Jag har fått hårda order: Skritta rakt fram, helst i form, på rakt spår, inga uppförs/nedförsbackar och inga ställen där hon kan halka/snubbla.
Detta gör att efter ca 4 månader, med en liten paus dock med ny skada, gör att jag inte har någon lust kvar att rida. Det är tråkigt. Borsta hästen, på med lindor på alla 4 ben (japp, har fått order om att skydda benen och eftersom Brana får skavsår av senskydd så blir det lindor) och sen på med sadel, reflextäcke, träns och så hjälm, pannlampa och nästa häst Kjartan får på sig reflextäcke, träns och grimskaft. Upp på hästen, skritta iväg tillsammans med Nilla och sedan tillbaka till stallet igen (total skritt-ridning 30min), av med allting och på med täcke och sedan ut med hästarna i hagen.
Dag in och dag ut.. Samma tråkiga väg, då den är bäst med tanke på alla regler jag har fått.
Detta har gjort att jag har tappat totalt lusten med hästar. Jag vet att jag älskar träning, ridning, tävling men det här med 1 års uppehåll och sedan bara skritta har gjort att jag inte känner mig lika sugen att rida när det är dåligt väder, när jag är lite trött eller har annat att göra. Inte alls bra..
Det är inte bra för Brana, inte bra för Kjartan och verkligen inte bra för Nilla & Svipa som ska träna inför tävlingar i vår. Svipa kan nämligen inte plockas ut ur hagen utan Brana för då får Brana "spunk" och springer omkring som en toka i hagen.
Så.. Då får man helt enkelt göra det lätt för sig.. Man får följa ordspråket "ta sig i kragen" eller "efter regn kommer solsken".. Det är helt enkelt bara att bestämma sig! Så nu har jag bestämt mig. Varannan dag rider jag och varannan dag får hästarna vila. Det blir perfekt för Nilla & Svipa också för då får de också varannan dags träning och nu måste även de träna mera, inte bara hänga med mig i skritt.. Ja, för de måste skritta med mig för annars stegrar, bockar Brana pga att Svipa inte hänger med. Så Nilla får rida fram med mig i skritt och sedan fortsätta på egen hand när Brana väl är tillbaka i boxen.
Förhoppningsvis får jag börja trava/tölta snart (i februari) men det är en stund kvar till det..
En liten inspirationsbild..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar