Theodór

Jag trodde för ett litet tag sedan att jag hade gjort ett rejält felköp när jag hittade Theodór. Han kunde bara skritt, trav och galopp och jag visste inte hur tölten var - då han töltade typ 2 steg bara..  Han hade inte visat tölt i hagen som föl eller som unghäst, så vem visste vad som skulle hända..

När jag började träna tölt med honom så var det skritt som gällde. Lateral skritt. Inte det enklaste att sitta och skritta och bjuda honom till att skritta höger fram, höger bak och vänster fram, vänster bak - slå ner bensidan samtidigt.. På köpet var det ju tråkigt. Jag har mer eller mindre skrittat i 2.5 år med Brana..

Men så kom den stunden, efter ca 3 månaders skrittande, då jag skulle börja tölta. Jag ökade på energin i min "grisepass-skritt" och så kom något som påminde om tölt. Grisepass.... Massa vixlingar, mycket tjolahoppsasteg bak, rollningar fram men av och till klockren grisepass. Kan man bli gladare över grisepassande häst?!

Men steget var verkligen inget att bli imponerad av. Korta bakbenskliv och knappt något lyft från marken fram. Successivt kunde tempot och energin ökas, från nästan-skritt-men-ändå-grispass till klockren grisepass i riktigt kort-tölt-tempo.
I det här läget funderade jag på vad jag hade köpt och varför det blev så här.  Mamma sa t om att "han kommer aldrig bli lika flott som Brana".

Men vi kämpade på. Jag kallade in Annica som ryttare för att se vad han pysslade med och ville dirigera henne till hur jag rider. Då fick jag se att takten kunde komma genom mer undertramp, dvs mer inre skänkel. Det är bra med andra som rider sin häst så man får se hur hästen jobbar..

Så från december ungefär började jag med mer inre skänkel jobb, volter, driva bakdelen, stabilisera yttersidan, flytta bakdel, flytta bakdel, flytta bakdel.. Och där kom takten! Fortfarande uruselt steg men bakbenen var under honom och jag kände att det kanske fanns något där ändå.

Tills nu i mars då det helt plötsligt hände något. Han kanske förstod vad jag ville, har fått mer styrka i kroppen och känner sig mer stabil i gångarten. För simsalabim så blev det tölt med bra bakben och bra rörelse fram. DÅ började jag känna att "den här killen har något"..

Och nu så vet jag att lille Theodór verkligen har något. För 5-gångare känner jag att han är och med den skritten, traven, galoppen och nu den här tölten.. mhm.. Nu ska vi bara bli starkare i tölten och mycket starkare i kroppen och sen ska vi börja öva flygande pass också.. så får vi se vart det bär oss.

Jag känner mig mycket glad över den här killen.. som har både humör, temperament och energi att bjuda på rejäla glädjestunder.