Årsbokslut 2022

 Jag brukar alltid se tillbaka på vad som har hänt under året och summera det viktigaste.. Så nu ska vi se:

Häst & Stall: Det kom en ny stallkompis till oss men det varade inte länge utan den flyttade efter bara några månader. Men på höstkanten kom det två nya och det gjorde mig jätteglad! Dock varade glädjen inte länge då min goda vän valde att avsluta sin hästkarriär och sålde sin hästkamrat. Så där flyttade den hästen. Solfari red jag in och sålde sedan.. Jag har beslutat att behålla Teo ett bra tag (kanske för alltid).

Hus & Hem: Gästhus och Bastu är helt klara och invigning skedde i höstas! Några små finjusteringar behövs men det är inget som hindrar att ta emot besökare eller basta. Jag har fixat en snickarverkstad vilket jag är väldigt glad över. Vedskjulet har fått nytt tak så nu kommer det hålla några år till. Fräschat upp gången in till mitt hus - börjar lära mig plattläggning.  Jag har odlat mer och finner det mycket roligt.

Bil: Den har fått sin service och sköts enligt konstens alla regler.

Jobb: Det går bra på jobbet, jag lär mig mera saker - man är aldrig för gammal för att lära sig. En kollega har bytt jobb vilket jag inte beklagar mig över då vi inte riktigt kom överens. 

Familj: Har faktiskt hunnit med att träffa familjen mer. Varit hos äldsta brorsan och hans fruga på deras sommarställe - väldigt vackert. De har även varit hos mig några gånger och hjälpt till med eldragningen till gästhuset. Varit hos syrran några gånger, hjälpt till att laga altan. Min systerdotter döpte sin son denna sommar och självklart var jag där. Min kusin/gudmor hälsade på hos mig vilket var väldigt roligt. Mamma & Pappa är ofta hos mig och jag försöker hjälpa dem med än det ena, än det andra när jag är hos dem. Min andra brorsa har jag hälsat på en gång under sommaren (tror jag).. Vännerna - njaeee, jag är otroligt dålig på att träffa dem.. Det beror dels på covid och dels att vi alla har mkt att göra hela tiden.. Urdåligt ursäkt men så är det.

Mål och Plan 2023: Man ska väl alltid ha mål och planer och det har jag. 

• Teo & Jag ska åka på kurser och kanske någon tävling eller två. 
• Mitt hus ska utökas med ca 1.5 meter för att få större kök och en hall på rätt ställe.
• Altanen ska få bättre vinkel på taket
• Växthus ska jag försöka bygga för det där med odling var roligt.
• Gästhuset ska också få en dusch-altan så man kan duscha utan att stå helt öppet.

Har jag haft ett bra år?? Jooo, det tycker jag nog. Det har varit lugnt, skönt och avslappnat. Nu ser jag fram emot nästa år. 

Uteritt & Foderstatsuträkning

 Jag red en gång till på kvällen :-) Jag har blivit lite taggad och vill träna mera! Så igår drog jag ut med en stallkompis. Tyvärr var stallkompis häst lite seg medan min var mycket piggare så det blev lite ojämnt tempo..

Teo går ner väldigt mycket just nu, han riktigt rasar i vikt. Mitt gamla hösilage har (tyvärr) tagit slut, det braiga från Vetfoder och han äter nu gårdens grovfoder. Det är sannerligen inte bra foder utan har ganska dåliga värden. Nästa säsong blir det Vetfoder igen! 

Jag har lärt mig via SLU:s suveräna video om hur man beräknar foderstater och har nu en superduper excelfil med länkar, trådar och annat. Så nu behöver jag bara fylla i vad Teo äter och så ser jag vad han behöver. 

Hans behov är: 67,6 Energi MJ, 405,6 Smb rp, 13,6 Ca, 9,52 P.
Kvotbehovet är 6 Smb rp/MJ och Ca/P är 1,43

Han äter: 6kg hö, 200gram havre, 1kg strålucern, 300gram mash, 400gram Elitprotein.
Vilket är: 53,85 Energi MJ, 406 Smb rp, 12,16 Ca, 17,14 P 
Det han får är alltså i kvoter: 7,54 Smb rp och 1,42 Ca/P

Han får alltså mer än vad han behöver när det gäller kvoter och protein men lite för lite när det gäller energi och verkar än så länge rasa i vikt. Jag tror han åt upp en hel del av Solfaris mat tidigare så han har säkert ätit runt 10kg förut, vilket han inte gör nu. Jag får se om det här gör att viktraset stannar upp för allt det här har jag precis påbörjat.

Morgonridning och Husplanering

 Imorse var det min fodringsmorgon vilket innebär att jag tar ut hästarna, kollar vattnet i hagarna och eftersom det är röd dag = helg, så mockar jag även alla boxar och förbereder för insläppet. Jag är lite taggad nu på att fortsätta träna så Teo fick stanna kvar inne eftersom vi skulle träna lite ihop. Det blev en ganska lugn träning på ca 20 minuter på stor åttavolt eftersom ridvolten var isig och knögglig. Att den är isig är inga problem men när underlaget också är knöggligt så kommer broddarna inte ner i isen och vi halkade en hel del. Jag drog upp till parkeringen istället och red där. 

Sedan frågade jag en storhästryttare om hon ville prova vilket hon ville göra direkt, så vi bytte plats och så fick hon prova tölt för första gången i sitt liv. Det var väldigt roligt tyckte ryttarinnan. Teo skötte sig exemplariskt som alltid.

Och så var det husbygge då! Mitt kök är väldigt litet och eftersom jag lagar mer och mer mat så behövs en större frys och kyl. Det jag har nu är halv kyl och halv frys och jag noterar att båda två börjar bli lite trötta. De kyler inte riktigt som jag vill. Så! Istället för att köpa nya halvor vill jag få in helor och det är inte det enklaste i mitt kök. Så nu börjar jag på allvar planera en utbyggnad av huset. Jag har tak som sträcker sig en bra bit ut från huset på kortsidan, alltså 2 takstolar, så jag kan utöka huset med detta. Planen är alltså att utöka köket och samtidigt få en riktig hall - inte alls dumt. Det jag förlorar är min stora inglasade isolerade altan men jag kommer fortfarande ha en altan - dock lite mindre. 

Beslut...

 NU har jag beslutat mig. Jag behåller Teo, så det blir ingen försäljning av honom. Han är FÖR bra för att sälja, även om jag har haft en del intressenter på honom. Jag kommer säkert gå på några kurser, tävla lite men det är inte där jag är i livet nuförtiden. Jag vill NJUTA av livet, BYGGA hemma och UMGÅS med familj och vänner. 

Och så ska jag försöka blogga lite mer.. Om vad jag gör med Teo, hur man kan tänka vid träning och även lite husbygge ;-).. Så det blir lite blandad kompott här nuförtiden. 

Teo och jag...

 Teo verkar vara rätt nöjd att slippa den lilla slyngeln i boxen bredvid samt i hagen men han verkar ändå lite ledsen. Han går själv i sin hage nu för han kan inte gå med brudar och i hagen bredvid går en valack och ett sto. Det jag har noterat är att hans näsvingar har slutat vara spetsiga - för när han är lite irriterad brukar han dra upp näsvingarna så de blir mer raka/spetsiga mot de mjuka runda det ska vara. Nu är näsvingarna avslappnade och runda - så det säger mig att han är mer nöjd med tillvaron.

Så nu är det bara Teo och jag igen då..  

Hejdå Solfari och Julmys i stallet

 Det här gick fort!! Solfari la jag ut på annons för typ 1 vecka sedan och min kompis berättade detta för sin bonusdotter och det tog inte lång tid innan hon kom och provred. Jag tror hon blev kär direkt vid första ögonkastet och det kan jag förstå.. Solfari är väldigt söt, social och glad. 

Hej då lilla sötnöten!! Nu får Teo hitta en ny lekkompis

I fredags åkte vi till Brunmåla för besiktning, tredje gången han lastas, och det gick så bra så! Han gick på med lite lockande nam-nam och så besiktades han. Veterinärerna var saliga över hur söt, snäll, rar han var och han gick rakt igenom besiktningen med ett litet undantag på vargtänder i överkäken.  Han fick t om extra kommentar som: "Social, positiv och välhanterad". Underbart att läsa och jag måste säga att jag har jobbat väldigt mycket med honom när det gäller hantering - något jag är riktigt bra på, om jag får säga det själv.

I lördags åkte han till sitt nya hem och såvitt jag vet så har det gått jättebra. Riktigt fin liten kille det där och jag hoppas verkligen att allt kommer gå vägen nu för både Solfari och den nya ägaren. Jag fick bästa kritiken av den nya ägaren som jag kommer bära med mig: 

"Har sagt det flera gånger idag i stallet att det märks att han har haft en bra uppväxt med tydlighet och frihet. Aldrig hunnit få ett "dåligt minne" av varken människor eller saker. Som du sa förut så går han ju fram till allt han tycker är läskigt för att undersöka - hur sund inställning är inte det? Han är så klok för att vara så ung. Trygg i sig själv och modig. Fått frågan flera gånger om han verkligen var 4 för att han var så lugn. Ni (jag, Teo, hingstflocken, hans mamma - förtydligande) har gjort ett grymt jobb allihopa, jag ska göra allt jag kan för att erbjuda honom samma sak!"

Kan man bli gladare än att få detta meddelande?? 

För att stoppa alla frågor som kanske dyker upp i era huvuden.. Varför sålde jag?? Jo, för att han är väldigt liten för mig, typ 137, och väldigt liten i kroppen. Jag är väldigt lång och tung vilket gör att jag har känt mig lite illa till mods när jag rider på honom. Nej, han är inte färdig vid inridningen men han kan stanna, svänga, skritt, trav, galopp på både bettlöst och bett. Jag hade inte de förutsättningar jag behövde för att kunna fortsätta rida in honom, som erfaret ridsällskap, bra ridvägar, bra ridvolt och tiden. Dessutom med den här ekonomiska situationen som pågår i världen så kände jag att mitt liv kan inte bara bestå av hästar. det började bli för dyrt för mig. Så jag behövde lösa situationen och det här var det jag kunde göra. 

Sedan hade vi julmys i stallet i söndags. Mycket mysigt men rätt kallt eftersom vi fortfarande håller på principen att frisk luft smittar ingen.. 

Aldrig mer polarpads

 Jag har använt polarpads på Solfari, på framhovarna, förra året och jag tyckte det gick så bra så jag tänkte utöka detta på både Solfari och Teo. 

Sagt och gjort, för ca 4 veckor sedan slängde jag på polarpads på båda, då det kom väldigt mycket snö.. Sedan har de fått sitta på eftersom jag vill inte att hästar ska gå i hage utan snösulor, då de kan få mycket snö i hovarna och halka/vricka benen.   

För sisådär 2-3 veckor sedan kände jag att något kändes konstigt på Teo. Han liksom rollade lite men efter att ha kontrollerat ben, hovar, kropp så fick jag helt enkelt inse att han helt enkelt var lite seg på att jobba. Kanske lite hösttrött eller något.  Ack så fel jag hade!!

För igår tog jag av snösulorna (alltså polarpadsen) och där fick jag se anledningen till att han har känts lite stum, ojämn i rörelserna. Två hål i sulan!!! På alla 4 hovar. 

Polarpadsen har två knölar i tån där själva metallen fästs och dessa hål har då tryckt så hårt in i Teos sula så han har fått rejäla bucklor i sulan. Inte bara i en sula utan i alla 4 hovar och det är rejäla bulor kan jag lova. Inte undra på att han har protesterat. Stackars lille gubben..

Nej, nu kan jag lova att jag aldrig mer kommer använda polarpads.. 

Det ni ser är undersidan av polarpadsen.. Ser ni de små knölarna efter metallen? Precis där gröna materialet börjar? Dessa knölar har då tryckt rakt in i sulan på Teo.. 

Notera de två hålen i tån på Teos sula.. Och nej, hans sula är inte mjuk men den är inte stenhård heller.

Polarpadsen åkte i soptunnan där de hör hemma.. 

Dags för en drastisk förändring

 När hela den här covid-historian bröt ut och allt blev i låst läge så blev det mycket som jag funderade över. 

• Vad vill jag göra med resterande del av mitt liv? 
• Hur ska det bli när jag blir pensionär? 
• Vill jag verkligen bara leva för jobb/hästar och ingenting mer?

Jag är en tävlingsperson och i nuläget har jag inte riktigt hästar som är på den nivå jag vill tävla, SM och vidare uppåt. Jag har också noterat att jag har börjat bli en byggare och älskar att meka med mitt hus men även göra saker med min familj, som att åka och vandra en vecka, dra iväg på utlandsresor osv. 

Dessutom börjar kostnaderna för att äga EN häst bli väldigt höga, jag då som har två blir allt dubblerat. 

Alla mina pengar går till hästarna...  

Det känns inte ok. Även jag vill kunna gå och klippa mig utan att inse att "nu får jag äta nudlar resten av månaden" eller köpa den där tröjan eller gå på middag med kompisar. Ingenting av detta kan jag göra nu för jag vänder verkligen på varenda öre. Allt jag vill göra hemma blir "det duger som det är" eller "kanske jag kan återanvända det här"..  Jag börjar dessutom närma mig 50år och måste verkligen tänka på pensionen.. Jag måste spara!! 

Jag älskar hästlivet och allt vad det innebär men jag har insett att jag älskar mitt hus och mig mera. Jag vill kunna renovera mitt hus, kunna påta i trädgården, njuta av dagarna utan att hela tiden kolla på klockan för att jag måste åka till stallet. 

Kanske har jag en 50-års kris, kanske inte. Men NU är det dags för drastiska förändringar. Jag kommer sälja Teo för att ägna all min tid åt Solfaris inridning (vilket jag knappt har hunnit med i nuläget). Sedan kommer jag rida Solfari ett tag under våren, är han riktigt fin kanske ngn tävling men sedan lär han nog säljas också, för han är en perfekt tonårshäst. 

Sedan kommer jag ta en lång paus från hästlivet och fundera om hästlivet fortfarande ska existera i mitt liv. OM det fortfarande ska existera i mitt liv, kommer jag köpa en rakabajsarhäst och tävla. OM hästlivet inte ska ingå i mitt liv längre, tja - då blir det nya äventyr.

Fortsatt träning och snö

 Det känns lite tomt nu i stallet, trots att det är proppfullt med folk. Denna känsla kommer gå över det vet jag men just nu känns det lite tomt och ensamt. Jag saknar min kompis i stallet.. 

Men! Rida bör man ändå göra, trots känslor, väder och annat. Vädret ja, det var snö på backen nu. Väldigt lite men ändock snö.. 

Teo och jag har hamnat i en svacka så nu har jag backat bandet lite och gått tillbaka till basic. Vi tränar lätt och enkelt, jag tänker mycket på tydlighet, yttertygel, sätet och jobbar massvis med åttavolter, halvhalter osv. Det har gått bra så jag kommer fortsätta med detta under månaden, kombinerat med lite uteritter förstås.

Solfari har en väldigt stark trav har jag noterat. Det är svårt att få till tölten men jag tror att jag kommer träna mer på traven, galoppen så han förstår skänklar, säte, hand och sedan börja med tölten. Jag har ju inte bråttom, det har jag poängterat några gånger tror jag. För jag vill ha en hållbar häst. Det känns som om han har fina gångarter så det här ska bli intressant i framtiden.

En sorglig men ändå rolig dag..

 Idag åker Svipa till sin nya ägare och min stallkompis Nilla avslutar sin hästkarriär.. Väldigt sorgligt tycker jag, då jag har fullkomligt älskat våra turer tillsammans! Och Svipa.. underbara Svipa med sin otroliga mildhet vid hantering och hennes extrema energi vid ridning. 

Men samtidigt är det väldigt roligt då Svipa får en ny ägare som kommer älska alla stunder med henne och skönt för Nilla som har rätt ont i kroppen och får äntligen pausa från alla tunga arbeten som det innebär med att äga häst. 

Men det hindrar inte att jag som blir kvar känner mig lite ledsen... även om jag har underbara stallkompisar kvar i stallet så är det något extra när man har en sådan ridkompis som man kan kapplöpa med, träna tillsammans med, tävla med. Vi har känt varandra länge från olika stall och hästar och hållit ihop en bra stund i olika stall, vägarna kanske någon gång delats men vi har alltid mötts igen. Jag är glad att vi knöt ihop oss igen de här sista 2 ridåren och haft roligt ihop.
Nilla och jag kommer naturligtvis träffas oavsett om vi har häst eller inte men eftersom mitt liv mestadels består av hästar så vet jag att det kommer inte bli lika ofta, vilket är tråkigt. 

Jag önskar Svipa all LYCKA TILL med sin nya ägare och hoppas de kommer få roligt tillsammans och Nilla,.. min vän.. Jag önskar dig all lycka till i framtiden med allt vad det innebär och du är så välkommen åter, antingen för att ta en tur på mina hästar med mig eller bara insupa lite hästdoft i näsan igen. 

De 3 musketörerna. Kjartan, Svipa, Brana

Nilla vann T4 (om jag minns rätt) på Svipa, Toftinge.

En av våra många härliga uteritter med mamma, Kjartan.

Jo, i alla väder så har vi ridit.. 

Här njöt vi av höstsolen efter lösdriftsbygge

Vår sista gemensamma bild tillsammans. Vintern 2021. 
Jag & Theodor, Nilla & Svipa

Lös häst, tölt och träning

 Händelserik söndag!! 

Började morgonen med att åka till stallet, vi har numera en hel helg per person vilket underlättar enormt då man kan vara ledig helt och hållet några helger per månad och när man väl ha pass så vet man vad man har gjort passet innan. 

Det var superdimmigt och runt -4grader så inte ett roligt körväder men till stallet skulle jag och märk väl att tiden på dagen är 05:30.  När man nästan är framme så är det en 50-sträcka som sedan går över till en 70-raka (hastigheten alltså) och mitt i sektionen där man får köra 50 så noterade jag helt plötsligt att en häst skrittade rakt mot mig!! Tur att hästen hade reflexer på täcket både fram och bak för annars hade hästen och jag krockat. Tvärnitade och slängde mig ut ur bilen men lyckades inte fånga hästen, utan gick efter den med lugnade ljud. En bil dök upp efter mig och mer eller mindre slängde sig ut precis när hästen passerade och lyckades på så sätt få tag i grimman. Jag promenerade upp till personen och hästen och vi snackade i typ 15 sekunder och därefter sa killen i bilen: Jag och min tjej är på väg till förlossningen så vi kan inte stanna..

Fniss, jag log brett och sa: "Lycka till och jag tar hand om det här" och lät de åka iväg. Inte riktigt den mening jag var beredd att höra så här tidigt på morgonen och såvitt jag vet, gick allt bra med förlossningen. 

Jahap, så här stod jag, mitt på vägen med bilen på varningsblinkers, ingen pannlampa, inga reflexer och en häst i en grimma.. Becksvart och dimmigt också..  Vad gör man? Jo, man fotar hästen i bilens ljus och lägger ut på Facebook. Sedan väntar man. För jag kunde inte göra något annat. Jag kunde inte ta med hästen till stallet då min bil stod mitt i vägen och Ida satt där inne. Jag kunde inte släppa hästen för vem vet då vad som skulle hända. 

Så här stod hästen och jag.. Tillsammans. Väldigt snäll stor travare tror jag det var. Vi kan lugnt säga att jag fick vifta ner en hel del bilar som kom körandes i 79-80km/h på 50-rakan!! Jösses så läskigt och väldigt få stannade och frågade om jag behövde hjälp.. De bara saktade ner och körde vidare.

Efter ca 30 minuter ruttnade jag och väckte/ringde på en stallkompis som bor på gården. Bad henne komma med både grimskaft och pannlampa.

Ca 1 minut före stallkompis ankomst så kom en annan bil som hade sett mitt Facebook-inlägg och kände igen hästen. Känd rymmare tydligt och jag borde ha anat det, samma ställe som (alltid) verkar ha problem med lösa hästar. Så hon ringde direkt upp ägaren som kom rusande efter ca 5 minuter. Ja, det var min lilla morgonhändelse en söndag.. 

Ett tips är ju för såna hästar som är kända rymmare: SÄTT MOBILNUMMER PÅ GRIMMAN!! Då kan man lätt få tag i ägaren utan att stå så här i 45 minuter.

Dagen fortsatte sedan på vanligt sätt. Släppte ut våra hästar, mockade, städade och så hem för att klyva ved och därefter tillbaka till stallet och ta in hästar, fodra.

Teo och jag tränar som attan just nu och det går..halvbra.. Jag tycker han är lite seg och ojämn men det är nog mitt fel, jag rider inte bra nog, kopparjärnet är för stort och har nog för skarpt bett. Så jag ska byta bett och kopparjärn ikväll så ska vi se om det blir bättre. Snällare för Teo åtminstone.

Solfari och jag fortsätter med vår träning. Det är svårt att få till någon uteritt då det är becksvart ute på kvällarna och helgerna har jag tyvärr annat att göra på dagarna. Så det blir mycket ridvolt vilket inte alls är optimalt. Men det funkar. Igår provade vi på att tölta lite.. Han är inte riktigt lika lätt som mina tidigare unghästar jag har ridit in som mer eller mindre bara var att sitta upp, rida och be om alla gångarter. Solfari kräver mer träning, mer stöd, mer visning än jag är van vid. Så mina töltsteg blev med lite högre hand, mer hand och så mera drivning men tölt blev det. Massa massa beröm!! 

Jag ska försöka rida på några veckor och sedan ska han få vila..

Lösdrift...

 Det finns inget mer ord som kan trigga mig förutom då "djurvän" .  Det kan vara att jag har haft dålig erfarenhet av dessa ord, eller personer som säger dessa ord, men jag kan lugnt säga att när någon säger till mig att "jag är en riktig djurvän" så ryser jag..

För, men som sagt - det kan bero på erfarenheten jag har haft, när en djurvän dyker upp så ska djur leva som de alltid har gjort med fri tillgång på mat, man ska låta dem leva så naturligt som möjligt. Vilket, enligt mig då, oftast har varit att hästen är fet, dåligt verkad, verkar understimulerad och kanske t om behöver tas bort. Det är ingen djurvän.. Det är en latmask som inte ser till djurets bästa. 

Lösdrift. Laddat ord. Jag gillar lösdrift OM det finns mark för det. OM hästarna har ett stort utrymme att söka skydd där det inte är lerigt, där alla kan vara, där det är tak, väggar. OM hästarna är en bra flock tillsammans och alla får käk. OM alla hästar är lagom hullade . OM hagen är väl dränerad, väl mockad och har en bra vattentillgång. Om man ser hästar leka tillsammans. DÅ gillar jag lösdrift. 

Men oftast (inte alla ställen, tack och lov) är det hästar som står vid ett ställe, det är lerigt, massa bajs överallt, en del tjocka hästar och en del för tunna. Fodret serveras på ett ställe där det då är väldigt lerigt och där hästarna mestadels står och hänger. Allt serveras inom några 100 meter från varandra, vatten och mat. Det kallar jag inte lösdrift. Det är förvaring. 

Det ska vara naturligt och härligt med lösdrift och det håller jag med om. Men alla stallområden kan inte ha lösdrift. Alla hästar kan inte gå på lösdrift. Antingen finns det inte mark för det eller så har hästen någon sjukdom där den inte får äta gräs, t ex fång och ems. 

Läst i Ridenews repotage om Jordbruksverkets utredning år 2020: "För att minimera näringsläckage från hagar rekommenderas att hästtätheten i hagar inte bör överstiga 2-3 hästar per hektar, och att hagar ska ha minst 80% intakt växttäcke, 10% kan ha ett förtunnat växttäcke, men inte mer än 10% bör vara söndertrampat"

Men det finns inga regler om hur stor marken ska vara per häst, såvitt jag vet. Marken ska dock vara väl dränerad, säker för hästarna och staket ska vara väl sträckt osv. Hästen ska kunna röra sig i sina naturliga gångarter - alltså kunna sträcka ut i galopp.

Så, när folk skriver om att "alla ska ha sina hästar på lösdrift".. Tänk en gång till, tack. Jag skulle gärna ha mina hästar på lösdrift men i nuläget så finns det inga förutsättningar för lösdrift. Och eftersom jag har mina hästar i en väldigt hästtät kommun som även odlar rätt mycket på sina marker, så finns inte riktigt möjligheten att byta stall heller. 

Här provade vi faktiskt på lösdrift. Funkade rätt bra med 3 hästar.

Notera att det börjar bli lerigt.. 

Solfari.. Vår hage är lägsta punkten på gården vilket gör att det mesta av vattnet rinner ner mot vår hage - det är dikat men av och till blir det lite översvämningar här och där.

Skoning

 Solfari har ett av/på humör och när han är AV så blir det lite stökigt för hovslagaren att sko. Då vill Solfari ingenting och bara vägrar samarbeta, vägrar lyfta på hovarna, vill slå till hovslagaren, bita osv. Att ge mat funkar inte då Solfari blir mer elak när han äter, särskilt när han ska göra saker han inte gillar.

Idag tänkte jag prova något annat. Jag vet att Teo har makten i hagen så jag provade med att ställa Teo precis bredvid Solfari. Sååå mild Solfari blev!! Han skötte sig utmärkt med några tillsägelser från Teo och det var så lätt för hovslagaren att fixa alla 4 hovar på en gång. Hovis trodde inte riktigt på mig och var lite orolig att hovis skulle bli sparkad pga att grabbarna skulle slåss men jag bedyrade att det kommer gå superbra. Det var ett vinnande koncept! Hovis blev glatt överraskad. 

Mina tankar när det gäller skoning är att:

1. Hovslagaren ska känna sig säker - det är allra viktigast för mig! Mitt ansvar, mina hästar.

2. Hästarna ska känna sig trygga och säkra

3. Hästarna ska vara torra, hovarna rena och kratsade. Onödigt att slita på hovslagarens utrustning.

4. Det ska gå lätt, smärtfritt och vara över på ca 40minuter.

5. Man ska inte behöva tippa på tå runt skoningen. Folk ska kunna väsnas och vara i stallet som vanligt. 

Hovis skor Solfari. Teo står lös bredvid Solfari. Vi bytte sida när det var dags att sko andra sidan. 

Föra dagbok, avramling

 En av mina stallkompisar för dagbok om hur sin häst mår och jag måste säga att det är väldigt bra att föra bok om sin häst, vad man gör per dag, hur mkt foder den får, hur hästen känns osv. För när jag sedan kommenterar att hästen t ex är lite seg vid utsläpp så kan stallkompisen gå tillbaka till året innan plus flera år till bakåt och se att hästen betedde sig precis likadant vid just den här tiden alla år. Det är smart och skönt att veta att hästen inte är sjuk eller dylikt.  Jag försöker ju hålla min blogg uppdaterad så jag vet hur mina hästar beter sig men är absolut inte lika duktig som stallkompisen.

Tips till alla - för dagbok.

Och så har jag haft min första ofrivilliga avsittning på Solfari :-) Rätt odramatiskt men den var första gången på honom. Han ville inte riktigt gå fram dit jag ville och sprang till, bockade och svängde i samma veva vilket gjorde att han tappade balansen, flög rakt ner på huvudet och naturligtvis rasade jag också. Jag gjorde mig inte illa, inte heller gjorde Solfari sig illa men det var rätt komiskt.  Jag skrattade, Solfari blev vettskrämd när jag låg på backen, så jag gav honom en liten morot, en klapp på halsen och så satt jag upp igen och fortsatte träna. 

Vinterfixning

 Tomten är rensad på alla sommarsaker hemma, altan är tömd på alla sommarsaker och hela min tomt är sommarnattad. Nu är nog allt redo för vintern.. Jag behöver lite mer belysning och sånt men jag behöver även tänka på julens belysning, för det ääälskar jag.

Stallet är rätt redo för vintern. Jag har byggt ett litet skydd för min automat eftersom det regnar/fryser ofta och då blir automaten en smula svårbearbetad.  Det enda jag ska göra är att vinterrigga vattenbaljan lite mer för den jag har är lite dåligt isolerad. 

Smart liten dam

 Vi har ett sto i en hage som får grovfoder 4 gånger i sin hage med hjälp av automater. Det är 2 lunchgrindar (en feed-x och en buffe-automat) och sedan är det en upphängning i träd med nätkasse som släpps ner till hästen med hjälp av feed-x automat. Så hästen får mat kl: 06, 12, 18, 24. 

Men det här lilla stoet är väääldigt smart, hon verkar dra i grindarna så krokarna på automaterna öppnas och på så sätt öppnas grindarna. Vi trodde först att automaterna var felinställda, sedan att stoet gick under trådar eller grind men nu har vi fått det bekräftat, hon biter på gummit på grinden och får kroken att släppa men jag tror även att den ena automaten (buffe-automaten) har något fel på tidsinställningen för den verkar öppnas lite närsom.

En sådan smart häst!! Men det är väl som det sägs: Hungriga individer blir uppfinningsrika när det gäller att få tag i mat. 

Tyvärr är det inte så bra att hästen äter upp nästan all mat på en gång så nu får uppfinnings-rikedomen och fantasin hos mig starta. För nu ska jag meka automater så att stoet inte kommer åt automaterna. Kommer bli väldigt intressant att se vem av oss som vinner, stoet eller jag ;-)

På bilden ses feed-x automaten som stoet har bitit i och slängt bort (!?).
Man ser även spiralgrinden till buffe-automaten, där hon då biter i gummit för att dra loss grinden.

Inridning pågår

 Det är banne mig kul att träna unga hästar. Solfari och jag kämpar på med alla kommandon. I lördags gick det jättebra och han både travade, galopperade och faktiskt lite tölt. Otroligt roligt.

Söndags.. hmm.. Han är ingen morgonridnings-häst. För jösses så arg han var. Ville bita mina fötter när jag satt på honom, stegrade, bockade och försökte göra allt han kunde för att jag skulle sitta AV och låta honom VARA! Väldigt intressant och matnyttigt. Detta ska jag minnas för framtiden.

Foderanalys

 Tidigare så har jag inte brytt mig om det här med analys av foder eftersom jag har tyckt det räcker med: Grovfoder, Havre, Betfor, Vetekli.. Visserligen håller jag mig gärna till dessa foder fortfarande men jag gör även en analys.. Förr använde jag mig av folk som kunde sånt här eller gratislänkar på nätet men nu har jag själv "snöat" in i det här och har en riktigt excel-tabell uträknings-funktion som jag har mekat ihop själv. 

Riktigt kul är det att meka till analyser till hästar och eftersom jag inte tänker ett visst foder utan går väldigt brett över alla märken osv, så länge funktionen/alltså analysen matchar hästen så kör jag på det. 

Det här året har våran höbonde haft en riktig skitleverans med hösilage, antagligen för att han inte har gödslat något, för proteinet i vårt hösilage är riktigt urkasst.  Blir det lika dåligt nästa år, kommer jag köpa från annan bonde för det här duger inte. 

Det kräver många funderingar, balansering med foder för att få till något som åtminstone är lagom ok.. Men det är samtidigt väldigt roligt att meka runt och försöka få till något som är vettigt för hästen men även för min plånbok..

Än så länge absolut inte ok men jag mekar och mekar med fodren.. 

Ny stallkompis!

 3:e gången gillt för denna inflyttning! :-D Första två gångerna blev inställda pga att en av storhästarna fick feber och vi valde att stänga stallet ett tag för att garantera att ingen annan blev smittad. Nu är stallet öppet igen och ingen annan häst fick feber, tack och lov.

Nya hästen hämtade jag och sedan släppte vi ut henne i hagen direkt till vår andra stallkompis häst, som är en valack. Teo och Solfari får inte umgås med damer då de betäcker dem direkt och hamnar i slagsmål mellan varandra så de går numera i egen hage. Stoet gick in i hagen, frustade lite, promenerade iväg, betade lite.. Valacken var helt inne i sitt betande och såg inte ens att han hade fått sällskap i hagen. 

Till slut upptäckte valacken stoet och blev nästan överraskad över att han hade fått sällskap i hagen. De skrittade fram till varandra, lite pip och sedan gick de tillsammans runt i hagen och kollade läget. Stoet bajsade, kissade och rullade och sedan somnade hon vid ett träd. Ja, så dramatiskt kan ett insläpp vara.. 

Både häst och ägare är varmt välkomna till vårt lilla stall och vi hoppas på roliga stunder i stallet.

Älskar att rida

 Teo, min underbara Teo - så bra han går just nu. Vi har övat och övat och nu börjar polletten trilla ner tror jag för både honom och mig. Tölten går riktigt bra, ibland får vi in lite travtakt men han är så lång i ryggen och måste jobba så hårt med att hålla ihop kroppen så jag är inte förvånad över detta. 

Just nu övar vi på smidighet. Så jag ligger på rakspår och så ökar jag tölten några steg för att sedan minska tölten några steg och så ökar vi igen osv osv. Detta gör jag för att han ska explodera framåt, ta i med bakdelen och bli lätt fram och för att orka bära sig bak, vinkla bakdelen mer vid korta tempot. Riktigt bra övning! Detta övade jag även på storhästar men då med galoppen, eftersom jag pysslade med hoppning då. 

Det ska inte vara mycket tyngd i framdelen utan han ska vara lätt och smidig, bara mitt säte som styr tempot. Och det går riktigt riktigt bra!! 

Tjockpälsade hästar

 Jag vet inte om andra har såna här problem men mina hästar blir extremt tjockpälsade. 

Teo har alltid varit väl pälsad och kokhet vilket gör att han blir för varm när jag rider så oftast har jag rakat honom. Detta gör jag dels för att han får stövknölar på hela rumpan samt att han inte torkar tillräckligt fort efter ridning, i boxen dvs. För han står på box vintertid och då kan man inte ha en sjöblöt häst morgonen efter, det är inte hälsosamt för hästen.  

Solfari, som är en riktig liten frysskit, får också väldigt tjock päls, antagligen för att jag har islandshästar :-) men det skapar lite bekymmer.  Även han får såna här s.k stövknölar över hela kroppen.

Nej, de får inte proteinhögt foder och ja, jag har provat att låta dem gå utan täcken men det blir ändock en massa knölar på kroppen. Det är liknande regnskållor fast utan infektion och hårbortfall. När man skrapar bort knölen så ser man att det är massa stöv och när jag borstar så noterar jag att det är en massa skräp som dyker upp under pälsen - oavsett hur mycket jag borstar. 

Varken Kjartan eller Brana hade såna här bekymmer och de har också stått i detta stall med samma hantering så det kan inte vara stallet eller mitt fel. 

Så nu blir det en helrakning av båda! Jag måste få bukt med problemet för jag tror inte hästarna gillar att ha massa  knölar på kroppen och det underlättar inte att de gillar att klia sig också, vilket i sin tur kan leda till värre bekymmer. De kommer ändå börja stå inne nu eftersom regnmånaderna kommer och de har inget skydd i hagen. 

Utevistelse

 Det blir inget stormurmästerskap för mig, tyvärr. En av de nyinflyttade stora hästarna hade feber i helgen och nu har vi koll på alla andra. Självklart har veterinär varit här och ansett att vi behöver inte sätta oss i karantän men rekommenderar att vi håller oss hemma och tempar våra hästar i 14dgr. Det den nya hästen har är EHV-4, vilket är ett herpesliknande virus, typ förkylningsvirus.  Än så länge har ingen av våra hästar feber, vilket veterinären inte trodde heller att de skulle få eftersom detta virus är mer ett "unghäst-virus" och de flesta äldre har haft det ngn gång i livet och är immuna.

Våra isisar går ute dygnet om och vi vistas inte i stallet alls just nu men för säkerhets skull så håller vi oss hemma och rider i närheten av hagen.

Så inflytten av vår nya stallkamrat fick vänta en liten stund. Hästen och ägaren anländer på lördag istället, då går hästen direkt in till sin nya hästkamrat och så är alla ute dygnet om under hela veckan. Runt den 2 oktober kan vi börja flytta in i stallet igen, förutsatt att ingen häst har fått feber.

Ingen av hästarna verkar klaga på att gå ute dygnet om förutom att det regnar hela tiden (typiskt).. Mina killar går med täcke på sig eftersom den ena är helrakad och den andra är en frysskit.. 

Hovis

 Igår kom min bästa hovslagare för att sko våra hästar. Det är alltid lika roligt och intressant att diskutera hästar, politik, livet och allt annat med min hovslagare vilket vi gör hela tiden medan han skor hästarna. 

Solfari fick nya framskor och var väl lite bökig men det berodde nog mer på att han var lite rastlös efter att ha stått inne hela natten och några timmar på morgonen.  Men det gick bra och nu har han fina nya skor fram. Än så länge låter vi bli att sko bak då det inte behövs men till vintern kommer det bli skor eftersom vägen till och från hagen brukar vara glashal och då behövs broddar. 

Teo har en viss förmåga att alltid ha glappande skor vid 5:e veckan, pga att han rör så mycket på hovarna vid nedslag och sömmarna börjar röra sig och jag får lappa/laga hela tiden med att byta sömmar. Den här gången blev ett experiment.. Vi sömmade som vanligt men la på 2 titan-sömmar som tydligen ska hålla i skon lite bättre. Vi får se hur det går, ska bli spännande 7 veckor till nästa skoning.

De två yttre sömmarna är kopparsömmar och den i mitten är av titan. Tunga sömmar var det.

Bygga om hage

 Helgen som kommer så får vi en ny stallkompis med sitt sto. I och med detta blev jag tvungen att meka om hagen eftersom storhästarnas sommarvistelse var avslutad hos oss och då kan man ta bort en massa staket och göra om till isisar igen. Tanken är att en av isis-pojkarna i stallet ska gå tillsammans med detta sto så att ingen blir ensam i hagen. Mina pojkar är uteslutna från att umgås med flickor då de är väldigt hingstiga och kommer betäcka detta sto, absolut inte okey från min sida. Så det blev min andra stallkompis otroligt snälla valack som får gå med detta sto, medan mina pojkar går vid sidan om och det andra sto:et får gå i sin egna hage (hon har specialbehov som kräver egen hage). 

Hagarna är färdigfixade och jag tror att det blev en bra fördelning, det enda som behövs nu är lunchhage till sto+grabbe-hagen men det är ingen panik med detta. 

Den här sommaren har blivit lite annorlunda än föregående då vi knappt har haft några stallpass.. Varför? Jag vet inte, det har bara blivit så. Vi brukar ha pass året om, särskilt på eftermiddagarna för att rigga vatten osv men det här året har det på något konstigt sätt blivit att varje hästägare har fått sköta sin egna häst helt själv. Ingenting jag uppskattar för jag gillar det här med att veta när jag ska dit för att fixa vatten osv men men, det har fungerat och alla verkade vara nöjda med detta.

 Nu till helgen när vår nyanlända stallkamrat dyker upp, så kommer vi starta med pass igen, så då blir det lite enklare med vardagen.  Jag t ex kan strunta i stallet hela 3 dagar per vecka för ngn annan gör jobbet. Rätt skönt och då kan man planera annat, såsom storhandla, städa, tvätta, umgås med kompisar, vila.. 

Men nu ser jag fram emot att välkomna vår nya stallkompis och hennes häst!

Stormurmästerskapen

 Jösses, vad har jag gjort? Jag har anmält mig till tävling.. :-) Jag behöver lite roligt med ridningen och en utmaning så nu har jag anmält mig till Stormurmästerskapen. 

Ska bli väldigt roligt och intressant att se hur Teo fungerar den här gången på tävling 

Sover inne

 Nu sover mina killar inne men inte alla hästar sover inne. Vi har några isisar som ännu sover ute och lär nog göra så rätt långt in på hösten. Inget fel i det alls utan här har man lyxen att bestämma själv hur man vill göra. 

Eftersom mina grabbar går ner en smula fort i vikt, absolut inte smala men jag noterar att de går ner snabbt, samt att Teo blir lite..hmm?.. - övertydlig på att han är hungrig och agerar ut mot de andra - plus att jag är väl lite överdrivet kinkig,  så väljer jag att ha mina pojkar inne. Rätt skönt ibland då jag bara rider och sedan åker hem men å andra sidan måste jag mocka boxar, förbereda vattenhinkar, bära hösilage till stallet, rigga automater i boxarna.. 

Om de skulle gå ute dygnet om måste jag ändå ge dem hösilage inne (eftersom det är fler hästar i hagen som inte ska äta hösilage ännu) och rigga vatten i hagen. Nu måste jag även till stallet på morgonen för att släppa ut dem men å andra sidan får jag uppleva mornar som den här:

Älskar tidiga mornar på höstkanten.. Det är så vackert med dimman och solen som sakta kommer fram ovanför trädtopparna. 

Red ut på Teo tillsammans med stallkompis igår. Riktigt roligt och högt tempo som alltid. Bra att variera med uteritter och ridvolt. Jag antar att det blir volten idag men jag har inga bestämda planer utan tar kvällen som den kommer. Solfari fick vila då ngn (läs Teo antagligen) har bitit honom så hårt på benet så han var lite svullen.

Tränar, rider, njuter

 Jag tror inte det finns något bättre än att vara i stallet..  Trots att jag har pysslat med hästar sedan 10 års ålder (är nu snart 50) så är det fortfarande den bästa platsen att tillbringa all ledig tid på.  Borsta hästar, mocka boxar, rida, skruva inredning, planera hagar, rigga för vintern och allt däremellan är sånt jag älskar.  

Det finns inget roligare än att bränna iväg i galopp, eller i ökad tölt för den delen, med en stallkompis och bara känna fartvinden. Då spricker jag upp i ett leende och kanske t om skrattar lite. Eller för den delen, vara ensam i stallet och skruva på någon smart grej jag har kommit på.. Eller att få stå och borsta hästen i total tystnad medan hästen mumsar på något eller bara står och andas in i mina händer.  Självklart är kurs och tävling roligt men bara grädden på moset, det jag älskar är bara att vara i stallet.

Så! Mina grabbar sover numera inne, mycket för att jag tycker Teo är lite för seg och behöver all energi till träningen och inte genom att gå ute och hålla koll på tillvaron. Men visst, personligen tycker jag inte det är så kul att ha killarna ute vid en ganska trafikerad asfaltsväg i mörkret - hästarna bryr sig inte utan gillar nog att vara ute dygnet om så de kan röra på sig, gå och beta, vara med kompisar men nu är jag lite mer kinkig. 

Teo och jag tränar på, det växlas mellan att rida på volten, träna böjlighet, aktivitet, reaktion, lyhördhet och så ibland rider vi ut och då är det fart som gäller. Solfari och jag fortsätter med vår utstakade väg och tränar på att rida framåt! Det är trav, galopp och en massa beröm. Ja, jag rider fortfarande bettlöst på honom, målet är att kunna ha en häst som går helt bettlöst i alla farter och former. Varför skulle det inte gå menar jag?! Hästen har inte upplevt något annat än bettlöst så han har inget att jämföra med.  Otroligt kul att rida in unghästar, de är som små svampar som suger in allt jag lär dem. 

Innehästar?

 Det slår aldrig fel.. jag kollade runt den här tiden några år bakåt i tiden och varje gång så blir det samma känsla - att hästarna behöver få sova inne.. Det är antingen för mycket bete/för lite bete eller för mörkt på kvällar/nätter (tänk på att de går precis vid en ganska trafikerad asfaltsväg) eller hästarna känns för sega.. Det här året är känslan likadan. 

Vi har lånat ut ca 75% av hagen till storhästarna så vår lilla del som är kvar är totalt sönderäten av våra grabbar. Den del som är utlånad är ganska fin med ganska rejält med bete - för våra isisar - storhästarna anser att betet är slut.  

Sedan har jag en extra-hage vid sidan om som är ganska kuperad, full med tegelpannor, stenar och fallna träd. Den hagen har högt fint gräs. Problemet är att det är för mycket gräs för Teo och där de går nu är för lite mat för Solfari. 

I nuläget får Solfari massa hösilage när jag tar in honom och/eller tillgång till gräshagen i mån av tid. Jag vill inte göra en massa ändringar just nu eftersom vår nya stallkamrat kommer om 23 dagar, för då ska vi ändå bygga om hagen men lite förändring kommer det bli. 

Mina grabbar kommer sova inomhus på vardagar när jag anser att de behöver det. Helger sover de utomhus. Egentligen älskar mina grabbar att sova ute så det känns lite knasigt - dock vet jag att när det inte finns mat ute så väljer de att sova inomhus (och älskar inomhuslivet). Så jag antar att det beror på var maten finns. 

Jag tror jag kommer flytta över Solfari till "godishagen" på vardagsmornarna, så han får i sig ordentligt med käk. Jag vill ju helst att han ska gå tillsammans med de andra men han blir i nuläget sönderbiten av "Draken", då även Draken är hungrig (alias Teo) men Teo behöver inte lika mycket käk. 

Suck! Att man aldrig är nöjd.. 

En nygammal vy

 Jag rider Sólfari!! Det har jag gjort i några veckor (tror jag) och det går bra! Mitt mål är att rida in bettlöst och än så länge så funkar det - varför skulle det inte fungera?!?

Det går bra, vi jobbar på i skritt med att svänga, förstå skänklar och gå fram/stanna. Han är så duktig och naturligtvis får han massa godis under ridturen, som är än så länge runt 15 minuter. Igår provade vi även på trav. Jag är sååå stolt över hans vilja att jobba och faktiskt mig själv som vågar prova nya inridningstekniker.

En nygammal vy.. Den vita manen är något jag har saknat -
dock är detta varken Ketíll eller Brána utan detta är Sólfari!

30-gradig värme = vila

 Igår blev det vila för hästarna, det var helt enkelt för varmt. Men! Eftersom hästarna går i en ganska liten hage i vår relativt stora hage, så är den rätt brun och sönderbetad.  Vi har lite olika nivåer på våra hästar, någon går upp jättelätt, någon går ner jättelätt så då får man anpassa sig mot den häst som riskerar värst, vilket i vårt fall är den som går upp - Det är lätt att göda hästar men desto svårare att få en lättgödd häst att hålla lagom hull. 

Mina grabbar, särskilt Solfari, verkar ha lättare att gå ner än upp så de får, av och till, gå i en hage som är rätt frodig, långt högt gräs vart man än ser.  Igår var en sådan dag.. Så jag släppte ut mina grabbar i denna "godis"-hage medan den lättgödde fick snällt stanna kvar utanför. 2 timmars betande motsvarar ca 4kg hösilage (om jag minns rätt) så de gick där ca 2 timmar och därefter ville de mer än gärna gå ut ur hagen för att dricka lite vatten och ställa sig under trädet och vila på maten. 

Själv hann jag med lagom mycket under dessa två timmar, lite fika med stallkamrat,  dunkning av vatten till hagarna och upphängning av nyfixade hösegel i boxarna.  Rätt mysigt att ha en stund i stallet. 

Busträning

 Vissa dagar är inga dagar då man vill träna på tölt, mjukhet, bärighet utan vissa dagar vill man bara busrida..  Igår var en sådan dag. Min stallkompis och jag tänkte träna på volten men ingen av oss hade egentligen någon lust så vi hade en annorlunda träning istället. 

Galopp bredvid varandra på ridvolten, varv på varv, båda varven. Väldigt roligt och det blev några små race-stunder på långsidorna. Man måste inte alltid rida snyggt, samlat utan även det här är nyttigt - både för konditionen, tävlingstaggen och bara för att man får ha riktigt riktigt roligt. 

Hur tränar jag Solfari just nu?

 Nu rider jag mestadels på Solfari men eftersom jag vill att han ska hålla länge så tar jag det väldigt lugnt.

Så här jobbar jag nu:

1. Går ner till ridvolten med honom. 
2. Sitter upp, ger morot och berömmer
3. Skrittar iväg
4. Svänger lite, berömmer, ger morot
5. Svänger lite mer, skrittar. Berömmer massvis och ger morot.

Det är massa skritt, kort ridtid och väldigt mycket beröm, mycket morotsbitar men jag vill att grunderna ska sitta riktigt bra, dessutom ska han orka bära mig, få upp styrkan och ha balans i kroppen. 

Det går bra! Det går riktigt bra!! Jag är så nöjd med min mycket långsamma inridning, äntligen kan jag göra som jag vill och hur jag vill och hur länge jag vill. Jag har inte bråttom, han ska hålla i minst 30år.

En vilodag per vecka

 Jag måste ge mig själv åtminstone en hästfri dag i veckan.. Ibland kan det bli lite för mycket av det goda och bara för att jag ger hästarna en ledig dag brukar det oftast inte innebära att jag får en ledig kväll, utan jag är oftast i stallet och gör massa saker. Det är inte ok. Även jag kan behöva en ledig dag då jag kan ägna mig åt andra saker; handla, städa, tvätta eller bara läsa en god bok.

Så, igår var en (nästan) hästfri dag. Jag passade på att åka och hälsa på mina föräldrar - de kommer nästan alltid hem till mig men när de är hemma hos mig så jobbas det alltid. Nu fick jag en mysig kväll med pannkakor, fika, massa prat och så lite problemlösning med alla deras tekniska saker. 

Sedan passerade jag hagen på kvällen för att kolla hästarna och ge dem lite vatten.. 

Solfari inridning

 Nu har jag börjat på allvar med Solfari. Förrförra veckan blev det en hel del tömkörning och longering men i slutet av den veckan satt jag upp, skrittade lite och berömde massvis. Det fortsatte jag med veckan som varit, alltså lite lätt longering för att sedan sitta upp och skritta lite.

Igår satt jag upp direkt och så skrittade vi runt lite och svängde runt lite överallt på ridvolten. Målet just nu är att han ska hitta balansen och orka bära mig. Jag kommer nog bygga en liten longervolt varje gång jag ska rida för jag behöver stödet från "väggarna" en stund framöver när jag ska öka tempot. Han tycker det är roligt i alla fall och jag är lika fascinerad som alltid hur snabbt unghästar lär sig. 

Semester

 Då har man haft sommarsemester... Inget jag gillar riktigt för jag tycker alltid det är för varmt, för mycket insekter och tyvärr, för mycket jobbande (vardagsjobbet) hemifrån. Men det var en effektiv 3-veckors semester måste jag säga.

Så! Vad hann jag med då?

Jag har alltid en lista på allt jag behöver göra hemmavid och dessutom en semesterlista på vad jag vill hinna med under semestern och jag måste säga att det var väldigt mycket jag kunde bocka av från listan. Första veckan kom syrran, svåger och föräldrar över och då kan man lugnt säga att massvis gjordes.

• Allt från taket togs bort som inte skulle vara där, dvs rör, förstärkningsantenn.. Det behövs inte längre på taket och jag har alltid ansett att saker på tak är så fult. Det enda som är kvar är parabolen.
• Fyllde upp parkering och en planerad förrådsyta med grus
• Gästhus och Bastu blev klar med de tyngre stora bitarna, typ kamin, altaner, gästtoalett
• Plattorna vid ingången till mitt hus behövde justeras så det blev klart
• Uteförrådet byggdes och alla mina saker fick sin korrekta plats
• Vedförrådet är proppfullt
• Storstädat inomhus, m a o tagit ut mattor, piskat, skurat alla lister, dörrar, väggar, tak, takbelysning, golt, torkat av alla ytor och putsat alla fönster
• Möblerat om lite i vardagsrummet
• Åkt en liten bilresa och sett farfarsfars gamla hus 
• Träffat brorsan, svägerskan, brorssöner och svägerskans föräldrar i deras sommarhus på en av öarna vid Värmdö
• Och självklart rida! Pållarna fick vila från mig första veckan då gästhuset skulle bli klart men därefter har jag ridit Teo och tömkört Solfari inför den riktiga träningen som kommer ske när skor kommer på imorgon.

Väldigt produktiva och roliga veckor!! Men vill jag ha 3-veckors semester igen mitt i sommaren?? Nope.. Jag fick jobba hemifrån i ca 2 veckor, 1-4 timmar per dag och det är inte optimalt. Det är lättare att ta semester på hösten, vilket jag kommer göra nästa år. 

Och så lite bilder...

Här ska det byggas altan

Ta-da!! Huset är klart.. Nåja, det mesta i alla fall, det är alltid lite mer att göra. Elinstallation, lite trösklar, lite färg och lite altanräcke men generellt är de större bygget klart.

Och här byggs utetoaletten

Här ska det byggas förråd

Förrådet är klart! Samma ställe som det gamla förrådet jag rev men nu är det lite nyare och enklare

Farfarsfars hus

Vy från en promenad på en av öarna vid Värmdö

Solfari ska ridas in NU

 Nu är det slut på ursäkter och annat.. Solfari ska ridas in NU. Jag har hållit lite på inridningen, dels för att jag tycker att han ska bli 4år först, sedan har han varit rätt valpig och liten men nu ska han ridas in. Nu är det slut på väntandet.

Jag började igår med att repetera genom att longera och kontrollera om han fortfarande förstår start/stopp-kommandon. Det gjorde han med bravur dessutom då ett sto longerades på samma ridvolt. 

Igår började på allvar med tömkörningen, så han förstår tygeltagen. Målet är att rida in bettlöst så jag gör allt bettlöst just nu.  Så jag tömkörde med longergjord och tömmar, svängde hit och dit och gjorde halt. Även här väldigt duktig och min stallkompis red samtidigt på ridvolten. 

Idag ska vi se om jag ska testa handhästning igen (förra gången då han var hingst försökte han bita sönder min häst och mitt ben) så han får se lite mer av livet än bara ridvolt, stall, hage. 

Blir ett dyrt häst-år...

 Jag misstänker att det kommer bli en tuff vinter för hästfolket. Grovfoderpriser höjs pga höga dieselkostnader och gödselkostnader.. Höjda priser på strömaterialet pga .. ja jag antar dieselpriserna. Det kommer bli en dyr höst, vinter, vår.. Det är nu man blir smart med hur hästarna står på box och vilket foder de ska äta - för nu får man vända på slantarna. Tufft för ridskolor och annat men det är sånt man får leva med i dessa tider. 

Jag har en svag känsla av att mina grabbar kommer få vara ute länge detta år, för att jag måste hålla ner mina strömaterialkostnader. Det är tufft och dyrt att äga häst och jag som då har två blir det dubbel upp, då får man tänka om lite om hur de står installerade. Det kan bli så att just detta år blir det utehästar under hela vintern, vi får se..   Frisk luft har hästar aldrig dött av tack och lov. 

Varmt = Anna gör om dygnet

 När det blir varmt så orkar jag helt enkelt inte rida på kvällarna.. Jag får helt enkelt andnöd, mår illa och känns som om jag ska svimma vid ansträngning plus att jag tycker det är lite elakt att rida en häst vid 28 graders värme för även de måste känna av värmen..  Likaså på vintern, är det kallare än 25 minus så rider inte många, varför är det ok att göra så på sommaren när det är 25 plus?? Hästar klara dock högre temperaturer genom att svettas mycket men jag gör det inte.. 

 Så vad gör jag??  Jo, jag vänder lite på dygnet genom att gå upp före tuppen - nästan innan tuppen har gått och lagt sig tror jag. Alltså jag är uppe vid 4-tiden på morgonen för att sedan åka direkt till stallet och rida. Sitter oftast till häst vid 5-tiden och tränar. Då är det mellan 15-24 grader, lite för varmt för mig men det går att träna. Ida sitter i bur vid paddocken och jag tränar ca 30-45 minuter med tölt, galopp och diverse annat. 

Det är magiskt med mornar.
Jag gillar verkligen tidiga mornar före morgonsolens varma strålar som möter trädtopparna, dimman lättar från åkrarna, korna hörs råma långt bort och allt börjar sakta vakna . Morgonmys för mig. 

Sedan blir det dusch av häst, på med kläderna på hästen, ut i hagen, mocka boxen, rigga för kvällen och sedan så är det då dags för mig. Jag tar en dusch i spolspiltan, alltid lika roligt och spännande om någon ska dyka upp.. Jag duschar alltså i stallet före jag åker till jobbet, för jag tycker det är lite äckligt att åka svettig till jobbet och duscha i jobbets lilla dusch, då är det lättare och trevligare i spolspiltan. Klär på mig arbetskläder, fixar till mig lite och sedan packar jag in allt i bilen och åker till jobbet.

Sedan jobbar jag ett gäng timmar innan jag åker hem och fullkomligt kollapsar av värme och trötthet. Sover bort hela kvällen/natten för att repetera allt igen morgonen efter.

Hovis och Foderstatsberäkning

 Vilken dag!! Hovis ringde mig typ 08:45 och meddelade att bilen hade punka. Då bilen hade fått punka typ 1 minut från mitt stall så åkte jag till hovis och kollade läget. In med däcket i min bil och så åkte vi iväg för att laga punkan.. Ca 1,5 timme senare så var punkan ett minne blott och hovisens bil stod utanför stallet. MEN! 1,5h försent mot planerad ankomst då och jag skulle till jobbet efter skoning.

Snabblösningen blev att jag bad kollega på jobbet göra halva mitt jobb och sedan gjorde jag resten via datorn i stallet. Hovis skodde 3 hästar och tog av skorna på min lille Solfari. Han behöver inga skor när vi inte tränar så aktivt ute i skog och mark och dessutom har han hårda hovar och kan gå barfota.

Städa rent hela stallet efter hovis, släppa ut hästar, mocka och så åka hem.. Det var ca 10 timmar i stallet det.. :-)

Jag har haft lite kul med att räkna ut foderstat på våra hästar. När man förstår hur man ska räkna så är det väldigt roligt, så jag har mekat ordning en excelfil där jag nu mer eller mindre bara fyller i hästens önskade vikt och vad för foder den äter så visas det mesta. Sånt gillar jag

2 veckors vila, nu igång igen

 Hästarna fick vila 2 veckor helt från mig då jag har jobbat massvis på mitt gästhus inkl bastu under min korta men intensiva semester. Det var nog välbehövligt för dem att få en totalpaus från all hantering.

Ibland är det riktigt bra att pausa ordentligt, både för hästarna och för mig. Det låter alla små skavanker på och i kropparna att läka och hästarna får en chans att bara vara hästar. 

Men i förrgår då började jag igen!! Teo var pigg, glad och riktigt härlig tölt på grusvägarna. Kändes nästan som en ny häst. Solfari fick en liten longering och så lekte vi "följa john" på ridvolten. Han är en riktig trick-häst som älskar när jag hittar på nya saker, synd bara att jag inte är en sådan person som gillar trick och lek. 

Ny häst i stallet

 I helgen kom Balder, (eller som han egentligen heter på passet Nökkvi) men han kallas tydligen för Balder, så hädanefter kallar jag honom bara för Balder.

En liten söt svart islandshäst som kom från Island i oktober 2021. Väldigt cool, väldigt flockvettig så i söndags släpptes de ihop. I normala fall brukar jag låta ny häst gå vid sidan om i några veckor men det fungerade inte riktigt den här gången, så det fick bli en natt på box och sedan hopsläpp dagen efter. 

Perfekt ihopsläpp!! Precis som det ska vara. Teo brydde sig knappt men Solfari blev överlycklig över en ny lekkamrat. Det galopperades, busades och av och till blev till riktigt slagsmål mellan Solfari och Balder, mestadels för att Solfari aldrig lät Balder vara ifred. 

Solfari & Balder

Svipa - isisstoet som går vid sidan om - brydde sig inte alls om pojkarna utan var nöjd att mumsa på gräs i sin lilla hage. 

Jag bevakade hästarna under hela dagen och medan jag ändå var där så passade jag och min nya stallkamrat att begränsa tillgången till bete. Det är på tok för mycket bete i vår hage så vi behöver gränsa av betet. En eller två storhästar får komma ner och beta den delen som vi inte tillåter att våra hästar betar. Första gången vi gör på detta sätt men det blir helt enkelt för mycket käk för våra små isisar.

Gänget:  Teo till vänster, Solfari i mitten och Balder på högra sidan

8-års jubileum

 I slutet av den här månaden så firar jag 8-års jubileum i mitt stall!! Och även i mitt hus. Jösses amalia, 8 år på samma ställe?!? Det är inte illa det. 

Stallet har varit och är fortfarande trevligt. Visst, det finns alltid saker man önskar bättre men efter att ha flyttat runt en hel del så lär man sig att vara nöjd med vissa saker. Så länge hästen mår bra och jag kan jobba någorlunda drägligt runt min häst och min hästs miljö så är det ok. Det har krävts en hel del insatser från min sida (både penningamässigt och arbetsmässigt) att få det så bra som möjligt men det är ändå ett kollektivt stall och relativt billigt, så då får man helt enkelt jobba en del själv. 

Det har varit en bunt hästar, Brana, Kjartan, Atlas, Freyr, Theodor, Solfari - det är då "mina" hästar som jag har haft i stallet.. Brana, Kjartan har tyvärr avslutat sina liv hos mig pga hög ålder och skada. Atlas och Freyr har åkt tillbaka till sina ägare efter en tids träning hos mig och Teodor och Solfari är de jag har i nuläget. 

Som stallhästar bredvid mina hästar har det varit allt från: Bornis, en arab jag inte kommer ihåg namnet på, Caspian, Robin Hood, Mestur, Svipa, Rakel, Kria, en annan isis jag inte kommer ihåg namnet på, Spákur, Dreitill. Jag tror det var alla hästar. I nuläget står Svipa i stallet och på lördag kommer Balder. 

Storhäststallet som är vägg-i-vägg med mitt stall har bytt typ samtliga hästar och inackorderingar under denna tid, nästan - det är 1 kvar typ från tidernas begynnelse. Alla med olika personligheter och ibland har det varit riktigt stökigt men generellt trevliga personer och hästar. 

I snitt har jag ridit på samma grusväg under dessa år och totalt har det blivit 14 144km, alltså ca 1400mil, vilket innebär att jag har ridit Sverige från norr till söder ca 9 gånger. 

Jag har promenerat upp och nerför backen till hagen, ca 10mil under dessa 8 år varje vardagsmorgon. 

Jag har upplevt soluppgångar, solnedgångar, norrsken, snöstorm, regnstorm, storm och underbara dagar vid hagen, vid stallet och under ridtur. Jag har duschat i vattenspiltan, ätit frukost vid boxarna, suttit och tittat på teve i stallgången när hästar har varit sjuka, hjälpt till att kastrerat hingst i stallgång, fikat, sagt farväl för alltid till mina två underbara hästar vid stallet samt assisterat ytterligare en storhäst.  Jag har gråtit, skrattat och allt däremellan när jag har varit i stallet. 

Det är fortfarande magiskt på mornarna i stallet och jag finner denna plats som den bästa platsen för mig och mina hästar. Naturligtvis skulle jag vilja ha mitt egna stall men det här känns som nästintill som mitt egna.. 

Avramling

 I onsdags hände det.. Jag var lite stel i kroppen men ville ändå träna Teo så jag slängde mig upp på honom och vi jobbade.. och jobbade.. och jobbade.  Lite motigt men efter väldigt mycket jobbande så kändes vi båda mjuka nog och jag avslutade.

Skrittade ut på långa tyglar från ridvolten och då hände det.. En laminera papperslapp som sitter fast på en stolpe fladdrade till medan Teos tankar var ngn annanstans och han slängde sig bakåt och sidvärtes. 

Jag kände att jag gled så pass mycket så jag skulle inte kunna rädda mig kvar på hästryggen och noterade också att Teo blev lite nervös så jag släppte taget. Rasade fullständigt rakt ner på vänster arm och vänster höft. Inte alls bra för min rygg det här men satt kvar en stund på backen, kände igenom alla kroppsdelar och tyckte faktiskt synd om mig lite.. 

Noterade också att min stallkompis, som galopperade nere på fältet i lugn och ro, såg mig och vände direkt och kom upp i full fart på sin häst för att kolla min status.. Det är underbart med vänner som håller koll på en. 

Lite ledbruten men inte slutkörd. Igår red jag också på Teo och jobbade även väldigt länge på Solfari. Solfari och jag tränar uppsittning - en viktig övning anser jag.  

Suttit på Solfari, bettlöst

 Plötsligt händer det. Viljan att göra något mer med Solfari! 

Så en dag förra veckan, sadlade jag Solfari och tränsade (han ska ridas in med sidepull har jag bestämt) och satte på mig hjälm (alltid när jag longerar/rider) och tog med mig longerlina.

Longerade en stund på ridvolten och sedan paus. Tog en äppelbit i handen och munnen, stod och hoppade en stund med en foten i stigbygeln, gav äpple, beröm och sedan satt jag upp. Äpple direkt till Solfari från hans rygg och sedan satt jag av igen. Helt okomplicerat, helt odramatiskt men jag satt på honom!! 

De väldigt få unghästar jag har ridit in, typ 3 (inkl Solfari) tror jag det är, min egna Frenja, en annan häst som ngn annan äger och så Solfari, så vet jag att rida in unghästar är så otroligt okomplicerat. De bara accepterar läget hela tiden och mer eller mindre säger: JA! Va kul!! Vad ska vi göra nu? 

Och alla unghästar har jag jobbat med helt själv, utan assistans från marken. Inte det optimala men nu har det blivit så. Jag har alltid tagit det extremt lugnt och låtit hästen välja tid och plats för allt, för vem har bråttom?? De måste få en chans att växa, både fysiskt och mentalt. 

Solfari är dock första hästen jag har valt att rida in bettlöst. Vi får se hur det går framöver men min vilja att rida bettlöst har blivit större ju äldre jag har blivit. Det här med bett =  skador i munnen, alla foton på hästar som gapar, nosgrimmor som sitter tajt och mina egna erfarenheter med bettridning, det jag har sett på tävlingar osv.. Det har gjort att jag ska försöka rida bettlöst.. Är hästen endast van med bettlöst så kommer den också bli mer lyhörd för hjälperna och jag kommer bli mindre hård i handen, tror jag. Kan western-folk rida in bettlöst så kan jag! 

Brana red jag alltid på hackamore. Visst det är också skarpt men det är bettlöst åtminstone. Teo har jag varit lite mer "lat" och rider på bett, ska försöka vända den trenden också mot bettlöst. De instruktörer jag har ridit för var inte så nöjda med min bettlösa Brana men de upptäckte att vi jobbade bra tillsammans på bettlöst. Och när de själva provred henne, erkände de att det var inte så tokigt med bettlöst på henne - trots att de först sa att "med bettlöst blir det inte samma mjukhet i böjningarna". Men det fick de snabbt ta tillbaka efter de hade provat henne. 

Så, nu får vi se om jag lyckas med detta projekt eller inte. Roligt är det i alla fall. 

Ljus, ridning, utehästar, mekanisk grind

Förra veckan hände det en riktig förändring med tanke på vädret. Från snöstorm till underbart vackert vårväder som ledde till att mina två grabbar får numera vara ute dygnet om. Jag har mekat till så mina automater sköter nattfodring och morgonfodring, något mer foder behöver de inte då gräset växer så det knakar i hagen. 

Den ena automaten, inköpt på Feed-X, är en mekanisk "äggklocka" (heter TG-1 12h) som man kan ställa så den öppnas inom 12h. Jag ställer den så den öppnas klockan 24:00 på nätterna. På den finns en vanlig enkel resårgrind som då automaten bara släpper taget om. Denna automat måste ställas varje dag.

Den andra automaten är en batteri-automat (inköpt hos Buffeautomat) som man ställer in en gång och sedan behöver man bara haka på grinden varje dag (utan inställning av tid) för att den sedan ska släppa taget om grinden på utsatt tid. Denna har jag ställt in så den släpper taget om grinden vid 06:00 på morgonen.  Så nu behöver jag egentligen bara vara i stallet en gång om dagen för att rigga käk i hagarna till hästarna, underbart härligt. 

Rider Teo gör jag vilket går bra men nog märks det att han går ute. Lite slöare, lite tröttare och lite "blaha" på att jobba. Men det brukar bara vara så här en stund och sedan blir han som vanlig igen.

Solfari jobbar jag vidare på men det har gått lite långsamt eftersom jag själv har haft ryggbekymmer. Nu börjar det äntligen bli bättre så vi får se hur planen med honom fortlöper. Jag har nästan suttit på honom men jag har (som alltid) inte bråttom med något.