Mina känslor går i berg-o-dalbana just nu. Jag är ledsen för jag saknas trasselsudden och varje dag tittar jag efter henne, på hennes favoritplatser, och varje gång jag gör något så tittar jag bakåt som för att kolla om hon är med. Varje gång jag gör detta, inser jag att hon är borta och då svider det till rejält och ibland så gråter jag en skvätt.
Men.. jag håller även på att förbereda för Gurkans ankomst. Det är en massa korgar och filtar som ska tvättas, jag har gamla leksaker men en ny leksak måste han väl få och mat har jag eftersom Ida åt valpfoder. Hundsele har jag, bajspåsar måste jag köpa in (har ett gäng men man kan väl aldrig ha för många?) och matskål har jag också (Idas gamla som hon fick från kenneln när hon var liten). Fundera över hur jag ska lösa jobbsituationen med en valp, hur ska han vara, var ska han sova... Funderar även på hur jag ska lösa hans plats i stallet då han är en valp och kommer garanterat frysa samt jag ska försöka ändra på hur han ska "bo" när jag är ute och rider - särskilt på sommaren.
Litet täcke måste jag nog köpa in till honom för det kommer vara kallt. Har aldrig köpt valp på vintern, det här blir en ny erfarenhet. Skotta fram en liten gräsyta till honom så han kan kissa/bajsa lätt. Fixar med försäkring till honom och så får jag inte glömma att rapportera in honom till jordbruksverket.
Jag börjar ändå känna mig mer exalterad för nu är det ju bara 2 dagar kvar. På lördag ska jag hämta honom och sen börjar allt om igen med valp, unghund, vuxen hund. Jag börjar faktiskt längta...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar