Nu är vildhästen hemma!!

3 timmars åkande med hästsläp och så framme.. 15 min i stallet där jag försökte få på Solfari grimma i boxen.. Hmm, han är verkligen en vildhäst, mycket ohanterad och jag kunde knappt sätta på honom grimman. Noterade först att min inköpta ponny-grimma var på tok för liten så det blev en fullstorlek grimma som jag hade slängt med i bilen. Han är stor!!
Fick en rejäl käftsmäll av honom då han blev livrädd när jag försökte sätta på hon grimman och då slängde han till huvudet rakt mot mitt ansikte. Men skam den som ger sig!! Knäppte upp nackstycket och så försiktigt sätta på runt nosen och knäppa runt huvudet. DÅ fungerade det.

Jahap - då skulle jag leda honom in i boxen. Haha, leda var det ja. Han ville inte, förstod inte och som sagt, helt ohanterad. Till slut fick gårdens ägare övertala honom lite bakifrån medan jag styrde framifrån. Transporten hade jag backat rakt in i stallet så det var bara till att gå rakt in..

Väl inne i transporten började rövar-buset. Han skrapade med framhovarna, stegrade, sparkade och tryckte huvudet mot framglaset. Jösses!!! Mamma och jag hoppade in i bilen och så började transporteringen hem. Han höll på med detta oväsen i typ 30 minuter sedan tröttnade han. Stod sedan och sov, åt lite, tittade ut genom fönstret..

Väl framme så körde jag släpet så nära stallet som möjligt och så stod vi, han och jag, i transporten en stund. Vi andades, pustade lite, tog in lugnet och mental fokus. Bad honom följa med nerför transportlämmen och in i stallet. Han följde med snällt. In i boxen och så av med grimskaftet, lite kli och så stod han där. Tyst, lugn och stilla.

Hämtade in Teo så han fick sällskap och de snosade lite på varandra och verkade rätt nöjda med att lära känna varandra. Rätt mycket pip och skrik men inget bitande när de sniffade på varandra. 

Japp - nu är han hemma!! Nu kommer nästa moment. Ihopsläppet.. Det både jag och min stallkamrat fasar för då Teo inte är den trevligaste mot en del hästar. Vi får se hur det går, tack och lov lyssnar Teo på mig när jag säger åt honom att lugna sig..

Frusen häst & nu är det nära!

Igår morse när jag kom till stallet för att morgonfodra, ja eller hagen då eftersom våra hästar går ute dygnet om nu, så snöade det, kallt var det också och blåste lite. Möttes av 3 väldigt ivriga hästar som var väldigt hungriga, Teo var värst. Han studsade omkring i hagen och var riktigt förbannad på att jag inte gav honom mat.
När jag gav honom mat så insåg jag varför.. Han frös.. Så infernaliskt. Trots mellanvarmt täcke med fleece så frös han, täcket var torrt på insidan, likaså han var torr under täcket men halsen, magen och benen var blöta. Lilla puddingen!! Så elak jag kände mig. Han var så kall under täcket.

Hur jag vet att han frös?
När en häst står och skakar i hela kroppen, är jättehungrig samt svinkall då anser jag att de fryser. Så det blev till att gå upp till stallet, hämta lite tjockare täcke och så bytte jag täcke i hagen på honom samt gav honom lite extra mat. Mat att äta gör att de blir lite varmare.

Skillnad mot imorse när jag skulle fodra. Då skrittade han lugnt fram till mig och inväntade servering. Varm och go var han..

Och nu är det NÄRA!! Imorgon åker jag och hämtar Solfari :-) Min tvååriga lilla unghingst. Jag kommer dyka upp i Linköping vid 10-11, prata lite, ta mitt hästpass osv, ploppa in honom i transporten, åka tillbaka hem och så får han gå in i sin box. Sedan hämtar jag Teo från hagen och stoppar in honom boxen bredvid. Där får de vara tills dagen efter då vi ska släppa ihop hela bunten.

Allt är förberett för ankomsten. Boxen är ströad, vattenhinkar upphängda, saltsten framme, hingstgaller monterat, mindre galler runt boxen installerat (då det befintliga gallret har för stora hål).. Hagen har nya elrep, 3 trådigt, elen är på över 6000V, lunchhage fixad och kontrollerad, vatten finns.
Det enda jag ska göra på torsdag eftermiddag, efter ankomst, är att montera ner Teo's hage så det blir en stor gemensam hage, samt montera ner gamla lunchhagen och bygga en liten extra-hage med 2 grindar vid vår normala grind. Detta gör vi dels för att ingen häst ska kunna trycka in en annan häst i trångt utrymme vid grinden och dels för att vi ska kunna snabbt valla in en häst där om det uppstår för mycket slagsmål.

Jaa, nu hänger det på hästarna att allt ska fungera som vi har planerat.. Om inte - tja, vi kan alltid lösa det med andra hagvarianter..

Planändring, Ridning & Robotgräsklippare

Vad vore livet utan planer och förändring av planer?! Jag & stallkompis har diskuterat lite om hästarna och vi båda känner att vi kommer prova släppa ihop alla 4 i helgen. Teo har fungerat med flock och fungerat väldigt bra så vi håller tummarna att han har tillräckligt mycket bakom pannbenet och håller sig lugn vid hopsläppet. Dum häst jag har egentligen som är så elak mot en av de andra hästarna. Men som sagt, nu hoppas jag att blir ett lugnt hopsläpp och att han sköter sig.  Jag kommer sitta vid hagen typ 4 dagar.. Varför vi envisas med att prova? Dels så är det för att vi vill att hästarna ska gå tillsammans, dels så får de en mycket större hage tillsammans och dels så underlättar det vår skötsel av hästarna när de går tillsammans. Men fungerar det inte, så gör det inte - då får vi lösa det.

Annars har jag ridit och tränat på i min ensamhet, ensam eftersom jag har valt att rida när jag hade fodringen i helgen och eftersom både jag & min stallkompis ibland vill göra annat på helgerna så träffas vi inte så ofta på just helgerna - eftersom den andra fodrar den andra tiden. Teo och jag har övat mer tempo i skogen, lite högre tempo och med mer fram-och-tillbaka-i-skogen ridning. Mycket roligt!!  Jag ska börja rida mer ute i skog och mark och även en del långturer, som jag gjorde förr i tiden - det är ju det som är roligt och förtroendebyggande tillsammans.

Sedan har jag faktiskt träffat mina föräldrar!! Wohoooo.. Det har bara gått 2 månader sedan jag senast vågade besöka dem, därefter har vi sett till att låta bli att träffa dem pga detta förbaskade virus.. Men i helgen blev det ett besök eftersom jag skulle installera deras robotgräsklippare som de köpte förra året. Naturligtvis höll vi oss ute och med ca 2 meters avstånd från varandra men ändå - att få se dem var otroligt roligt och Ida var överlycklig över att få vara där. 

Enkel installation men manualen var inte densamma som verkligheten noterade jag..  Sedan roade vi oss med att sitta och titta på roboten som kalibrerade sig själv på hela gräsmattan.  Det var lite strul för den att hitta hem igen så vi var tvungna att meka lite.. Efter det åkte jag till Börjes och köpte lite hästsaker och sedan mot stallet och red. 

Men fick höra av mina föräldrar att lille "Kurre", som roboten heter, hittade inte hem på kvällen. Pappa fick till slut bära hem den. Så jag fick helt enkelt åka tillbaka på söndagen efter stallet och så blev det till att börja felsöka. Lät Kurre jobba på och sedan efter en hel del funderande kom vi på att hemkabeln var nedgrävd även under Kurres bo, vilket var helt fel - det går en kanal i laddaren som kabeln ska föras in i, så efter den lilla justeringen kunde Kurre hitta hem hur lätt som helst.