Igår snöade det hemma så jag åkte till stallet lite tidigare än normalt för att ta in våra hästar. De tycker sannerligen inte det är kul ute när det är sånt här väder, tänkte jag. Och jag hade rätt.
Teo såg mig på långt avstånd när jag kom gåendes mot hagen och han spurtade i fullt fräs mot grinden. Trots vårtäcke med fleece så såg jag att han frös.. På med grimma, in i lilla insläppsfållan och så vidare för att hämta Solfari. Han skakade i hela kroppen och visste inte hur han skulle bete sig för han stegrade, bet, sparkade, sprang omkring så fort jag försökte få på grimman. Efter ca 5 minuter i hagen med lockande, pockande, lugnande händer så lugnade han ner sig såpass mycket så jag kunde trä på grimman. Upp med 2 töltandes pojkar till boxarna där de fick på sig fleecetäcken och de fick massa hösilage.
Ner till hagen igen för att ta in nästa häst. Hon sprang omkring i hagen som en toka och efter ett tag kunde jag sätta på grimma på henne också. Även hon töltade i väldigt vacker form hela vägen upp till stallet medan hon trumpetade som en elefant och även hon frös så hon skakade och fick fleecetäcke och hösilage att äta.
Det är mellan -5 grader till ca +5 grader och regn/snö som hästar fryser! Inte i -30 grader utan just det här mellanvädret. Samtliga hästar i storstallet frös också, trots att de har rätt mycket käk i hagarna.
Red gjorde jag dock! I paddocken och vi övade volter, sidvärtsrörelser osv. Teo gick vansinnigt bra så jag avbröt efter ca 20minuter. Varför fortsätta när allt bara fungerar??
Nöjd och belåten åkte jag hem till min härliga stugvärme.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar