Nervös väntan och TACK!!

Nu är det så där slirigt i gräset så nu åker Branas broddar på.. Hon får inte halka i gräset så här tätt inpå klinikbesök, eller hon får inte halka alls, faktiskt.

Jag skulle ljuga om jag säger att jag inte är nervös.. Jag är fruktansvärt nervös över vad det här klinikbesöket ska meddela. Jag hoppas på att det blir goda nyheter för hon känns väldigt fräsch nu.

Jag vill så gärna börja träna och sedan tävla och har verkligen satsat allt på det här nu. Det har blivit många sjukbesök på klinik, en operation, massa behandlingar och så ska vi inte glömma all vård som jag har lagt ner på henne, alla dessa turer fram och tillbaka med bilen till/från stallet. Vi kan lugnt säga att under de här 2 åren har jag inte haft en enda fri stalldag.. Jag har varit där morgon som kväll..

Här hade Brana jätteont i benet

Mycket åkande fram och tillbaka till stallet för att få henne så lugn som möjligt och en hysteriskt massa hagfix.. Kjartan är en god vän till Brana..

En av de miljoner hagar jag har byggt

Sen får vi inte glömma alla som har hjälp oss på vägen.  Jag vill passa på att tacka alla som har hjälpt mig och Brana de här 2 åren.. 

Mamma (förstås).. som har följt oss hela tiden, hängt med på varenda klinikbesök, peppat, hejat, varit min stöttepelare när det har varit för tungt, torkat mina tårar.. 

Annica - som har läst allt jag har chattat med henne eller när jag har behövt ringa och snacka av mig.. Som har peppat, hejat, stöttat mig när jag har behövt prata.. Som har funnits där som en god vän och alltid kommit med tröstande ord.. Hemma hos henne kan jag sitta tyst och bara vara utan att det känns obekvämt och resten av livet rullar på runt mig. 

En rolig middag hemma hos mig då jag bodde på Klingsboda

Min veterinär, Henrietta Talts.. Underbar duktig veterinär som har gjort så mycket för att få Brana fräsch igen.. Tillsammans med vet.assistent Bisse och djurskötare Lena har de verkligen lyssnat på mig och respekterat mina åsikter samt hörsammat när jag har poängterat Branas temperament.

Nilla & Svipa som har hjälpt oss under resans väg med sällskap till Brana. Alla knasiga påhitt med hagar osv så att Brana skulle vara lugn.. Nilla som har hängt med på alla eviga skrittrundor, haft Svipa inställd på box när jag har behövt ha Brana inne osv osv.. 

Här stod Nilla & Svipa i spöregn, utan regnkläder för att jag skulle röra min lilla dam lite på ridvolten (och Brana kunde då inte vara utan Svipa i 3sek)

Sen har vi resten av stallgänget som har ställt upp på allt som jag har bett om. Har Brana behövt en speciell hage så har alla lämnat hagen åt henne, har Brana behövt lugn och ro runt hagen så har ingen ridit i närheten. Har Brana behövt gå ut först i stallet så har alla väntat på att jag ska komma och släppa ut henne.. Ni är GULD värda!! 

Och alla andra som har på olika sätt peppat, skickat hejarop till mig och Brana.. 

På torsdag ska vi åka till klinik och se om den här sista vägen har gett resultat.. Det måste helt enkelt vara positiva besked nu...