Skifte i hästfabriken

Det är både komiskt och lite tråkigt det här.. Dels har vi några i stallet som flyttar just nu, de har hittat stallplatser som passar deras arbetssituation och det är alltid tråkigt när folk flyttar. Men förhoppningsvis hittar vi nya personer som vill komma in i stallet och kollektivet..

Sedan är det detta faktum att jag knappt träffar mina stallkompisar längre, mina isisvänner. Det är nämligen så att jag jobbar på helt andra tider än dem och slutar mycket tidigare. Förr, så inväntade jag mina kamrater - mycket för att hästarna skulle ut på kvällen men numera, eftersom hästarna står inne om nätterna, så tar jag in hela bunten och gör det jag ska göra och åker hem. Så har jag tur möter jag dem i dörröppningen, annars är vår kontakt oftast via mail, sms eller samtal på telefon.

Det rullar på, som man så fint säger. Allt fungerar och hästarna mår gott och Brana blir starkare och starkare. Men det är lite tråkigt att alltid rida ut ensam, dock med både Kjartan, Brana och Ida som sällskap men det är inte riktigt samma sak.