Evidensia-besöket

Då har Brana och jag varit på djursjukhuset.. (igen).. Vi kom fram vid 08:20, pga olycka vid Hägernäs men det tog bara 20 min att komma från Arninge till Täby.. Det som brukar ta 5 minuter. Nåja, tur att Brana är rätt lugn i transporten - när jag kollade i kameran stod hon och sov... Jag hade tid bokad till 08:30.

Väl framme så tog jag ut med lilla damen ur transporten och gick direkt till utevågen som finns på kliniken. Ni vet att det finns en våg där va? Suveränt att väga hästen.. Brana väger 320kg, en liten smal dam. Vi gick in på kliniken och alla, jag menar verkligen ALLA som jobbar där, kände igen oss och frågade vad som hade hänt nu.. Inte alls kul att vara "kändis" på en klinik,

Min veterinär, Henrietta Talts, hade lite mycket att göra så vi fick faktiskt vänta en hel timme innan det blev vår tur. Rätt ovanligt för alla andra gånger har de varit exakta på tiden. Men men, mamma och jag kunde sitta och snacka lite om ditten och datten under tiden. Japp, trygga mamma hänger alltid med på de här besöken.

Sen var det vår tur. Raka benet och så skritta i gången och trava i gången. Totalt ohalt. Lite brems och en lugnande spruta och därefter rakt in till ultraljudet. Islandshästar har tydligen tjock hud för det är extremt svårt för veterinärer att se in i benet med ultraljudet. Både Henrietta och Jörn (en annan veterinär) stod och muttrade över svårigheten att se in på en islandshäst men till slut kunde de se in i Branas ben och Jo men visst. Det var tydligt att Brana hade gjort något med sitt ben..

Galla i kotsenskidan samt svullnad med mindre blödning i djupa böjsenan..

Det positiva var att jag berättade att efter lindning så var hon osvullen, även om benet fylldes upp snabbt efter jag tog av lindan och det faktum att hon är ohalt. Det negativa är förstås blödningen i senan..  Hon fick en cortisonspruta rakt in i kroppen (halsen) för att stoppa ev. mer skada i senan.

Sen fick jag nya förhållningsregler. Vila i box nattetid med back-on-track, Kyla dagtid (kyllera) och liten hage i 14 dagar. Om svullnaden minskar (vilket den gör varje dag) får jag börja skritta igen om 14 dagar och då kan hon även vara ute dygnet runt igen. Återbesök om 6-8 veckor.
Det verkar som om vi kör på lite hårdare nuförtiden med behandlingarna än tidigare. Men jag får rida snart igen, alltid roligt.

Vi åkte hem igen och Brana fick sova ruset av sig i boxen en stund och sedan släppte vi ut alla 3 i den mindre hagen.. Där då alla 3 galopperade runt och bockade och busade i ren glädjeyra.. Jo.. det var det där med att vara lugn och stilla..  Sen åkte jag hem för att senare åka tillbaka och ta in hela bunten.. Brana fick på sig ett litet rosa täcke, back-on-track på alla ben och lite mat + vatten.