Sen kvällsträning

Ikväll blev det riktigt sent istället att rida, tog liksom sovmorgon och valde att rida på kvällen. Hästarna mår gott, faktum är att oavsett om betet är vidrigt bränt så är våra hästar fortfarande i bra hull, rätt imponerande. Förstår inte hur de håller hullet men de kan sannerligen överleva på en spik i soppan..

Tog en härlig runda med Teo och Kjartan i skogen. Båda gick på bra och jag njöt av hela miljön, naturen, skogen, vinden, solen.. Men.. det var länge sedan jag har känt mig osvettig. Alltså jag svettas hela tiden pga värmen. Saknar verkligen kylan när man får klä på sig istället för att vrida ur kläderna från svett och känna den där vidriga stanken på halvfuktiga kläder.

Nåja - mysigt var det och hästarna var fina. Nöjd och belåten var vi alla 4... japp, Ida hängde ju med.

Underbar morgon!!

Jag tror inte ni förstår hur underbart det är på mornarna när man kommer till stallet och nu pratar vi om väldigt tidiga mornar, typ 04:30.. Ska försöka förklara:

 

Man kommer in i stallet, svalt, tyst, lugnt. Några hästar står inne och de sover så gott. Tänder ingen belysning utan smyger in till "min" stalldel och tänder där inne. Gör ordning kraftfoder..

Tar mig ner till hagen.

 

Dimman ligger som en slöja över ängarna, fåglarna har inte vaknat utan det är tyst, mjukt som en uppfluffad dunkudde..

 

Hästarna står och vilar eller betar gräs. Tyst strosar de runt på ängen och så hummar de lite mjukt när de ser mig. Lägger mulen i min hand, snusar lite, andas lite på mitt ansikte och så går vi upp, tillsammans till stallet.

 

Borstar av dem, stryker min hand längs med deras mjuka päls och känner deras varma muskler under huden. Tystnad.. bara lugna hästar som står stilla i stallet. På med sadel, träns och så hjälm.

Tar ut båda och så skrittar vi iväg.

 

Hästarna går på i aktiv skritt, öronen spetsas hit och dit medan vi spanar över ängarna där dimman dansar likt älvor, en och annan hare skuttar iväg i förskräckelse.. Startar tölt och så dansar vi fram på jordstampade stigar. Dova hovtramp möter torr dammig jordig stig.. Häst som frustar.

 

Sedan vidare hemåt, nöjda svettiga hästar som skrittar med aktiva steg mot stallet. Sadlar av, tränsar av, klappar om deras mjuka fina kroppar, duschar av dem. De ruskar på sig så det blir en dimma av vatten.

 

Fortfarande bara hästarna och jag, tystnad..

 

Vi går tillbaka ner mot hagen, möts av deras kamrater i hagen som hummar välkomnande och så släpper jag ut dem. De vänder sig mot mig, stoppar mulen i min hand, jag säger "tack", ger dem en ödmjuk smekning längs med sidan av mulen.. Stänger staketet, går tillbaka till stallet.. vänder mig om.. ser de stå kvar med öronen spetsade mot mig. Jag ler lite.. går vidare..

 

Fåglarna börjar kvittra, solen börjar sakta skingra älvornas dans på ängarna.. och jag åker till jobbet.

32 grader

Jösses så varmt.. Det går inte ens att andas, knappt. Dock har jag det skönt på nätterna då det bara är runt 14-16 grader, hästarna likaså när de är ute.

Men idag fick hästarna komma in till stallet. En f.d stallkompis tipsade mig om att man kan kalka fönstren så att det blir ett mjukt filter så man slipper solens sken och värme men får fortfarande ljuset.
Jag provade det nu.. JAPP - det funkar!! Ett milt sken inne i stallet men svalt..

Jätteskönt..