtjänt utskällning), drack champagne på morgonen, satt i kyrkan på förmiddagen, i skolrummen på dagen och fick betygen, sa hejdå till min lärare, blev upphämtad av föräldrar, åt gott hemma med föräldrar och släkt, drog tillbaka till staden där jag hade gått i skola, festade heeeela natten på en nattklubb tillsammans med nästan alla skolkamrater och åkte bussen hem på morgonen (typ 8).. Nej, vi hade ingen sån där "åka släp" eller något sådant - förstår inte syftet med det..
Sen denna underbara känsla att skolan var äntligen slut!! Inge mer skola.. Ingen klocka ringer mer.. Det var en underbar magisk känsla med värme, glädje, förhoppning.
Sen har livet bara rullat på och faktum är att jag kan inte klaga, ännu..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar