onsdag 16 november 2022

En sorglig men ändå rolig dag..

 Idag åker Svipa till sin nya ägare och min stallkompis Nilla avslutar sin hästkarriär.. Väldigt sorgligt tycker jag, då jag har fullkomligt älskat våra turer tillsammans! Och Svipa.. underbara Svipa med sin otroliga mildhet vid hantering och hennes extrema energi vid ridning. 

Men samtidigt är det väldigt roligt då Svipa får en ny ägare som kommer älska alla stunder med henne och skönt för Nilla som har rätt ont i kroppen och får äntligen pausa från alla tunga arbeten som det innebär med att äga häst. 

Men det hindrar inte att jag som blir kvar känner mig lite ledsen... även om jag har underbara stallkompisar kvar i stallet så är det något extra när man har en sådan ridkompis som man kan kapplöpa med, träna tillsammans med, tävla med. Vi har känt varandra länge från olika stall och hästar och hållit ihop en bra stund i olika stall, vägarna kanske någon gång delats men vi har alltid mötts igen. Jag är glad att vi knöt ihop oss igen de här sista 2 ridåren och haft roligt ihop.
Nilla och jag kommer naturligtvis träffas oavsett om vi har häst eller inte men eftersom mitt liv mestadels består av hästar så vet jag att det kommer inte bli lika ofta, vilket är tråkigt. 

Jag önskar Svipa all LYCKA TILL med sin nya ägare och hoppas de kommer få roligt tillsammans och Nilla,.. min vän.. Jag önskar dig all lycka till i framtiden med allt vad det innebär och du är så välkommen åter, antingen för att ta en tur på mina hästar med mig eller bara insupa lite hästdoft i näsan igen. 

De 3 musketörerna. Kjartan, Svipa, Brana

Nilla vann T4 (om jag minns rätt) på Svipa, Toftinge.

En av våra många härliga uteritter med mamma, Kjartan.

Jo, i alla väder så har vi ridit.. 

Här njöt vi av höstsolen efter lösdriftsbygge

Vår sista gemensamma bild tillsammans. Vintern 2021. 
Jag & Theodor, Nilla & Svipa

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar