Vad ska jag göra om...

Jag har tänkt på en sak ganska länge.. en ganska jobbig sak men som ändå måste stötas och blötas rätt hårt. Många väljer att inte prata om sina hästars skador och vad man gör med hästen samt vad man funderar på att göra men jag väljer att vara öppen med den.. mycket för att jag anser att sådant här händer för många hästägare samt så kanske jag undviker en hel del spekulationer

Det här med Brana..

Hon har haft 2 större skador under 2 år (senskada fram & kotsenskideinflammtion bak), vi är faktiskt inne på 3:e året nu med sista skadan.. Den här sista skadan verkar inte riktigt vilja läka som det ska (hon blev opererad i april 2016) men jag hoppas det funkar.  Jag har gett henne massa tid på att läka,  t om min hovslagare berömde mig senast för att jag just ger henne så lång läkningsprocess istället för att gå över till en ny frisk häst. 

Det är ju Brana.. Min bästis.. En av de större glädjekällorna i mitt liv.. 

Men... hon måste hålla för att tävlas med. Hon är ingen myshäst att lufsa runt med på gården och ingen barnhäst heller. Hon blir helt enkelt lite för.. tja.. farlig? Hon bits, stegrar, snurrar och blir helt vansinnig egentligen av att bara gå och lufsa runt som hon gör nu. Hon älskar att få uppgifter att lösa, att få arbeta med kroppen och jag hör hur hon "pratar" förnöjt efter en bra ridtur. Hon är helt enkelt en häst som gillar att jobba och blir frustrerad av att vila. Jag har fått höra att hennes mamma var också väldigt stökig och hennes mormor var ännu värre - så det verkar nedärvas, eller så lär mammorna sina döttrar hur man (inte) ska bete sig.. 

Brana har under hela den här läkningsprocessen varit till 90-95% bra.. Men det är de där 5-10% som betyder något - det är de procenten som behöver försvinna för att vi ska kunna träna på allvar. Det är de där få procenten som gör att veterinären tror att hon kan bli bra och inväntar mer läkning. 

Vad händer om de där 5-10 procenten aldrig försvinner?? 

Ska jag för alltid ha en häst som "kanske" blir bra eller "kanske" inte blir bra.. En häst som är bra nog för att mysa med och kanske lufsa i skogen men en häst som inte klarar av högre tempon i längre sträckor, inte kan galoppera runt i stora hagar utan att bli halt eller för den delen
- inte klarar av att tävlas med? 

Hon var ingen billig häst att köpa och hon är värd varenda krona men det var för tävling jag köpte henne. Inte för att gulla med.. Utan för att tävla. Jag är ingen rik person, jag äger ingen gård, har inget eget stall utan står inackorderad och jobbar mycket i stallet för att hålla nere kostnaderna. 

Om veterinären dömer ut henne så får hon vandra vidare till de gröna ängarna. För om veterinär dömer ut henne, så får jag ut försäkringspengar och kan på så sätt köpa ny häst. 

Hårda ord att läsa, inte sant?? 

Men det är verklighetens hårda sida och tyvärr måste jag också gå den vägen. Det är därför jag har henne liv-försäkrad, det är därför alla har sina hästar livförsäkrade - annars hade man lika gärna bara kunna ha hästen veterinärförsäkrad.. 

Tro mig, jag vill inget hellre än att höra att Brana är 100% fräsch och redo för tävlingsbanan på den nivå som vi är menade för. Jag gör allt jag kan för att komma dit..

Men vad händer om de där 5-10% stannar kvar?? Kommer jag då få äga en häst som kostar pengar, som kräver uppmärksamhet och som inte går att tävla med? För sälja är uteslutet, för det första skulle jag gå med brakförlust, för det andra - vem skulle vilja köpa henne??  

Betäck! - säger nog många. 

Men att skaffa föl kräver noggrann planering, pengar och en hård fundering på om mitt sto verkligen är så flott så att det är värt att betäcka. Många betäcker "skräpston" (förlåt alla) och det vill jag inte göra. Med tanke på hennes bakgrund så vet jag inte om jag känner för att ge henne ett föl som då blir lika knasig som henne, som hennes mor, som hennes mormor.. Dessutom finns det inga garantier att fölet skulle bli flott.. eller för den delen att det skulle gå bra med hela dräktigheten, fölningen osv. Och hur ska Brana kunna gå i en stor hage med andra ston, när hon knappt får gå i annan hage än en liten platt hage där hon knappt får sträcka ut i galopp?
Brana är bedömd, inga superpoäng men tillräckligt för att bli stamboksförd. Tror hon skulle ha kunnat bättre poäng med lite tid och annan ryttare men det är gott nog det här.

Rent krasst kan vi nog säga att jag snart blir "tvingad" till att betäcka henne. För om hon inte blir 100% fräsch snart eller utdömd så finns nog bara det alternativet. För att hålla på så här som jag har gjort i 2 år och 2 månader - det håller inte längre, något måste hända med vårt hästliv tillsammans. Jag äger i nuläget en tävlingshäst som jag släpper ut/in, fodrar, mockar, borstar, betalar mat/hyra/hovis/försäkring/vet.vård och...
- som jag inte kan rida förutom 40 minuter skritt och för dagen 10 minuter trav..

Återbesök på klinik - igen!! - den 11 juli för efterkontroll av föregående besök som då var efterkontroll av operation. Så det här är då 2:a efterkontrollen efter operation.. Nu börjar t om jag känna att det inte finns något hopp.. att jag ska vara kvar i den här snurran ett bra tag till och inget  händer.. Det är för jobbigt helt enkelt - även om jag älskar att vara med hästarna så var det inte det här jag hade planerat att göra..