Tuff behandling = det blir bättre

Brana går nu i lite mindre hage, tillsammans med Svipa och Kjartan. Varje kväll tas de in och varje morgon släpps de ut. Brana har back-on-track på sig under nätterna, på benen förstås och kyllera (Swede Clay) på dagarna.

Brana har överdörr, som pappa har gjort, så att hon
inte hoppar över boxdörren.
Och faktum är att det blir bättre.. Det är så pass bra att jag tänker ha dem på det här sättet i 8 veckor, även om veterinären skrev att hon kan gå ute dygnet runt om 14 dagar.. Jag tänker köra med hårda nypor nu! Det räcker med sjukskrivning och nu tar vi den lite tuffare vägen. När Brana går ute i större hage och dygnet runt så sprallar hon omkring så mycket och riskerar att slå upp skadan igen så nu blir det en lite hårdare variant.

Lite bekvämare blir det också.. och mysigare för nu är vi (Nilla & jag) mer i stallet och träffar alla stallkompisar också.

Svipa gillar också boxen.
Ida älskar Nilla så inga klagomål där inte

 För vi människor är ju lite bekväma av oss. Våra hästar brukar gå i en hage som är en bit bort från stallet - det kanske tar 5 minuter att leda - men det är en rejäl backe dit och becksvart.. Ja, vi har pannlampor på oss men ändå. Problemet har alltid varit att om Nilla vill rida, måste alla hästarna tas in på box pga att Brana får panik och
skenar omkring om Svipa försvinner. Så jag måste alltid vänta på Nilla tills hon har ridit klart innan vi kan släppa ut dem igen. Inte kul för Nilla som känner sig skyldig pga att hon vill rida och inte kul för mig som känner mig lite skyldig pga Branas ångest..
                                                 
                     Kjartan klagar inte på servicen




Nu står hästarna i en hage som är ca 30 sek från stallet. Nilla har lättare att ta in alla hästar, en och en i taget, och kan rida på kvällarna hur länge hon vill då Brana är lugn i boxen och ska inte ut på kvällen. Jag har det väldigt lätt när jag släpper ut dem på morgonen, tar ca 10 minuter med täcke på, back-on-track av och leda ut hela högen. Vi kan mysa mer med hästarna i boxarna och ha en mer lugn tillvaro. Nilla kan dessutom träna för tävlingar i år mer konsekvent istället för att att "snabbrida" de gånger hon rider.

Såå, ca 8 veckor tänkte vi försöka göra så här. Visst kan det förändras men vi ska se om vi och hagen orkar med detta.

Evidensia-besöket

Då har Brana och jag varit på djursjukhuset.. (igen).. Vi kom fram vid 08:20, pga olycka vid Hägernäs men det tog bara 20 min att komma från Arninge till Täby.. Det som brukar ta 5 minuter. Nåja, tur att Brana är rätt lugn i transporten - när jag kollade i kameran stod hon och sov... Jag hade tid bokad till 08:30.

Väl framme så tog jag ut med lilla damen ur transporten och gick direkt till utevågen som finns på kliniken. Ni vet att det finns en våg där va? Suveränt att väga hästen.. Brana väger 320kg, en liten smal dam. Vi gick in på kliniken och alla, jag menar verkligen ALLA som jobbar där, kände igen oss och frågade vad som hade hänt nu.. Inte alls kul att vara "kändis" på en klinik,

Min veterinär, Henrietta Talts, hade lite mycket att göra så vi fick faktiskt vänta en hel timme innan det blev vår tur. Rätt ovanligt för alla andra gånger har de varit exakta på tiden. Men men, mamma och jag kunde sitta och snacka lite om ditten och datten under tiden. Japp, trygga mamma hänger alltid med på de här besöken.

Sen var det vår tur. Raka benet och så skritta i gången och trava i gången. Totalt ohalt. Lite brems och en lugnande spruta och därefter rakt in till ultraljudet. Islandshästar har tydligen tjock hud för det är extremt svårt för veterinärer att se in i benet med ultraljudet. Både Henrietta och Jörn (en annan veterinär) stod och muttrade över svårigheten att se in på en islandshäst men till slut kunde de se in i Branas ben och Jo men visst. Det var tydligt att Brana hade gjort något med sitt ben..

Galla i kotsenskidan samt svullnad med mindre blödning i djupa böjsenan..

Det positiva var att jag berättade att efter lindning så var hon osvullen, även om benet fylldes upp snabbt efter jag tog av lindan och det faktum att hon är ohalt. Det negativa är förstås blödningen i senan..  Hon fick en cortisonspruta rakt in i kroppen (halsen) för att stoppa ev. mer skada i senan.

Sen fick jag nya förhållningsregler. Vila i box nattetid med back-on-track, Kyla dagtid (kyllera) och liten hage i 14 dagar. Om svullnaden minskar (vilket den gör varje dag) får jag börja skritta igen om 14 dagar och då kan hon även vara ute dygnet runt igen. Återbesök om 6-8 veckor.
Det verkar som om vi kör på lite hårdare nuförtiden med behandlingarna än tidigare. Men jag får rida snart igen, alltid roligt.

Vi åkte hem igen och Brana fick sova ruset av sig i boxen en stund och sedan släppte vi ut alla 3 i den mindre hagen.. Där då alla 3 galopperade runt och bockade och busade i ren glädjeyra.. Jo.. det var det där med att vara lugn och stilla..  Sen åkte jag hem för att senare åka tillbaka och ta in hela bunten.. Brana fick på sig ett litet rosa täcke, back-on-track på alla ben och lite mat + vatten.

Senskada+Kotsenskideinflammation+Spark-skada - en liten återberättelse

Jamen så var man där igen då.. Suck, att man aldrig kan få börja rida.  Då ska vi se om jag kan summera Branas skador här.

• 13 maj 2014 Senskada framben. Inflammation i kotsenskidan, förtjockat ringband och mindre blödningar inre gaffelbandsgrenen. Vila i liten hage, kyla på dagarna och back-on-track på nätterna. Fenylbutazon i många dagar.
• Juni - återbesök Evidensia. Brana får gå ut i större hage. Mestadels för att hon inte kunde vara lugn i liten hage. Fortfarande vila
• Juli - återbesök Evidensia. Ser ok ut, fortsätt med vilan.
• Augusti - återbesök Evidensia. Skrittdags! Rida 2 månader i skritt. Börja med 15min och utöka till 60 min under 2 månaders period. 
• Oktober - Återbesök Evidensia. Friskförklarad senskadan. Får börja trava/tölta. Kombinera med skritten och öka på travsekvenserna. 
• 22 Oktober - Kotsenskideinflammation vänster bak. Evidensia igen. Vila och fenylbutazon igen. Sprutat direkt i leden
• 20 November - Återbesök kotsenskideinflammtion hos Evidensia.  Sprutat i leden igen och vila åter en månad men det såg mycket bättre ut
• 10 December - sparkskada andra bak. Svullen och åkte in till Evidensia för att röntga pga risk för brutet griffelben-. Helt ok. Vila och fenylbutazon för att minska svullnaden.
• 17 December - bättre kotsenskideinflammation efter besök hos Evidensia. Jag får börja skritta igen så fort sparskadan har minskat i svullnad.
• 20 December - börjat rida igen i skritt. 
• 24 Januari 2015 - kotsenskideinflammation har blivit värre. Värme, mer svullnad. Har knappt ridit på 2-3 veckor då vädret har varit hemskt så det här har damen orsakat i hagen. 
• 27 Januari - återbesök Evidensia för att kontrollera den uppslitna skadan.

Och berättelsen fortsätter på onsdag.......

Sedan 13 maj 2014 har jag inte ridit min dam mer än i skritt och liite trav/tölt. Hon har mestadels gått och skrotat i hagen, inte det optimala med en arbetssugen häst som har energi som tusan. Jag längtar till den tiden då jag får rida Brana, spelar egentligen ingen roll i nuläget om det är skritt, trav, tölt eller galopp. Bara känslan att få sitta på henne och arbeta med muskelgrupperna skulle vara suveränt. Naturligtvis vill jag tävla men det får nog bli år 2016.. 

Jag har valt Evidensia i Täby då jag anser att de är mycket duktiga på dessa skador. Jag har även valt att ha henne hemma (inte skicka i väg på rehabilitering) då jag vet hur min dam fungerar och att skicka iväg henne är inte optimalt - hon skulle stöka för mycket och riskera slå upp nya skador. Jag har även valt att låta henne vara med "flocken" (läs Svipa) dygnet runt i en hage, då hon är lugnare och jag tycker att rörelse+friskt luft är bra för hästen - det tyckte även veterinären. När jag har skrittat så har Svipa blivit tvungen att hänga med, för annars stökar Brana för mycket. 

Vi (veterinär och jag) har inte gjort så mycket med skadorna, förutom kyla, sprutat i leden 2ggr (kotsenskideskadan), lindor på vid ridning. Det får läka långsamt och ta den tid det tar istället för att operera eller göra andra tuffare behandlingar som ger snabbare effekt. Och det har inget att göra med att vi har bytt stall.. Senskadan kom före bytet och kotsenskideinflammation var bara otur, enligt veterinär.

Men jag börjar bli lite trött på det här, det ska jag säga. Det är den ena skadan efter den andra och eftersom jag bara har en häst så blir det lite tråkigt med skadorna. Ja, jag har Kjartan också men det är inte samma sak. 

Kom igen nu, Bananen.. Bli frisk så vi får njuta av skog och mark tillsammans!!!

Geadingakeppni

Det är ju så att jag fullkomligt älskar denna tävlingsform och tycker den är sagolikt rolig. Tyvärr så tycker väldigt många andra det också, så Geadingkeppni-tävlingar brukar vara fullproppade med ekipage och Geadingakeppni-SM likaså.

Jag tror att både Mönsterås, år 2013 och Romme, år 2014 hade runt 100-180 deltagande ekipage på deras Geadingakeppni-SM.. Inte alls illa.

"Tyvärr" (om jag nu får skriva så om våra excellenta ekipage) så är det nästan samma gäng som är med i finalerna på Geadingakeppni-SM som även är med på vanliga SM. Varför inte låta övriga duktiga ekipage få glänsa på ett SM också?? Tycker nog att det borde finnas någon regel om att man bara får tävla ETT SM per år eller att de som har varit med i finalen på ett SM blir automatiskt struken från det andra SM:et, men det kanske är lite svårt att övertyga resterande Sverige om detta..

Många tycker fortfarande att Geadingakeppni-tävlingar är svåra att förstå men egentligen är det inte så extremt svårt..  Man har 3 rundor på sig på en ovalbana att visa sina gångarter, kortsidorna bedöms inte (om det inte är extrema händelser där) och du får använda samma utrustning som vid FIPO-tävlingar förutom spö. Barnreglerna är dock lite annorlunda men de låter jag bli att nämna.

Fyrgångare skall alltså: B-flokk senior GDB

• Rida endast på ovalbanan
• Visa skritt, kort tölt, trav, galopp, ökad tölt
• Gångarterna får visas i valfri ordning
• En långsida per gångart
• Skritt får visas 1/2 långsida men vill du ha maximala poäng bör denna också visas hela längden
• En extra långsida blir det (för de som kan räkna). Här kan man visa det bästa eller det man misslyckades med (som en litet omförsök)

Femgångare skall alltså: A-flokk senior GDA

• Visa skritt, tölt, trav, galopp, flygande pass
• Gångarterna får visas i valfri ordning
• En långsida per gångart
• Skritt får visas 1/2 långsida men vill du ha maximala poäng bör denna också visas hela längden
• En extra långsida blir det (för de som kan räkna). Här kan man visa det bästa eller det man misslyckades med (som en litet omförs
• Flygande pass bör visas på rakbana för bästa poäng. Ja man får rida ut och in på ovalbanan men bara EN gång och vid anvisad plats.

Övrigt:

• Som ryttare ska man se stolt ut över sin vackra Geadingur (häst)
• Hästen ska ha en vilja som visar att den KAN explodera iväg men gör det inte.
• Alla gångarter bör vara lite högre än normalt förutom korta tölten.
• Galoppen ska visas kort i kurvan och sedan ÖKA maximalt för att sedan minska i tid i kurvan.

Det har blivit nya gränser för Geadingakeppni-SM 2015

A-flokk och B-flokk 8,00

Young rider 7,90

Teenage 7,70

Children deltagande på senaste SM eller rida ett kval under 2015

Förbaskade häst..

Då Brana har gått 2-broddat, på både veterinärs och hovslagares inrådan, och det har varit rätt isigt överallt så har Brana antagligen glidit på kotsenskidebakbenet på något sätt. För nu är hon svullen igen, fast den här gången på insidan och varm..  Det här är verkligen INTE kul.

Så, igår åkte tåbrodden PÅ och jag försökte kyla benet så mycket som möjligt. Idag ska jag ringa veterinären.. Alltså det här är INTE roligt.. Kotsenskideinflammationen skulle ju vara den "enkla" skadan till skillnad mot senskadan..

Efter telefonsamtal med Evidensia: Brana ska få Fenylbutazon igen.. Återbesök nu på tisdag. Kyla benet så mycket som möjligt och stödbandage om hon står inne.. Suck....

Ett minne..

Ett år har gått sedan en god vän försvann från mitt liv för alltid.. Denna vän hade jag precis börjat bli en riktigt god vän och jag kände bara vännen genom hästarna. Inte vännens "andra" liv med släkt, familj och andra vänner utan jag kände bara den här vännen.. Vi hade bestämt att vi skulle bli gamla tillsammans och köra med rullator samtidigt som vi debatterade hur en häst tränas på bästa möjliga sätt. Vi hade kul tillsammans, pratade mycket i telefon och kunde diskutera både det ena och det andra..

Tyvärr gick denna vän bort för precis ett år sedan....

Jag vet inte hur, jag vet inte varför och jag hade som sagt ingen kontakt med vännens familj utan fick höra detta via Facebook.. Hemskt sätt att få reda på det men jag fick reda på det i alla fall.

Känns tråkigt att du är borta, vännen.. Men jag ska minnas dig, på din häst, med ett stort leende...

Jag och vännens häst på prisutdelning.. 

Längtar..

Det är inte ofta jag längtar till sommaren mestadels pga insekterna, värmen men det här året är vintern så otroligt tråkig så jag längtar faktiskt till sommaren.. Antagligen för att jag också ser att jag kan rida Brana i flera gångarter än bara skritt samt att få njuta av husets trädgård..

Is = Ingen ridning

Jag brukar inte vara en sådan person som låter bli att rida när det är isigt. Jag älskar att tölta på is men min veterinär har sagt åt mig: "inte rida på isiga vägar med Brana nu".. 

Och eftersom vi har ishockeyrink-underlag på samtliga grusvägar vid stallet så blev det helt enkelt ingen ridning för mig.
Brana går dessutom med 2-brodd, inga tåbrodd utan bara traktbrodd.. Också på order från veterinär och hovslagare: "En senskadad häst ska bara ha traktbrodd, pga nedslaget blir för stumt när hästen har tåbrodd också.."

Så inte nog med att det är isigt, det blir lite extra halkigt för Brana när vi inte har tåbrodd på henne, inte i hagen (tack och lov) men utanför - på grusvägarna. Jag brukar ju köra med 4-brodd bara för att jag vet att Brana skjuter på mycket med tårna..

Meen inte klagar jag inte. Jag fick en chans att borsta och pyssla om båda pållarna, Kjartan OCH Brana medan Nilla red sin lilla dam.. Japp, för Nilla tvingade jag ut på en liten ridning medan jag mös inne i  stallet. Brana fick sig en rejäl avborstning och en liten tofsning i manen och Kjartan fick också en rejäl avdamning.. Det behövs på båda - det är inte så ofta jag borstar mina hästar så där noggrant som man gjorde förr.. Ni vet, kamma man, svans och verkligen RYKTA hästen.
Det var skönt att få kommunicera på lite annat sätt med hästarna och så blev man varm på köpet. Fick höra av en stallkompis att 15 minuters rejäl ryktning motsvarar ca 15 min skrittning.. Inte illa i såna fall - om det är sant.

Jag måste bara säga en liten grej om vårt stall.. Vi har ett stall som är format som ett stort T.  I den ena delen står vi, det s.k "lilla stallet" eller "isis-stallet".. Det är våra 3 hästar samt en massa foder i de andra boxarna för de stora hästarna.. Och så har vi då den andra delen, där det står travare, galoppörer och andra fullblod.. Japp, nästan bara fullblod, och en arab. Det är hästar som inte fungerar på banan eller som är pensionärer. Stoora enorma hästar med temperament som heter duga! Tänk att jag också har ägt såna här stora jättar, man ser inte ens över ryggen på dessa enorma hästar. Vackra är dem att se på dock.

Mål för året

Det här med mål gillar jag.. Det är något man eftersträvar, något man vill och något man försöker nå. Ett mål ska vara svårt att nå men inte ogenomförbart.

Så målen har ändrats under tidens gång, mycket pga Branas skador och det faktum att jag har köpt hus.

Brana

• Februari - helt friskförklarad av veterinär
• April - få rida i alla gångarter
• Juni - ha en häst som jag kan rida i alla gångarter ute i skog och mark
• Juli-December; träna Brana på Peter-kurser
• Muskelbygga, konditionsträna och få en stark häst som klarar av tävlingsåret 2016, där målet då blir SM och Geadingakeppni-SM

Brana, för sisådär 2 år sedan.. 

Huset

• Isolera taket, golvet
• Värmeslingor avlopp och alla vattenrör
• Nytt altantak, Nytt gångbrotak plus hängrännor där
• Minireningsverk för avloppet
• Utöka parkeringen
• Flytta vedboden, Hugga ved
• Dränera en del av tomten
• Kanske heltäckningsmattor inne
• Städa rent vinden och pumphuset
• Renovera pumphuset
• Måla inglasad altan
• Måla huset rött med vita knutar

Nu ser det inte riktigt ut så här längre men i höstas såg det ut så här..

Har tappat lusten att...skritta...

Det är tråkigt med skritt.. Jag ber om ursäkt för alla som tycker skritt är bra och suveränt men att skritta i ca 4 månader ÄR TRÅKIGT.. Att jag sedan inte får skritta där det är knöggligt, inte i skogen, inte på för små volter är verkligen supertråkigt.
Jag har fått hårda order: Skritta rakt fram, helst i form, på rakt spår, inga uppförs/nedförsbackar och inga ställen där hon kan halka/snubbla.

Detta gör att efter ca 4 månader, med en liten paus dock med ny skada, gör att jag inte har någon lust kvar att rida. Det är tråkigt. Borsta hästen, på med lindor på alla 4 ben (japp, har fått order om att skydda benen och eftersom Brana får skavsår av senskydd så blir det lindor) och sen på med sadel, reflextäcke, träns och så hjälm, pannlampa och nästa häst Kjartan får på sig reflextäcke, träns och grimskaft. Upp på hästen, skritta iväg tillsammans med Nilla och sedan tillbaka till stallet igen (total skritt-ridning 30min), av med allting och på med täcke och sedan ut med hästarna i hagen.
Dag in och dag ut.. Samma tråkiga väg, då den är bäst med tanke på alla regler jag har fått.

Detta har gjort att jag har tappat totalt lusten med hästar. Jag vet att jag älskar träning, ridning, tävling men det här med 1 års uppehåll och sedan bara skritta har gjort att jag inte känner mig lika sugen att rida när det är dåligt väder, när jag är lite trött eller har annat att göra. Inte alls bra..
Det är inte bra för Brana, inte bra för Kjartan och verkligen inte bra för Nilla & Svipa som ska träna inför tävlingar i vår. Svipa kan nämligen inte plockas ut ur hagen utan Brana för då får Brana "spunk" och springer omkring som en toka i hagen.

Så.. Då får man helt enkelt göra det lätt för sig.. Man får följa ordspråket "ta sig i kragen" eller "efter regn kommer solsken".. Det är helt enkelt bara att bestämma sig! Så nu har jag bestämt mig. Varannan dag rider jag och varannan dag får hästarna vila. Det blir perfekt för Nilla & Svipa också för då får de också varannan dags träning och nu måste även de träna mera, inte bara hänga med mig i skritt.. Ja, för de måste skritta med mig för annars stegrar, bockar Brana pga att Svipa inte hänger med. Så Nilla får rida fram med mig i skritt och sedan fortsätta på egen hand när Brana väl är tillbaka i boxen.

Förhoppningsvis får jag börja trava/tölta snart (i februari) men det är en stund kvar till det..

En liten inspirationsbild..

Rapport från semestern

Då har jag återvänt från slö-riket.. Jag har alltså bara varit hemma och haft det skönt under julen. Vi tar en liten bildberättelse..

Brana var på klinik den 16/12, det har jag redan skrivit om.. Hon ser bättre ut och är nästan friskförklarad men veterinären vill se att kotsenskideinflammationen läker bra under ryttare också, så vi ska tillbaka på återbesök i februari. Sparkskadan hon hade fått såg bättre ut.  Det var ok att börja rida så fort sparkskadans svullnad har försvunnit.

Vi passade på att slöa en hel del hemma.. Ida njöt för fullt att ha mattes hela uppmärksamhet vissa dagar och ibland fick hon dela det med stallet och Brana.

Så blev det julafton.. Jag skulle ha julen hemma hos mig (wohoo, första julen hemma) och både mina föräldrar plus  min moster och kusin vitamin från Skåne dök upp. Vi hade en härlig julafton med både mat, dryck, promenad, bastu, kalle anka och spel (yatzi) på kvällen.. Det blev en hel del julklappar under granen TROTS att vi hade bestämt att det inte skulle bli några julklappar det här året. De sov över och vi hade en lugn, skön juldag och senare på dagen åkte de hem..

Första ridturen med Brana efter novembers kotsenskideinflammation. Svullnaden har lagt sig på sparkskadebenet.. Underbar känsla.

Det blev en liten uteritt med mamma och Nilla också. Det var kul att mamma kunde rida och då på sin gamle herre Kjartan.

Ja, och  vad är en vinter utan problem?? På annandag jul fick jag helt plötsligt inget vatten i kranarna och mina föräldrar dök upp för att assistera. Det visade sig att värmekabeln till brunnen var avklippt (!!?!!) av föregående ägare så vattnet hade förstås frusit.. Efter en hel del grävande så lyckades vi få upp hela slangen och satte på ny värmekabel och efter 4 dagar utan vatten - ni kan tänka er hur jag luktade - så kom det vatten i kranarna.. Underbart.. Duschen har aldrig känts så skön..

Vi tog en liten tripp till fjärilsmuseumet.. Det här var något vi hade tänkt att göra förra året men då var det stängt så det här året drog vi dit. Rätt skönt där inne men inte så jättemånga fjärilar. 

Förutom allt detta har jag förstås ridit var och varannan dag, fodrat, hälsat på Annica, hållit några lektioner och haft det väldigt skönt.. Perfekt semester med andra ord..