Nu har jag haft mitt första stora stallmöte för 14 personer. Rätt läskigt och svårt att försöka förmedla det man vill säga och sedan är det alltid en risk att någon ska bli riktigt arg på mötet och det är något jag avskyr, likaså avskyr jag ultimatum (typ; om jag måste äta det här så blir jag allvarligt sjuk) och varningar (typ; jag ringer polisen).
Det finns alltid lösningar, man måste bara pausa, "se" lösningen och så hittar man en bra lösning.
På det stora hela löpte mötet på bra och jag kände mig rätt nöjd med hur allt jag sa tolkades. Visst, det var några saker som jag kunde ha gjort bättre och visst, det var några som var lite upprörda men på det stora hela var det ok.
Jag är alltid för kommunikation på en vettig nivå där lösningar kan erbjudas men att bara säga: Hagen är ojämn - det funkar inte för mig. En hästhage är generellt ofta ojämn, lerig och vissa årstider hal och snöig. Jag kan inte magiskt göra marken rak, eller magiskt ta bort snö/lera/is. Konstruktiva lösningar är det jag vill ha men lösningar som fungerar för helheten och inte bara för en person och som gärna är billig.
Jag sliter i stallet, även om jag trivs med det, för att alla ska ha det så lätt, bra, bekvämt och enkelt som möjligt för oss människor och jag jobbar ännu hårdare med att hästarna att trivas och vara så friska som möjligt.
Det är vissa gånger inte lätt och det är särskilt svårt när en person vill åt det ett håll och vet inte om/bryr sig inte om de 13 andra personerna som vill åt andra olika håll - och jag då i mitten som försöker hitta en jämn medelväg åt oss alla. Men tack och lov, är de flesta i stallet (eller alla) väldigt förstående och inser den mängd arbete jag gör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar