När jag var liten och började med hästar så gick jag på en ridskola. Jag bodde mer eller mindre på denna ridskola och noterade hur alla vuxna betedde sig mot hästarna, särskilt ridskolecheferna - dessa personer bytte jobb av och till så det var några stycken som kom och gick.
Som vuxen ska man agera som mentor till alla i sin omgivning och särskilt till barn anser jag. För hur man själv agerar, så lär sig de andra hur man ska agera eller acceptera.
Jag kan säga nu att det var ingen fin behandling av hästarna av och till. T ex det här var en del av det jag såg och "lärde mig::
- En häst som stod i en spilta blev nog skrämd och kickade mot ridskolechefen och denna person gick och hämtade en högaffel som personen sedan stod och slog på hästens bakdel.
- En häst var en smula olydig på lektionerna. Ridskolechef hämtade longerpisk och piskade hästen (med ryttare på!) varv på varv i ridhuset.
- Vi elever fick sitta groda på hästryggarna (balansövning, som att ligga i en gynstol), medans ridskolechefen ibland tog sin longerpisk och piskade fram hästarna
osv...osv. osv...
Det var ingen snäll behandling mot hästarna ibland men ibland fick hästarna det gudomligt bra med skötseln av t ex sår, foder mm.
Detta kunde ha gjort mig väldigt hård mot hästarna och när jag var yngre så var jag nog rätt tuff mot hästarna men med åldern så blir man klokare och inser att hästar är faktiskt känsliga individer som ska behandlas med lika vänlighet som man gör till människor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar