Handhästat..

Ikväll så passade jag på att göra något roligt.. HANDHÄSTA! Jag tycker verkligen det är roligt, hästen jag rider på får ett uppdrag (att ha koll på sig och sin partner plus lyssna på mig), hästen som medföljer utan ryttare har också en uppgift (att hålla samma tempo som ridhästen, inte vara för nära, inte för långt bort, inte för långt fram och inte för långt bak) och ibland får jag sällskap i form av Nilla+Svipa och då får de också en uppgift (prata med mig samt ha koll på sig själva så de inte krockar med oss plus hjälpa till att hålla koll på medföljande häst).

Kjartan blev handhästad och Brana fick jobba som ridhäst. Båda två skötte sig utmärkt i skritt - den enda gångart vi får hålla just nu - och vi red i skritt ca 30 minuter. Ena handen höll tyglarna och den andra handen höll i grimskaftet till handhästen. Det var väldigt mysigt och jag tror nog att samtliga hästar trivdes med sina uppgifter, även om vissa (Svipa) tyckte det gick lite väl långsamt.

Lite låg blir man väl,,,

Snart är det dags för Geadingakeppni.SM, 11-13 september.. .. SM:et jag skulle vara med på.. Lite ledsen är jag då jag anmälde mig tidigt, bokade hotell tidigt och var så förberedd mentalt men så gick Brana sönder. Det är ännu mer ledsamt då jag har läst att det är massvis som är anmälda och det hade varit superkul att vara med på en sådan stor tävling.. Jag har ju tävlat 2 år på Geadingakeppni.SM och var inkvalad för det här året också.

Nåja, det kommer flera gånger. Jag vet att jag hade kunnat tävla både vanliga SM och Geadingakeppni-SM det här året för vi har haft de poängen som krävdes men som sagt; det kommer flera SM.. Brana är friskförklarad och nu är det rehabilitering som krävs under vintern.

Men det är klart att det svider.. lite..

Hästar är hästar....

Jag blir alltid lika förvånad över hästägarnas debatt om hästar i hagen.. Om en häst blir skadad i hagen ofta med samma flock men inte skadad med en annan flock så händer det att hästägarna känner sig skyldiga. Jag förstår inte varför..
Dessutom kommentarer som att "en häst ska få vara häst" förstår jag inte heller.. Dagens hästar är inte som vildhästar där alla hästar går tillsammans och de som inte passar flocken blir utstötta och får hitta en annan flock utan dagens hästar är träningsmaskiner där man ofta placerar valacker i en flock och ston i en annan flock, utan att de ens får en chans att välja själva.. Vill vi ha det som "förr i tiden" kan vi lika gärna ta av skorna på hästarna, låta de springa vilda i naturen utan staket.. Men så fungerar inte samhället nuförtiden. Vi vill inte ha skador på våra dyra träningsmaskiner, det är rätt förståligt..

Vi har placerat ett gäng hästar i en flock och tror att de ska komma överens men det är inte alltid så.. Ofta ser man hästar i en stor flock bilda småflockar för att de har sin hierarki och är mer nöjda med vissa individer. Att en häst då ofta blir skadad i en flock betyder inte att hästägaren är dum eller att hästen som kanske skadar är dum utan det är helt enkelt så att flockmentaliteten är inte stabil. Det blir fel i hierarkin.

Om min Brana hade varit skadad ofta med en flock så hade jag tagit ut min Brana och hittat en annan hage och en annan hästkompis åt min dam. Så enkelt är det.. Det är varken flockens fel, mitt fel, de andra hästägarnas fel eller något fel alls. De funkar bara inte ihop.. Rätt enkelt enligt mig.

Men det är som alltid svårt med många hästar och många ägare med starka åsikter, det förstår jag. Jag har ju rätt starka åsikter själv..

Regn & Hagel

Det blev en liten skrittträning med Brana på ridvolten igår.. Det hade regnat men slutade precis när jag skulle gå ut och eftersom Brana har varit lite stökig när jag har ridit så tänkte jag att det kanske var för att Svipa inte var med.. Det är ett nytt ställe för Brana och jag har nästan glömt bort hur hon brukar vara på nya ställen, feg och vill alltid ha sin bästa vän med sig..

Så Nilla & Svipa följde med ut för att stå vid ridvolten och glo medan jag red i ca 20minuter. Hehe, det började spöregna så fort vi kom ut från stallet och sedan haglade det med full kraft. Varken Nilla eller jag hade regnkläder på oss så vi blev rätt blöta. Men Brana var lugn och fin och jobbade bra i skritten med åttavolter, sidvärtsrörelser, halt.  När jag var klar, då slutade det att regna - typiskt.

Sedan fick faktiskt alla våra pållar på sig regntäcken, det är ju +7 grader på nätterna och regn.. Brana är en frysskit och Kjartan är gammal så jag vill skydda dem lite. Ser att det var klokt idag (dagen efter) då det spöregnar just nu..

Helgens arbete

Jag har gjort en hel del nu, både hemma och i stallet. Hemma har jag släpat ihop allt sly efter pappa och jag tog ner 5 träd. Sedan rensade jag högen med sly genom att tugga igenom grenar och på så sätt fått lite tuggat bark på marken. Stockar har jag burit också samt dammsugit inne och städat upp.

I stallet har jag ridit Brana och Kjartan samt sprutat Svipa med penicillin.. Svipa mår bättre nu också, det är skönt. Brana är pigg, het och arbetsvillig. Hon vill helst springa och jobba och det här med skritt är dödens tråkigt enligt henne. Jag får jobba hårt med att hålla henne i skritt men det är ju positivt med en pigg och glad häst.

Japp, helgen i korthet..

Ridit

Idag tog vi in våra pållar och sedan så kollade vi Svipa som inte verkade må så bra.. Hon såg sned ut, väldigt svullet juver och lågmäld.. Ur ena spenen kom en gulaktig vätska.. Det blev till att ringa veterinär som skulle komma efter några timmar. Under tiden passade jag då på att rida både Brana och Kjartan..

Brana börjar se och behandlas som en storhäst.. Kyldamasker i boxen, när jag rider ut så får hon på sig RÖDA senskydd och väl tillbaka så blir det kyllera.. Jösses, jag är värre nu med skydd än när jag hade stora hästar. MEN, ut red jag i skritt. Brana var heeet och ville verkligen INTE skritta men det blev en massa halvhalter och förklaring att man ska skritta. Jag red ut med två storhästar men det var något Brana verkligen inte ville göra, hon ville vara hos Svipa. Så seg häst från stallet men hetsig på att vända och började visa tendenser till att stegra. Jag vände före de stora hästarna och då var det måånga gångarter som Brana ville visa.. Galopp, matte?? NÄhä.. Tölt då, matte? Nehej inte det heller.. Bocka då? Nääähää.. Stegra lite då?? Nope.. Oki då, mycket snabb skritt?? Jamen det fick hon göra så då höll vi oss till den gångarten i ca 1 minut innan alla frågor dök upp igen och repetition igen av alla svar och så höll vi på så hela vägen hem.
Kjartan fick en svängom på ridvolten i tölt, trav på åttavolter. Duktig kille men han ville också helst vara kvar i stallet.. Kan det vara så att de känner att Svipa inte mår bra och de ville vara nära henne??

Veterinär dök upp och mycket riktigt, Svipa har juverinflammation. Ovanligt på hästar sa veterinären men hon hade behandlat en före den här sommaren. Anledningen till att ston får juverinflammation, berättade veterinären, var att spenen är vidöppen under sommaren (kanalen in) och då kan alla elaka bakterier gro till sig där inne.. Mycket intressant och väldigt informativ veterinär. Vi såg väldigt tydligt vid proverna att hon hade något skräp i tutten så hon fick metacam och penicillin och vila i 5 dagar. Sen är hon bra igen..
Veterinär rådde oss också att mjölka ur Svipa medan hon var svullen, för att minska på trycket men inte mjölka för mycket för då kan man starta mjölkproduktion och absolut inte mjölka på backen utan samla ihop i en mugg.. Att hälla ut bakterier rakt in i boxen eller i hagen och "bjuda" andra ston på denna bakterie är väl dumt va???

Friskförklarad :-)

NU är Brana friskförklarad.. Wohooo, så glad jag är..

Vi kom till Evidensia imorse och hade Svipa med oss eftersom båda skulle vaccineras på en gång. Brana har varit rätt het på sista tiden och idag var inget undantag. In i boxen på Evidensia och där började hon stegra eftersom hon inte stod precis bredvid Svipa.. Så jag fick be de ägare till hästen som stod närmast Svipa att byta box, vilket de självklart gjorde. Sen var det då dags för Brana att komma ut på "banan". Eftersom det tog en liten tid (max 3 minuter) innan veterinär kom så blev jag tvungen att promenera runt med henne på banan. Sen fick vi visa skritt och därefter trav på asfalten. Helt ok, ohalt. Och så var det dags för att ge Brana lite "lugna-ner-sig-spruta". Hon fick brems och ville ändå inte riktigt varva ner så att hitta blodkärl var inte det lättaste men till slut gick det. Sjuksyrran sa "jag trodde isisar var lugna och snälla hästar".. Hehe, inte min Brana ;-)

När hon väl blev lite lugn av sprutan passade vi på att ge henne vaccinsprutan och botulismvaccinationen. Hon protesterade genom att veva hårt med svansen, det enda hon orkade göra och sedan raka benet och promenera in i ultraljudsrummet. 5 minuters väntan på veterinär och då började Brana redan vakna till liv igen. Va fasiken?! Veterinär jobbade fort och tog massa bilder och glodde på ultraljudsbilderna - sedan när hon var klar, på ca 15-20 minuter så var Brana klar i bollen och het igen. In i boxen och därefter diskuterade vi status.. Fint ben, bra senor och det enda som finns kvar är ärrbildningen på ringbandet, tyvärr - det kommer hon få leva med. Men hon är konstaterad frisk och ingen aktiv skada kvar. Nu börjar igångsättningen!

Skritt 20 min varannan dag för att ökas på till 1 timme under en månad och sedan skritt 1 timme varje dag i 1 månad. Därefter trav/tölt kombinerat med skritt i en månad och sedan galopp/ökad tölt kombinerat med alla andra gångarter en månad.. Vilket innebär att i december, när jag börjar min nästa semester, är hon redo för att tränas på fullt allvar. Visst kan det hända att vi får bakslag men den sannolikheten var mycket låg enligt veterinär. OM det skulle ske ska jag kyla benet igen, ringa och sedan blir det väl antiinflammatoriskt och omstart. Som sista utväg opereras hon men det var verkligen som sista sista utvägen, enligt både kirurgen och veterinären jag har.

Jag ÄR SUPERGLAD & det ska bli HÄRLIG att få rida henne med mål mot nya tävlingar 2015!!!

SEMESTER!!

Jag går emot alla normala standarder och tar semester NU.. Årets första semester, 2 hela veckor.. Underbart och vädret är perfekt!! Regn, kallt och blåsigt - PERRRFEKT!!

Nu ska jag meka hemma samt förhoppningsvis kunna rida Brana också..

1. Städa rent bakom förråd

2. Hugga ner 8 träd

3. Tömma snickarboa

4. Riva snickarboa

5. Städa andra förrådet

6. Kapa ved.

7. om jag hinner - sätta upp snickarboans brädor på vedförrådet istället (återanvänder lite)

Tjingeling på ett tag!! 

Ok att Ida ofta ligger konstigt men den här ställningen ser extremt oskön ut och ändå somnade hon gott och sov i mina korslagda ben i 1 timme innan hon bytte ställning.. 

Alltid kul att se sina gamla hästar..

Jag har ägt 4 islandshästar.. Inte alls många om man ser bakåt i tiden men jag har ridit och tränat desto flera, Bliki, Skuggi, Sölvi, Jaki, Frenja, Isak, Kjartan, Tilvera.. m fl m fl... Plus en massa flera som jag har glömt bort namnen på, inte så att de var tråkiga att rida utan mer att jag helt enkelt har glömt bort namnen.. Man ska inte glömma bort att jag började "sent" med islandshästar, vid 1996. Innan dess red jag hästar,  från 1984, då jag började rida, och jag ägde (nåja föräldrarna) 3 stora hästar, Caribo (angloarab), Lechim (svenskt halvblod), Lazy (fullblod). Dessa 3 tävlade jag i hoppning, fälttävlan, terrängridning, distans.

Jag har inte riktig koll på åren faktiskt,  när jag köpte och sålde hästarna men ungefär så här blev det.
Hnáta ägde jag 97-2004. Islandsfödd. Hon är nu 23 år.
Ketill ägde jag 2004-2012. Islandsfödd. Han är nu 18 år.
Frenja ägde jag 2007-2010. Svenskfödd. Hon är nu 9 år.
Brana äger jag 2012-. Svenskfödd. Hon är nu 10 år.

Hnáta frá Brimnesi brukar jag ibland få se nya bilder på via Facebook. Underbart att få se henne och hon verkar må gott.. Det är lite kul att läsa om henne och hur snäll hon är.. För när jag hade henne så var hon het, svårriden, jättekänslig och jag skrev väl het!! Och nu ser jag bilder på tonåringar som rider henne barbacka och i grimma.. Underbart och det som är roligast är att hon ser ungefär likadan ut nu som 20-åring som då när jag hade henne som 6-åring..

Ketill fra Oddholi bor någonstans i Dalarna. Han ägs av en herre som fullkomligt älskar honom och han ville ha en töltmoppe som var snäll och det fick han. Ketill var också en sådan där smårädd, känslig kille som var svår att fånga i hagen, jättekänslig när man red, misstänksam mot alla människor. Men efter några år så lugnade han ner sig och blev en suverän familjehäst. Jag fick ett telefonsamtal bara för någon månad sedan och familjen som äger honom berättade att de älskar honom och att han mår jättebra. 

Långtur i Grillby.. Han var sagolik på långturer & som handhästledare.

Brana från Marbogården. Min tokiga underbara dam med temperament som inte andra hästar har. Hon är en häst som jag kallar "work-in-progress".. Inte ännu redo för andra att hantera.. 

 

 Frenja från Ås var faktiskt tvärtom.. Överhanterad och mycket bufflig. En liten ung dam på 2 år när jag köpte henne. Hon insåg inte sin egna styrka utan verkade tro att hon var en liten knähund på 5 kg. Otroligt svår att få att inse att hon var stor och att jag som hanterade henne behövde utrymme! Det blev mycket arbete med utrymme och få henne att inse vem som skulle ha ansvaret. Men snäll och go har hon alltid varit. Hon och Ketill hade jag samtidigt och Ketill var en perfekt farbror till henne då han lärde henne allt från att gå som handhäst till att lastas och hänga med på tävling.  Nu bor hon i Norrköping och är en superfamiljehäst.

Vår första tävling. Här är hon 5 år.

Tränar den högre skolan..

Brana har blivit piggare och piggare vilket innebär lite mer svårhanterad från marken. Hon kan inte vara lugn i boxen, flamsar omkring i hagen och när jag hanterar henne... hmm.. hon är rätt stökig. Nilla har ett snyggt blåmärke på armen som bevis efter Branas fina tänder.. Igår var inget undantag. Tack och lov känner jag igen hennes temperament och kan "se"/känna vad som kommer att ske inom snar framtid. Och mycket riktigt. Utsläpp i hagen efter lite gullegull i boxen och då så flög hon rakt upp!!
En perfekt levad... Djupt ner på bakhasorna, högt högt högt upp med framdelen, framben snyggt inrullade mot magen.. I fullständig perfekt balans men då med matte i grimskaftet och en hund i andra handen.. Inte alls vad jag ville så jag bad henne att komma ner på alla 4 igen, vilket hon gjorde bara för att repetera levaden igen!!! Knasiga häst.. När jag till slut har fått henne att stå still i ca 4 sekunder så drog jag av grimman och då flög hon iväg i full galopp med massvis att bocksprång och Svipa efter..
Brana ska vara lugn och stilla i hagen, var det någon som sa (läs: veterinär).. Hmm??

Varför säger jag inte åt henne på en gång, undrar  ni?? Jo, Brana är en dam som är lätt fram och stegrar lätt. Vid skarp tillsägelse ställer hon sig oftast upp på bakbenen och sen får jag ett jättejobb att få henne lugn igen. Hon är ändå rätt snäll när hon stegrar och ser alltid till att matte är ur vägen. Dessutom är hon en arbetsmyra och VILL inget annat än att jobba.. Såå, vid lång vila hamnar hennes energi utanför huden och exploderar på det här sättet och jag accepterar detta. Hon har blivit såå mycket lugnare men jag vill i ärlighetens namn inte ha en lugn och stabil häst.. Det är inte min typ av häst utan hellre en lite stökig än en (i mina ögon) tråkig häst.
Jag har försökt på olika sätt att hantera  henne, allt från att säga till henne - till att köra horsemanship (vilket jag inte är så bra på själv)..  Men jag har märkt att det bästa är att vara lugn, stabil och bara fortsätta med det jag vill göra utan att ens bry mig om hennes flamserier.. För flams är det.. Ingenting annat.

Jag vet också att hennes mormor och hennes mamma var inte de trevligast hästarna, de hade mycket hyss för sig såsom att stegra, bita, jaga andra hästar - så jag förstår att Brana har ärvt den biten av dem. Det snackas så ofta om hingstarna men man glömmer bort att mamman/stoet tar hand om fölet i ca 1 år och då ärver/lär sig fölet oftast mammans egenskaper.. Det har Brana gjort.. Mycket av Branas "hyss" har dämpats, antagligen för att jag är så konsekvent, men när hon vilar så här länge är det inte underligt att det kommer tillbaka.. NU förstår ni varför jag är mycket tveksam till att betäcka Brana.. Då jag vet att ston nedärver/lär ut mycket av sitt temperament och agerande till sina föl..

3 dagar kvar..

Tills Brana ska in på kliniken igen, Evidensia i Täby och träffa Henrietta Talts.. Veterinären som har följt med oss det här året under senskade-historian..

Det har gått från i maj månad "dags att bestämma vad du ska göra i framtiden med din häst".. till juli månad "vad det ser fint ut, du kommer garanterat kunna rida henne på allvar igen i augusti"..

Hennes ringband är fortfarande svullet, litegrann men jag undrar om det inte kommer bli kroniskt där nu.. Då allt annat ser jättefint ut. Vi får se vad som händer. Nervös är jag.. Rida vill jag, tävla vill jag.. men det måste ske på en 100% fräsch häst, inget annat funkar för mig.

Henrietta har varit suverän under besöken, berättat massvis, varit klar och tydlig med vad som gäller.. Såå, nu håller jag alla tummar och allt annat som ger tur för att prognosen är mycket god..

Helgens händelser..

Ja, vad har hänt under veckan och helgen?? Jo, första dagarna på veckan tillbringade jag i Tyskland med mitt jobb och arbetade hårt. Det blev lite besök här och där i Tyskland, rätt intensivt..

Helgen var rätt skojsig och tråkig.. Gick upp supertidigt, kl 03:45 och frågade samtidigt mig själv "varför?? varför??".. Men Nilla skulle ju tävla!! Så det var dags att åka till stallet för att packa in Svipa i transporten och sedan iväg till Tölt.nu i Enköping. Mamma hämtades upp vid 06:00 längs med vägen.
Väl framme var det fiint väder och sedan ut och veterinärbesikta hästen. Jag såg att Nilla fick springa fram och tillbaka, fram och tillbaka, debatt och sedan fram och tillbaka igen och mera debatt.. Till slut såg jag Nilla vifta med armarna.. Jahap, dags att motionera tänkte jag.. Hämtade spö och gick till veterinären där även jag och Svipa fick springa två gånger.. Nope, hon markerade och blev struken från tävlingen.. Jahap, här har man gått upp supertidigt och inte fick man se ekipaget man ville se.. Nåja.. sånt händer. Anledningen till att Svipa markerade var antagligen bommen fram som hade lossnat under färden och så hade hon fått ett slag på benet och det ömmade säkert en smula. Hon var inte varm, inte svullen och hade transportskydd på sig (förstås).. Men vi stannade kvar och tittade på A-flokken, alltid lär man sig något och det var spännande att se vissa ekipage - otroligt flotta ekipage. Solen sken och fika hade vi med oss.. vid 12-tiden drog vi hemåt igen för att sedan släppa ut en studsande Brana och en ganska pigg Kjartan - båda stod inne för säkerhetsskull..

På kvällen blev det städning hemma ute på tomten, flytta vedklabbar hit och dit samt kapa ner rododendron som hade fått något vilt över sig.

Söndagen fick Brana motionera med mig PÅ. Hon är alldeles för pigg och behöver röra på sig. En liten skrittträning på ridvolten och Nilla passade på att rida Kjartan litegrann, inte mycket då han är nyvaccinerad men lite skritt har ingen dött av. Svipa fick vila..helt ren i gången i söndags, typiskt!
Sedan på eftermiddagen över till Annica, som nyss hade fyllt år (var det 28?? eller 38??).. och fikade, snackade - mycket husrenovering blir det med dem då de också har köpt hus nyligen.

En härlig vecka, en härlig helg.. Snart semester..

Att låta sin häst vandra vidare...

Jag läste Mullebloggen och såg att han nu ska få vandra vidare till de gröna ängarna.. Det är inte alltid lätt det där med att besluta om vad som ska ske med en gammal häst..

NÄR är det dags att låta hästen somna in?
HUR ska hästen få avsluta sin tid här på jorden?
VEM ska man ringa?

Jag tycker nog att NÄR är lite upp till hästen, ägaren och veterinären. Om hästen ser ut att må gott, har någorlunda bra tänder, en trevlig hage så tycker jag nog att hästen kan få leva vidare. Det kräver dock att man fortfarande tar hand om sin gamle pålla med skoning, ryktning osv.. Det går inte bara att lämna hästen vind för våg bara för att man inte kan rida på/använda den..
Men om skadorna är fler än de skadefria dagarna, om hästen tunnar ut, hästen får svårt att beta, verkar helt enkelt "klar" med att leva så tycker jag nog att den förtjänar att få somna in med veterinärs råd och stöd förstås.. Djur har den lyxen att de behöver inte lida i tysthet på en säng, i ett rum, alldeles ensam och invänta döden, månad efter månad.. som vi människor måste göra.

Platser

• Man kan köra sin häst till ett slakteri där de då tar hand om hästen, fast jag vet inte om de vill ha gamla hästar?? Hästar som har godkända pass kan man även sälja köttet om man så önskar men man måste inte. På slakteriet försöker de ta in hästarna tidigt på morgonen före "morgonrusningen" som finns på ett slakteri. Hästarna avslutar sin tid med hjälp av en slaktmask. Man tjänar inte mycket pengar på detta men du slipper kostnaderna för destruktion och själva avlivningen. 

• Man kan boka tid med en firma som kommer och avslutar hästens liv hemma i sin stallmiljö. Där är det också slaktmask som gäller. Då brukar det vara smart att vara på en plats som tål lite blod, eller som kan spolas av.. 

• Eller så kan man tillkalla veterinär som då sprutar insomningsmedel (överdoserar) och hästen somnar in och sedan stannar hjärtat. Detta kan man göra på djursjukhus eller hemma.

• Är det akut så är det akut och då sker det oftast exakt på den plats hästen står.. Då har man inte så mycket val längre..

Metoder

• Slaktmask.. En "pistol" man sätter mot hästens panna. En pinne skjuts in med hög hastighet i hästens hjärna vilket gör att hästen faller (ibland ganska dramatiskt) ner på backen. Hästen är hjärndöd men inte död och därför måste slaktaren sticka hästens pulsåder i halsen så att hästen förblöder (avblodar) och på så sätt slutar hjärtat att slå = död. 

• Medicinsk avlivning, alltså spruta.. Då sprutar man in ett insomningsmedel eller hög narkotiskt preparat i hästen blodsystem och hästen faller ner åt sidan, somnar och hjärtat slutat sedan att slå. Det är mindre blodigt men det kan kännas som en evighet medan sprutan verkar.. 

Vem ska man ringa?

Det är några saker man bör ta reda på först..Dels vad försäkringsbolaget står för, det kan vara väldigt viktigt med tanke på att kostnaderna kan skjuta i höjden upp till 15 000kr. Så om man har tid och det inte är akut - börja med försäkringsbolaget. 

Sen har jag faktiskt bara en kille som jag känner och har mött som jag anser är nog den bästa.. Tommy på Nödslakt.. www.stockholmsnodslakt.se . Jag har nog inte sett någon som är så human och snäll mot djuren, levande som döda, samt är så mjuk och trevlig mot personerna som känner djuren. Han försöker alltid göra så som man önskar så länge det inte är alltför svårhanterbart. 

Har jag varit med om en avlivning?

Jag har faktiskt bara varit med om en enda avlivning och den var akut. Hästen hade brutit benet och behövde avlivas på plats. Det var tragiskt, ledsamt men ändå helt rätt då hästen led extremt mycket. Denna häst fick en spruta då det var det enda denna veterinär hade att tillgå.. Hästen hämtades sedan (mycket sent på kvällen, en kall vinterkväll) av Tommy på nödslakt. 

Hur skulle jag vilja göra med mina hästar?

Om det skulle ske.. skulle jag helst använda slaktmask på en grön äng vid mitt stall. Där skulle hästen få, i lugn och ro, mumsa på gräs, havre och annat gott och sedan nästan helt ovetandes få "pinnen" i hjärnan och falla ner död.. Sen skulle jag vilja gå därifrån och lämna efterarbetet åt Tommy på nödslakt.
Varför slaktmask? Jo, som sagt - jag har varit med om spruta och dels kändes det som en evighet innan sprutan tog och sedan tyckte jag inte om hur hästen reagerade..  

Lilla Farbrorn & Långa Anna

Det blev till att rida ut den här gången med Kjartan och det som är roligast är att Nilla & Svipa hängde med. Det blev en lätt liten runda längs med grusvägen på max 20 minuter. Vi måste ha sett roliga ut för storhästfolket, en liten gammal svart häst (farbror) och på honom en lååång Anna med ben ner till hans framknän.. I min jacka satt även lilla Ida..  Ja, jag vet att det inte är jättesäkert att ha Ida med mig på turerna men eftersom jag kommer direkt från jobbet och kan inte/vill inte lämna henne i bilen eller i stallet så får hon hänga med. Hon är ju van att hänga med så hon sitter lugnt och säkert i min jacka. Jag har t om ridit långtur med henne på det här sättet. Problem blev det dock för helt plötsligt ansåg Kjartan att han skulle trava. Ida höll på att flyga ur jackan då Kjartan har en stor fjädrande trav.. Men allt gick bra. Vi (Ida, jag och Kjartan) red hemåt efter en liten stund medan Nilla & Svipa fortsatte träna efter denna lätta uppvärmning.

Sen kom det sötaste som jag någonsin har sett.. En liten minishettis ska bo i vårt stall och gå med stallets största häst! Otroligt söt med en stor integritet, inte röra bara titta....

Kan säga att numera är våra isisar rätt stora om man jämför med den här lilla som får plats mellan mina ben och det finns fortfarande luftutrymme kvar mellan mina ben!!! 

Mörker..

Imorse när jag åkte till jobbet höll jag på att köra på en gångtrafikant.. Otroligt läskigt.. Det spöregnade, var totalt becksvart ute (dumma bilister som inte kör med lysen på) samt blixtrade för fullt. Jag körde i 30km/h men ändå så såg jag inte denna mörklädda person som helt plötsligt fick för sig att gå över gatan.. Tack och lov var jag med i sista sekund och hann bromsa - tror jag skvätte ner personen totalt också..

Alltså KAN man inte tänka efter före man går ut i sådant här väder? Vi bilister är inga automatiserade personer som ser allt hur lätt som helst genom radar.

Det är dags att börja se sig om efter reflexer och sådant.. Glöm inte det!

Branden i Sala

Alla vet väl om branden i Sala och nu börjar det bli krisläge för djuren.. De stora djuren som behöver evakueras. Allt från kossor, hästar osv.. Det finns många olika facebooksidor (tyvärr) men jag tänkte delge det jag vet nu..

De som kan - hjälp till med hagar, transportmedel, burar etc..

Nyaste informationen: 

Länsstyrelsen i Västmanlands län

Uppdatering 5/8 kl 13:37
Du som har behov av hjälp och resurser av olika slag kan söka i Förteckningen över anmälda frivilliga resurser på sala kommuns hemsidahttp://bit.ly/1kCAZc1

Du som vill anmäla frivilliga resurser kan göra det till Civilförsvarsförbundet som kan nås på 076 725 47 95.

Stora sidan, den centrala sidan om branden.
http://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/Sv/manniska-och-samhalle/krisberedskap/skogsbranden/Pages/skogsbranden.aspx

Branden i Västmanland - För hästägare
Facebook sidan för hästfolk som behöver hjälp

Fler facebook-sidor
Skogsbranden Västmanland
Hjälp finnes (skogsbranden)

Sen finns det massvis med sidor på Facebook - det är bra med facebook men det blir lite väl många sidor när sådant här händer.. Informationen är lite väl spridd..  Men för att komma ut till så många som möjligt kan jag förstå alla..

I nuläget vet jag att branden är från Öjesjön till sjön Snyten.. Ett extremt stort område..

Hovis, dutti Brana

Igår var vår eminente hovis på plats. Samma hovis som jag har använt i... hmm? vad blir det... ca 20 år!! Jösses. Han är så bra för han kan det här med gångartshästar samt är en klok hästman som vet hur hästar ska hanteras. Jag har haft en del svåra hästar och genom hans och mitt samarbete så blir det så harmoniskt med att byta skor.

Brana har inte varit den enklaste hästen att sko. Första gångerna stegrade hon så fort han tog i hovarna - trots bedyran från föregående ägare att hon var jättelätt att sko, det reviderades senare från dem (ca 1 år efter jag hade ägt henne) men genom att ge henne kraft och få henne att fokusera på mat samt en hovis som var extremt snabb med att sko henne plus att vi tog fram först och sedan bak - om det var så att hon skulle vara överdjävlig kunde vi ta bakhovarna en annan gång -  så var hon lugn. Min hovis sa faktiskt att "om det inte hade varit du, Anna, som hanterade henne så hade jag valt att inte sko den här hästen".. Hmm? Successivt har vi kunnat lugna ner tempot en smula men kraft har hon alltid fått (nåja, lågvarianten musli)..

Fri tillgång på kraft är inte det roligaste så igår provade vi något nytt då Brana verkar vara så harmonisk i det här stallet.  Han skodde båda fram först utan käk. Hon protesterade lite genom att rycka i benet men med stabil och lugn hovis plus jag som sa åt henne av och till så lugnade hon ner sig. Bakhovarna vill jag inte riskera att hon kickar hovis så där fick hon HÖ.. Hon brukar inte vilja äta hö när hon skos, det är bara gottigott som gäller då men den här gången gick det superbra. Jag tror att mitt stalls hö är extremt gott för hästarna går både upp i vikt på det och äter upp varje strå.. Och sen.. var han klar!!?!! Utan några som helst strul, stök, försöka bita matte/hovis, stegringar.. Bara en lugn och fin dam som stod snällt och stilla på att byta skor. Duktig liten Brana.. matte var såå stolt.

Brana blir bara mer och mer lugn, så som de flesta hästarna blir hos mig.. Lugna, trygga, stabila hästar. Jag känner mig mycket nöjd med henne..  Bara 16 dagar kvar till djursjukhuset..

Skön familjehelg

Helgen började med en resa till Ockelbo.. Underbart ställe och vi hade renovera bastu på schemat.. Måla, tvätta, lägga matta osv.
Mamma                                     Syster Monica

Sen drog jag hem mitt i natten på lördagen och skulle prova att följa GPS:en jag har i mobilen. Den skickade ut mig rakt in i skogen och sen dog batteriet.. Tack för den! Det var att köra vidare på måfå men till slut hittade jag några skyltar som jag kände igen och så var jag hemma igen.

Söndagen vaknade jag till ett hejdundrande väder - blixt och åska. Jag fick höra att Brottby Gårds 2 stora lador träffades av blixten och brann ner. Tack och lov var det inga djur där inne.

Senare på dagen då vädret hade lugnat ner sig så blev lite ridning (!?!)... Kjartan fick ett litet motionspass på ridvolten i trav på åttavolter. Inte allför länge då han inte har gått på ett bra tag och då ska man inte ta i för mycket. Brana fick lite ompyssling och så fick de gå ut igen i hagarna. Kvällen avslutades med bullbak.

17 dagar kvar till Evidensia-besöket..

20 dagar kvar..

Till besöket på Evidensia... Med andra ord är det 19 dagar kvar till semester :-)

Branas ben ser bra ut, ingen svullnad och ingen värme. Hon fäller för fullt, sätter vinterpäls och verkar lugn och go. Kjartan fäller också för fullt nu. Det blir små hårbollar på golvet när jag tar av dem insektstäckena.

De står fortfarande inne dagtid och går ute nattetid - för varmt, för många insekter och svalt skönt stall..