Vi lever..

Jo, jag lever och det gör Ida, Brana och Kjartan också.. Det är bara så att jag har rätt mycket att göra och det är mörkt, tråkigt och numera LERIGT och jag saknar ridningen på Brana.

Pållarna får sova inne under helgerna då det är så blött och tråkigt i hagen - de verkar gilla det.

Jag provade att släppa ut Brana och Kjartan i hagen i söndags utan Svipa då Nilla red ut. Det skulle jag inte ha gjort.. Brana kutade omkring som en toka och skrek efter Svipa.. Det gick så långt att när Brana svängde i galopp, en rätt tajt sväng, så gick min skadade dam omkull.. Dumma dumma häst!!
Hon blev nog lite chockad för efter det travade hon fram till mig och sen fick jag nog, de fick gå in i boxarna igen medan Nilla red. Jag kastade mig på det skadade bakbenet men det verkade vara helt ok.. Ajabaja Brana - inte göra så här igen..

Hädanefter får Brana och Kjartan vara inne på box när Nilla är ute och rider. Branas box är dessutom stegringssäkrad, pappa har ju byggt en överdörr så att hon inte kan:

• Öppna boxdörren med hjälp av tänderna på boxlåset.. Jorå, hon kan det med..
• Stegra över boxdörren och bli hängandes i dörrhålet.