Broddar, Snösulor, 4-brodd, 2-brodd - en hel värld där ute

Alltid lika roligt att diskutera sådant här i stallet då vi är många i stallet med massa olika åsikter, tankar och tycken. Ingen har fel, ingen har rätt - men åsikter kan man få ha..

De flesta av stallets hästar går med 4-håls skor och väldigt många har inte snösulor (eller snowgrips som de kallas i hästvärlden). Detta pga att det är fullblod som tydligen har känsliga hovar och tappar skorna väldigt lätt. En del av dem tar även av broddarna när de inte rider eftersom de verkar trampa på sig själva både i boxen och i hagen - att de orkar brodda på/av varje dag imponerar mig!

Själv är Teo 4-broddad dygnet om och har snösulor, Kjartan har 2-broddat och snösulor - mestadels för att hans specialskor han har på sig inte tillåter brodd i tån.
Jag skulle inte vilja ha det på annat sätt eftersom hästarna går i hagen typ 10 timmar/dag och att låta de halka omkring i hagen eller få stora snöstyltor tycker jag är väldigt oaktsamt när man är hästägare. Många tänker bara på att när man rider så ska hästen inte halka men de går i hagen så mycket och risken att de skadas är nog högre i hagen än när man rider.. Men det är jag det och jag har ju inga problem med hästar som tappar skor eller kliver sönder sina hovar med broddarna, kanske hade jag tänkt annorlunda då.

Förr hade jag inga snösulor eller 4-brodd.. Då körde jag med 2-brodd och så red jag bort snön från hovarna. Visst det funkar men jag såg en gång hur min häst hade runt 5 cm höga snöstyltor under hovarna i hagen och nästan vrickade sig och då tänkte jag om. Hur kunde jag?!? Klart jag satte på snösulor och i farten då så blev det även 4-broddat.

Lagen säger att: "Vid halka ska du vidta sådana åtgärder att din häst kan förflytta sig säkert." Vilket jag tolkar som; Håll vägen till/från hagen och ridvägar halkfria (typ grusade) eller brodda hästen.

Jag kan förstå mina stallkamrater som inte gillar att rida på is eller dylikt - eftersom de ser bara sina hästar halka omkring till/från hagen då de är obroddade. Själv älskar jag att rida på isen, det blir sådant perfekt schving i steget. Men rida på frusen sjö - nope - det vägrar jag.

En av de första tävlingarna med Brana på Istölt. Det var då jag upptäckte att hon var väldigt svår att hantera, vi stod mest på bakbenen hela tiden under hantering, framridning men på banan så var hon fullt fokuserad.. För att sedan stå på bakbenen igen när vi kom ut från banan. Jag var väldigt nära till tårarna och var nästan på vippen att avbryta allt och åka hem.. Men gjorde det inte. Fick 5,77 i T3 & en delad 7:e placering.