Nu när Teo's penicillin-kur är över så har jag äntligen fått rida. Som jag har längtat, är det inte alltid så?? När man inte får rida, då vill man verkligen VERKLIGEN rida..
Jag, tillsammans med mina stallkamrater, tog en runda på grusvägen.. Eller ska jag skriva isvägen, för is var det. Jag har glömt bort att Teo bara har 2 broddar runt om då min hovslagare rekommenderade detta pga att Teo vrider sina hovar vid nedslag och om han har 4 broddar så greppar skon fast i marken och vrids på så sätt lättare. Så det var lite halt ibland men med tempo försvinner halkan.
Det blev tölt för hela slanten och han gick så bra!! Otroligt roligt att tölta med kompisar igen!
Kjartan har börjat gå ner i vikt igen. Det känns inte alls kul. Jag har för mig detta sker typ varje år vid den här tiden men jag blir lika orolig. Så idag ska jag köpa lite mer strålucern, lite kornkross och vetekli. NU ska han gödas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar