Underbara Brana

Jag måste säga det.. Jag är så fascinerad av hur Brana har utvecklats med mig..

När jag köpte henne stod hon mer på bakbenen än något annat, både i boxen och när man red henne i skritt.. På tävlingar var det mer fokus på att bita matte, stegra, skrika än att fokusera på själva tävlandet. Hovslagaren hade stora problem med att sko henne..

Men nu. Jag har en guldgul prinsessa.. Hon är helt sagolik..Jag åkte på kurs och hon stod i transporten, helt blickstilla. Hon kan stå ensam i boxen i stallet numera. Jag kan hämta henne i hagen, ensam utan att hon får panik..  Hovslagaren tycker hon är supersnäll nuförtiden och han kan t om stå och snacka medan han skor - det kunde han inte göra förut.

Igår tog jag Kjartan och Svipa som handhästar när jag red ut i mörkret på Brana. Hon bara tuffade på i vacker tölt med lösa tyglar och fokuserade på omgivningen, sina kompisar - så de inte gick för fort - och vad jag sa.

Det är helt underbart vad några år tillsammans kan göra. Brana har verkligen utvecklats till en sagolikt underbar guldgul prinsessa.

Den här bilden säger så mycket tycker jag..  Brana har fokus på publiken, fokus på matte, fokus på den som sätter på henne rosett. Hon ser nöjd, stolt och glad ut. Jag tittar på Brana och känner sådan ära att få rida henne. Vi har sannerligen blivit ett team, hon och jag.