tisdag 22 november 2022

Dags för en drastisk förändring

 När hela den här covid-historian bröt ut och allt blev i låst läge så blev det mycket som jag funderade över. 

  • Vad vill jag göra med resterande del av mitt liv? 
  • Hur ska det bli när jag blir pensionär? 
  • Vill jag verkligen bara leva för jobb/hästar och ingenting mer?
Jag är en tävlingsperson och i nuläget har jag inte riktigt hästar som är på den nivå jag vill tävla, SM och vidare uppåt. Jag har också noterat att jag har börjat bli en byggare och älskar att meka med mitt hus men även göra saker med min familj, som att åka och vandra en vecka, dra iväg på utlandsresor osv. 
Dessutom börjar kostnaderna för att äga EN häst bli väldigt höga, jag då som har två blir allt dubblerat. 
Alla mina pengar går till hästarna...  

Det känns inte ok. Även jag vill kunna gå och klippa mig utan att inse att "nu får jag äta nudlar resten av månaden" eller köpa den där tröjan eller gå på middag med kompisar. Ingenting av detta kan jag göra nu för jag vänder verkligen på varenda öre. Allt jag vill göra hemma blir "det duger som det är" eller "kanske jag kan återanvända det här"..  Jag börjar dessutom närma mig 50år och måste verkligen tänka på pensionen.. Jag måste spara!! 

Jag älskar hästlivet och allt vad det innebär men jag har insett att jag älskar mitt hus och mig mera. Jag vill kunna renovera mitt hus, kunna påta i trädgården, njuta av dagarna utan att hela tiden kolla på klockan för att jag måste åka till stallet. 

Kanske har jag en 50-års kris, kanske inte. Men NU är det dags för drastiska förändringar. Jag kommer sälja Teo för att ägna all min tid åt Solfaris inridning (vilket jag knappt har hunnit med i nuläget). Sedan kommer jag rida Solfari ett tag under våren, är han riktigt fin kanske ngn tävling men sedan lär han nog säljas också, för han är en perfekt tonårshäst. 
Sedan kommer jag ta en lång paus från hästlivet och fundera om hästlivet fortfarande ska existera i mitt liv. OM det fortfarande ska existera i mitt liv, kommer jag köpa en rakabajsarhäst och tävla. OM hästlivet inte ska ingå i mitt liv längre, tja - då blir det nya äventyr.



fredag 18 november 2022

Fortsatt träning och snö

 Det känns lite tomt nu i stallet, trots att det är proppfullt med folk. Denna känsla kommer gå över det vet jag men just nu känns det lite tomt och ensamt. Jag saknar min kompis i stallet.. 

Men! Rida bör man ändå göra, trots känslor, väder och annat. Vädret ja, det var snö på backen nu. Väldigt lite men ändock snö.. 

Teo och jag har hamnat i en svacka så nu har jag backat bandet lite och gått tillbaka till basic. Vi tränar lätt och enkelt, jag tänker mycket på tydlighet, yttertygel, sätet och jobbar massvis med åttavolter, halvhalter osv. Det har gått bra så jag kommer fortsätta med detta under månaden, kombinerat med lite uteritter förstås.

Solfari har en väldigt stark trav har jag noterat. Det är svårt att få till tölten men jag tror att jag kommer träna mer på traven, galoppen så han förstår skänklar, säte, hand och sedan börja med tölten. Jag har ju inte bråttom, det har jag poängterat några gånger tror jag. För jag vill ha en hållbar häst. Det känns som om han har fina gångarter så det här ska bli intressant i framtiden.

onsdag 16 november 2022

En sorglig men ändå rolig dag..

 Idag åker Svipa till sin nya ägare och min stallkompis Nilla avslutar sin hästkarriär.. Väldigt sorgligt tycker jag, då jag har fullkomligt älskat våra turer tillsammans! Och Svipa.. underbara Svipa med sin otroliga mildhet vid hantering och hennes extrema energi vid ridning. 

Men samtidigt är det väldigt roligt då Svipa får en ny ägare som kommer älska alla stunder med henne och skönt för Nilla som har rätt ont i kroppen och får äntligen pausa från alla tunga arbeten som det innebär med att äga häst. 

Men det hindrar inte att jag som blir kvar känner mig lite ledsen... även om jag har underbara stallkompisar kvar i stallet så är det något extra när man har en sådan ridkompis som man kan kapplöpa med, träna tillsammans med, tävla med. Vi har känt varandra länge från olika stall och hästar och hållit ihop en bra stund i olika stall, vägarna kanske någon gång delats men vi har alltid mötts igen. Jag är glad att vi knöt ihop oss igen de här sista 2 ridåren och haft roligt ihop.
Nilla och jag kommer naturligtvis träffas oavsett om vi har häst eller inte men eftersom mitt liv mestadels består av hästar så vet jag att det kommer inte bli lika ofta, vilket är tråkigt. 

Jag önskar Svipa all LYCKA TILL med sin nya ägare och hoppas de kommer få roligt tillsammans och Nilla,.. min vän.. Jag önskar dig all lycka till i framtiden med allt vad det innebär och du är så välkommen åter, antingen för att ta en tur på mina hästar med mig eller bara insupa lite hästdoft i näsan igen. 

De 3 musketörerna. Kjartan, Svipa, Brana

Nilla vann T4 (om jag minns rätt) på Svipa, Toftinge.

En av våra många härliga uteritter med mamma, Kjartan.

Jo, i alla väder så har vi ridit.. 

Här njöt vi av höstsolen efter lösdriftsbygge

Vår sista gemensamma bild tillsammans. Vintern 2021. 
Jag & Theodor, Nilla & Svipa