onsdag 3 november 2021

StormurMästerskapen - hur gick det?

 Det är väl dags att återkoppla hur det gick på StormurMästerskapen på Marmatorp. 

Släppte ut alla hästar och lastade Teo, gick hur smidigt som helst. Åkte ensam, nåja med Ida som passagerare, till Marmatorp i Knivsta. Anlände perfekt enligt plan och wow.. Jag säger bara WOW.

Möttes av Marmatorps ägare och blev anvisad parkeringsplats som var tydligt utmärkt på marken. Inga egna påhitt på hur man vill stå här inte. Perfekt! Det fanns ett hagschema som tydligt visade vilket nummer jag hade och sedan var det bara till att ta Teo till rätt numrerad hage och stoppa in honom där. Skottkärror med grepar fanns överallt för oss att nyttja när vi ville mocka bort bajs. Det enda jag saknade var nog lite soptunnor, särskilt för dem som hade hund som gick med bajspåsar överallt - kan dock säga att jag såg en hel del hundägare som inte tog upp hundens bajs - skärpning på er! 

Man hörde speakern överallt så jag är imponerad av kvalitén och mängden högtalare överallt - dock var det lite väl högt vid cafeterian, så man fick skrika för att samtala men men, det åtgärdades senare...  Toaletter fanns det också överallt, så det var aldrig kö, aldrig smutsigt, aldrig slut på toapapper.

Så var det då dags för mig och Teo i klassen T3. Framridningen var kort men aktiv och så skulle jag rida hela passrakan till framridningen och.. Teo totalvägrade. Han hade så roligt med alla hästar överallt så han verkligen vägrade gå fram. Han pep, skrek, sparkade bakut (!!) och backade - riktigt vägrade gå framåt. Till slut lyckades jag ta rygg på en annan häst som skulle till framridningen men då började Teo krumbukta och dansa hela passrakan - jag tänkte wohoo det här kommer bli bra energi på banan.  Och när jag väl kom in på banan - så dog han. Han totaldog. Han ville inte gå fram, inte göra något och det blev någon halvfjuttig långsamt tempo tölt med väldigt hopdragen häst (eftersom han blev travtaktig/energilös). När vi bytte varv för att visa tempoväxlingar så tyckte jag att växlingarna blev bra men som sagt när jag skulle minska tempot totaldog han. Vid ökat tempo så kastade han upp huvudet så högt (har han aldrig gjort förut) och gick med riktigt hemsk hållning och så sökte han sig till insidan av ovalen och lyssnade inte alls på mig. Gick ut och kände mig riktigt besviken.. Poängen blev också låga vilket inte var förvånande och domarna klagade på "travtakt, hög form, hopdragen form, bryska nedtagningar" (förstod inte dessa då jag knappt hade ngn tygelkontakt). 

Paus, vila och fundering inför fyrgången (V2). Jag red fram mycket längre den här gången och riktigt jobbade i alla gångarter och lyhördhet samt följsamhet. När jag skulle rida till framridningen skedde samma sak - han totalvägrade att gå men jag gjorde samma sak igen, tog rygg på en annan ryttare. Fick i collectingring höra att mina andra två tävlande hade strukit sig så jag fick rida själv, tack för det - inte alls det jag ville. Kom in på banan, jobbade massvis i tölten med att hålla honom längre i formen och med mer aktion, gick bättre. Traven fick jag jobba på att hålla igång tempot utan att han blev lång och låg.. Skritten var mer jobbande på att han skulle fokusera på vägen och inte alla andra hästar i området. Galoppfattningen perfekt och rund mjuk långsam galopp - kände mig mycket nöjd. Ökade tölten, helt ok. Fortfarande lite för hög i formen, fortfarande ville han glida in mot insidan på ovalbanan men jag jobbade så mycket jag kunde med att hålla honom på ytterkant och bibehålla aktionen. Gick mycket bättre. Belönades med kommentarer som "fina rörelser, bra aktion, lite ofokuserad, lite hopdragen, fin form". Kändes mer som det jag också kände.

Sedan blev det en ganska lång paus för mig och jag hann med att snacka med gammal kompis och mamma (som naturligtvis hade kommit på morgonen hemifrån) och äta den grillade maten som Marmatorp hade lagat (lite kall - de borde ha värmehällar) och titta på alla tävlande. 

Finaldags!! Fick samtal om att pga många strykningar så kunde jag vara med i finalen på T3, jag hade 15min på mig att göra mig klar. Självklart ville jag öva så jag tackade JA och slängde på Teo utrustningen. Red fram rätt kort och snabbt och så var vi då 4 personer som tävlade finalen. Lite enklare nu med flera hästar som drog fram Teo på ovalbanan och den korta tölten var helt ok. Fortfarande energifattig men bättre. Tempoväxlingarna jobbade jag på att sänka tempot mjukare vid markeringarna och belönades poängmässigt för detta. Ökade tempot var riktigt bra, fortfarande för hög form men jag fick till det riktigt bra och en enda obalans i slutet blev en liten galopproll.. Kom naturligtvis sist, var inte värd bättre faktiskt men jag lyckades öva en hel del och experimentera en hel del.

Och så var det finalen i V2.. Fick rida på hackamore då en domare hade noterat ett litet rött märke i munnen i finalen i T3. Den här finalen förtjänade jag och vi kom in och körde samma sväng då. Tölten bättre men oj så seg han var. Traven riktigt trevlig men han blev längre och längre i varje varv. Skritten helt ok.. Galoppen mycket bättre och inte alls hopdragen. Ökade tölten riktigt bra och samma här, vi fick en galopproll i slutet vilket naturligtvis en domare såg men nu började det likna nåt (4,5, 5,5, 6,0)

Summa summarum: Jag är inte alls nöjd med vår prestation, jag hade mycket högre förväntningar. Men efter 2 års paus från tävlandet så får man väl acceptera det som skedde. Jag har inte sänkt i alla fall från 2019 utan ligger kvar på samma nivå i samma klasser, dock ville jag att vi hade höjt oss.  Vi har en väldans massa att jobba på:

  • Långsamt tempo tölt - måste hitta bättre aktion, bättre ork i bakben
  • Trav - jobba med cavalettibommar för att hitta bättre aktion och ork
  • Skritt - har alltid varit bra så den låter vi vara
  • Galopp - inget fel på galoppen men han har blivit lite styvare och krullar ihop sig. Måste öppnas och luftas
  • Ökad tölt - hitta ett mjukare läge/form för ökningarna.
  • Noterade att med bett blir han lite överkänslig i munnen så jag kanske ska gå över till bettlöst?
  • Märkte också en tydlig skillnad på om jag hade lindor på bakbenen (uttagning fyrgång) eller inte (uttagning tölt). Fick inga klagomål på travtakt när jag hade under 100grams lindor bak.
  • Jag själv måste få bättre styrka, bättre ork. Gärna tappa några kilon också noterade jag på foton.
Marmatorp var/är en superanläggning för tävlingar och jag ser fram emot fler tävlingar på denna anläggning. Riktigt imponerad över kvalitén och noggrannheten stort som smått - sånt märks och uppskattas!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar