onsdag 14 januari 2015

Mål för året

Det här med mål gillar jag.. Det är något man eftersträvar, något man vill och något man försöker nå. Ett mål ska vara svårt att nå men inte ogenomförbart.

Så målen har ändrats under tidens gång, mycket pga Branas skador och det faktum att jag har köpt hus.

Brana
  • Februari - helt friskförklarad av veterinär
  • April - få rida i alla gångarter
  • Juni - ha en häst som jag kan rida i alla gångarter ute i skog och mark
  • Juli-December; träna Brana på Peter-kurser
  • Muskelbygga, konditionsträna och få en stark häst som klarar av tävlingsåret 2016, där målet då blir SM och Geadingakeppni-SM
Brana, för sisådär 2 år sedan.. 

Huset
  • Isolera taket, golvet
  • Värmeslingor avlopp och alla vattenrör
  • Nytt altantak, Nytt gångbrotak plus hängrännor där
  • Minireningsverk för avloppet
  • Utöka parkeringen
  • Flytta vedboden, Hugga ved
  • Dränera en del av tomten
  • Kanske heltäckningsmattor inne
  • Städa rent vinden och pumphuset
  • Renovera pumphuset
  • Måla inglasad altan
  • Måla huset rött med vita knutar
Nu ser det inte riktigt ut så här längre men i höstas såg det ut så här..


tisdag 13 januari 2015

Har tappat lusten att...skritta...

Det är tråkigt med skritt.. Jag ber om ursäkt för alla som tycker skritt är bra och suveränt men att skritta i ca 4 månader ÄR TRÅKIGT.. Att jag sedan inte får skritta där det är knöggligt, inte i skogen, inte på för små volter är verkligen supertråkigt.
Jag har fått hårda order: Skritta rakt fram, helst i form, på rakt spår, inga uppförs/nedförsbackar och inga ställen där hon kan halka/snubbla.

Detta gör att efter ca 4 månader, med en liten paus dock med ny skada, gör att jag inte har någon lust kvar att rida. Det är tråkigt. Borsta hästen, på med lindor på alla 4 ben (japp, har fått order om att skydda benen och eftersom Brana får skavsår av senskydd så blir det lindor) och sen på med sadel, reflextäcke, träns och så hjälm, pannlampa och nästa häst Kjartan får på sig reflextäcke, träns och grimskaft. Upp på hästen, skritta iväg tillsammans med Nilla och sedan tillbaka till stallet igen (total skritt-ridning 30min), av med allting och på med täcke och sedan ut med hästarna i hagen.
Dag in och dag ut.. Samma tråkiga väg, då den är bäst med tanke på alla regler jag har fått.

Detta har gjort att jag har tappat totalt lusten med hästar. Jag vet att jag älskar träning, ridning, tävling men det här med 1 års uppehåll och sedan bara skritta har gjort att jag inte känner mig lika sugen att rida när det är dåligt väder, när jag är lite trött eller har annat att göra. Inte alls bra..
Det är inte bra för Brana, inte bra för Kjartan och verkligen inte bra för Nilla & Svipa som ska träna inför tävlingar i vår. Svipa kan nämligen inte plockas ut ur hagen utan Brana för då får Brana "spunk" och springer omkring som en toka i hagen.

Så.. Då får man helt enkelt göra det lätt för sig.. Man får följa ordspråket "ta sig i kragen" eller "efter regn kommer solsken".. Det är helt enkelt bara att bestämma sig! Så nu har jag bestämt mig. Varannan dag rider jag och varannan dag får hästarna vila. Det blir perfekt för Nilla & Svipa också för då får de också varannan dags träning och nu måste även de träna mera, inte bara hänga med mig i skritt.. Ja, för de måste skritta med mig för annars stegrar, bockar Brana pga att Svipa inte hänger med. Så Nilla får rida fram med mig i skritt och sedan fortsätta på egen hand när Brana väl är tillbaka i boxen.

Förhoppningsvis får jag börja trava/tölta snart (i februari) men det är en stund kvar till det..

En liten inspirationsbild..

måndag 12 januari 2015

Rapport från semestern

Då har jag återvänt från slö-riket.. Jag har alltså bara varit hemma och haft det skönt under julen. Vi tar en liten bildberättelse..

Brana var på klinik den 16/12, det har jag redan skrivit om.. Hon ser bättre ut och är nästan friskförklarad men veterinären vill se att kotsenskideinflammationen läker bra under ryttare också, så vi ska tillbaka på återbesök i februari. Sparkskadan hon hade fått såg bättre ut.  Det var ok att börja rida så fort sparkskadans svullnad har försvunnit.


Vi passade på att slöa en hel del hemma.. Ida njöt för fullt att ha mattes hela uppmärksamhet vissa dagar och ibland fick hon dela det med stallet och Brana.

Så blev det julafton.. Jag skulle ha julen hemma hos mig (wohoo, första julen hemma) och både mina föräldrar plus  min moster och kusin vitamin från Skåne dök upp. Vi hade en härlig julafton med både mat, dryck, promenad, bastu, kalle anka och spel (yatzi) på kvällen.. Det blev en hel del julklappar under granen TROTS att vi hade bestämt att det inte skulle bli några julklappar det här året. De sov över och vi hade en lugn, skön juldag och senare på dagen åkte de hem..



Första ridturen med Brana efter novembers kotsenskideinflammation. Svullnaden har lagt sig på sparkskadebenet.. Underbar känsla.

Det blev en liten uteritt med mamma och Nilla också. Det var kul att mamma kunde rida och då på sin gamle herre Kjartan.

Ja, och  vad är en vinter utan problem?? På annandag jul fick jag helt plötsligt inget vatten i kranarna och mina föräldrar dök upp för att assistera. Det visade sig att värmekabeln till brunnen var avklippt (!!?!!) av föregående ägare så vattnet hade förstås frusit.. Efter en hel del grävande så lyckades vi få upp hela slangen och satte på ny värmekabel och efter 4 dagar utan vatten - ni kan tänka er hur jag luktade - så kom det vatten i kranarna.. Underbart.. Duschen har aldrig känts så skön..


Vi tog en liten tripp till fjärilsmuseumet.. Det här var något vi hade tänkt att göra förra året men då var det stängt så det här året drog vi dit. Rätt skönt där inne men inte så jättemånga fjärilar. 

Förutom allt detta har jag förstås ridit var och varannan dag, fodrat, hälsat på Annica, hållit några lektioner och haft det väldigt skönt.. Perfekt semester med andra ord..